Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 29 jan. 1938 - Bimetall, av Robert Engström - Facit - Tyska konstullproduktionen - Det av Bolidens gruv a.-b. uppförda anrikningsverket - Den finska industriproduktionen - Enligt Statistiska centralbyråns i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tisen und die Notwendigkeit einer Temperatur-Regelung.
Elektrizitätswirtschaft, mars 1927.
17) Willy Aumann: Wärmeregler in Theorie und Praxis.
ETZ, 11.8.1927.
18) Prüfeinrichtungen flir Bimetall. AEG-Mitt., okt. 1927.
19) H. E. Cobb: Bimetal. The Electric Journal, juni 1928.
20) H. E. Cobb: A. thermal accelerating relay. The
Electric Journal, juli 1928.
21) Ein neuer elektrischer Temperaturregler. Elektrot.
Anzeiger, 45/1928.
22) Br. Moegling: Der Spencersche Thermostat.
Zeit-schr. für Installationstechnik, Elektro-Wärme, Brand- und
Unfallschutz, 3/1929.
23) Temperaturregler für elektrisch beheizte Vorrichtungen,
insbesondere Bügeleisen. Bergman-Mitt., maj 1929.
24) W. Röhn : Bimetall. Zeitschr. filr Metallkunde, aug. 1929.
25) Léon Dunbar: Un noveau régulateur de temperature.
Revue générale de l’électricité, 23.8.1930.
26) Karl Baurmann : Ein neuer Selbstschalter mit
Bimetall-auslöser. Felten & Guillaume Rundschau, nov. 1930.
27) Herbert Buchholz: Der Bimetallstreifen bei
Erwärm-ung. Zeitschr. für Techn. Physik, juli & aug. 1930.
28) Eine neue Anwendung des Bimetalls für Messgeräte.
Helios, 26.10.1930.
29) W. Röhn: Bimetal, its function and application.
Me-tallurgia, nov. & dec. 1930.
30) A. C. Wiese: Rundfunkstörungen und deren
Beseitig-ung bei Heizkissen-Temperaturreglern. Mitt. dess
Forsch-ungsinstituts für Elektrowärmetechnik an der Techn.
Hoch-schule Hannover, häfte 3, 1930.
31) V. Bemfelt: Motorskydd med bimetallutlösning. ERA,
juli 1931.
32) En ny temperaturregulator, ERA, juli 1931, sid. 141.
33) Automotive Industries, 26.12.1931, sid. 1000 (beskr. å
förgasare med automatisk choke).
34) W. S. James & F. E. Ullery: An automatic
shock-absorber. SAE Journal, maj 1932.
35) H. Schött: Thermostatic Metal. Metal Progress, nov.
1932.
36) Günther Nathorff: Ueberlastungsschutz durch
Bi-metallrelais. Siemens Zeitschr., dec. 1932.
37) Austin M. Wolf: Striking Eng. Progress Revealed in
1933 Cars. SAE Journal, Transactions, jan. 1933, sid. 6.
38) C. Reinarz, Berlin : Motorschutz und Kurzschlusschutz
durch Motorschutzschalter. VDI 4.2.1933.
39) Thermostat protects against excessive motor
temperatures. Iron Age, 22.6.1933.
40) Aseas nya motorskåp typ SBW. Asea Tidning, juni
1933.
41) J. V. Hunt: Preventing motor burnouts with a
bi-metallic disc. The Electric Journal, aug. 1933.
42) Schad: Verbesserungen im Bau von
Heizkissen-Tem-peraturreglern. Helios, 27.8.1933.
43) AV. C. Hirsch: Electrical uses of thermostatic metals.
Electrical Manufacturing, sept. 1933.
44) James De Kiep: Bimetallic snapper disc protects
motors. Power, okt. 1933.
45) Robert Edler: Locken aus Bimetall. Elektrotechnik
und Maschinenbau, 8.10.1933.
46) H. D. Matthews: Mechanical design of thermostatic
bimetal elements. Product Engineering, nov. 1933.
47) A. Parschin och V. Kostomaroff:
Differential-termo-kontakter för automatiska brandalarmanläggningar.
Ericsson Review, 1/1934.
48) T. A. Rich: Thermo-mechanics of bimetal. Gen. El.
Rev., febr. 1934.
49) Automotive Industries, 24.3.1934, sid. 385 (beskr. å
autom. choke).
50) John Liston: Developments in the electrical industry
during 1934 ; heating appliances. Gen. El. Rev., jan. 1935,
sid. 23/24.
51) Alloys of löw thermal expansibility. The Metallurgist,
febr. 1935.
52) S. Timoshenko: Buckling of flat curved bars and
slightly curved plates. Journ. of Applied Mechanics, mars 1935.
53) H. R, Larson: Motors that protect themselves. The
Electric Journal, maj 1935.
54) Campbell—Lovell—Boyd : The trends in engine design
as influed by fuel volatility. SAE Journal, Transactions, aug.
1935.
55) Enrico Erni: Beitrag zur Dimensionierung von
Bi-metallrelais. Schweiz. Elektrot. Ver. Bull., 31.7.1935.
56) P. Chevenard: Propriétés et emplois des bilames.
Mé-taux, jan. 1936.
57) H. Klumb & Th. Haase: Messung niedriger Gasdrücke.
Phys. Z., jan. 1936.
58) G. Keinath: Bimetalle. ATM, april 1936.
59) Bimetalle auf Nickeleisen-Basis. ATM, april 1936.
60) Jean Colonna-Ceccaldi: L’utilisation des bilames
comme moteur thermique. Electricité, maj 1936.
61) G. Hubbard: Simplifying control elements by use of
bimetal. Machine Design, juni 1936.
62) W. Weibull: Bimetaller. IVA, 1.7.1936.
63) Neue einfache Lichtreklame-Schaltkästen. ETZ,
27.8.1936.
64) Improved automatic choke. Automotive Industries,
17.10.1936, sid. 520.
65) Bi-metallic strip and its applications. Nickel Bulletin,
okt. 1936.
66) Carburation and manifolding. The Automobile
Engi-neer, 5.11.1936.
67) Em-ico Erni: Ueber die maximale mechanische,
ther-mische und elektrische Belastbarkeit von Bimetallen. Schweiz.
Elektrot. Ver. Bull., 9.12.1936.
68) Kontinuerlig reglering av platteffekten. ERA, dec.
1936, sid. 194.
69) W. Weibull: Nya bimetaller. IVA, 1.1.1937.
70) Thermo-snap switches. Gen. El. Rev., jan. 1937,
sid. 27.
71) Proschniker: Neue Motorschutzschalter für kleinere
Løistungen. Elektrot, und Maschinenbau, 7.3.1937.
72). Gemischvorwärmer auf 2,5—1 Opel. ATZ, 25.3.1937,
sid. 157.
73) Die Verwendung walzplattierter Werkstoffe in der
Elektrotechnik. Elektro-Radio, 24.7.1937.
74) R. E. Ansell: Some recent applications o t bimetallic
strip. Nickel Bulletin, okt. 1937.
75) Ett svenskt säkerhetsstrykjärn. ERA, okt. 1937, sid.
160.
76) ATZ, 10.11.37, sid. 535 (beskrivning å laddningsrelä
för bilar med bimetall-temperaturregulator).
Facit. 1/1—21/1.
Tyska konstullproduktionen kommer att utökas
genom grundandet av ett nytt bolag Kurmärkische
Zellwolle und Zellulosa A. G., Berlin. Avsikten är
att det nya företaget skall basera sin produktion på
råg- och vetehalm som råvara. Man beräknar, att
den nya anläggningen skall komma i drift i april 1939.
Det av Bolidens gruv a.-b. uppförda
anrikningsverket i Laver har nyligen blivit startfärdigt. Vid
Laver brytas tills vidare 150 000 ton malm per år,
varur beräknas erhållas 15 000 ton anrikad malm.
Laverfyndighetens livslängd beräknas till 15 à 18 år,
men utsikterna för nya fynd äro goda. Malmen
innehåller obetydliga guld- och silverkvantiteter och
bearbetas huvudsakligen på koppar, vilken bearbetning
trots kopparens prisfall anges bliva fullt räntabel.
Den finska industriproduktionens uppsving har
efter 1929 enligt folkförbundets statistik varit
snabbare än i alla övriga europeiska länder.
Industriproduktionens bruttovärde har stigit från 13,i milliarder
mark 1934 till 16,1 milliarder i fjol.
Enligt Statistiska centralbyråns i Norge nya
indexberäkning, som har år 1935 som utgångspunkt, är
indexsiffran för de 10 första månaderna 1937 i
genomsnitt 121,2 poäng, vilket innebär en ökning för
den norska industriproduktionen med drygt 11 poäng
sedan samma tid 1936. Tillväxten har varit störst
inom järn- och metallindustrien.
46
15 jan. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
