Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 12 febr. 1938 - Elektrisk drift för träbearbetningsmaskiner, av Lars Dalman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
även kunna ställas i olika
lutningar. I dylika fall är det ofta
helt omöjligt att konstruera en
maskin för remdrift.
En annan synnerligen
fördelaktig egenskap hos de inbyggda
motorerna är, att de, om de äro
rätt utförda, kunna göras fullt
fria från vibrationer.
Manövreringen av maskinen
blir förenklad, i det att start
och stopp av samtliga motorer
kan utföras medelst
tryckknappar på maskinens framsida. För
vinnande av önskad säkerhet
kunna knappar för nödstopp,
dvs. stopp av samtliga motorer
på en gång, anbringas på ett
flertal ställen på maskinen. Här
nedan beskrivas en del
maskiner, som äro utförda på ovan angivna sätt.
Fig. 1 och 2 visa en och samma hyvelmaskin,
sedd från framsidan resp. baksidan. — Fig. 3 utgör
en detaljbild av samma maskin, visande den
elektriska apparatutrustningen. Av illustrationerna
framgår tydligt, huru de speciella motorerna inbyggas
i maskinstativet till en konstruktiv enhet.
Hyvel-maskinen har sammanlagt 7 motorer, varav de fem
kuttermotorerna äro avsedda att drivas med
100-per. ström, under det att matarverks- och
spån-klipparemotorerna drivas medelst 50-per. ström.
Sammanlagda motoreffekten på 100-per.-sidan är 41
hk och på 50-per.-sidan 14 hk. Matarverksmotorn
är direkt sammanbyggd med en växellåda, medelst
vilken sex olika matningshastigheter kunna erhållas.
En kuggväxelmotor är i detta fall synnerligen
lämplig, enär dess effekt ej sjunker vid de lägre
hastigheterna, såsom fallet är med exempelvis en 3-fas
kommutatormotor.
Såsom synes av fig. 3 finnes för varje motor en
kontaktor med 2-fasig termisk överströmsutlösning.
Samtliga kontaktorer hava sammanförts till en
central, anbragt i ett gjutjärnsskåp på maskinens
baksida. Apparatutrustningen är så anordnad, att om
någon av motorerna skulle lösas ut till följd av
överlast och funktion av det termiska reläet, samtliga
motorer, både de på 100- och 50-per.-nätet, lösas ut.
Denna anordning är vidtagen, för att man ej skall
behöva riskera, att om exempelvis en av kuttrarna
stannar, matarverket skulle fortfara att frammata
virke mot densamma, varav den skulle kunna taga
skada. Vid en dylik utlösning skulle det vålla stora
svårigheter att utröna, vilken motor, som förorsakat
stoppet, om ej i apparatskåpet även funnes anbragt
en indikeringstablå med signallampor, som visa,
vilken av motorerna, som förorsakat utlösningen.
För start och stopp av de olika motorerna användas
de å fig. 1 synliga tryckknapparna. För vardera av
kuttermotorerna finnes en tryckknapp för start samt
en gemensam för stopp. Matarverksmotorn har
tryckknappar för såväl start som stopp men stannas
dessutom, då den gemensamma stoppknappen
uttryckes.
Vid inställning av maskinen behöver man ofta
kunna mata fram virket stötvis, och för detta
ändamål finnes på överkutterbocken anbragt en särskild
tryckknapp, medelst vilken matarverksmotorn kan
köras i gång och förbliva i rörelse, tills knappen åter
släppes.
Fig. 4 och 5 visa en dubbel tappmaskin, som har
sammanlagt ej mindre än 13 motorer, samtliga
utförda för drift medelst 50 per. Motorerna fördela sig
på följande arbetsorgan:
2 för kapsågar,
4 för tappkuttrar,
4 för slitskuttrar,
2 för fanersågar och
1 för matarverk.
Fig. 2. Samma maskin som fig. 1 sedd från baksidan.
Fig. 3. Detalj av apparatutrustningen för maskinen fig. 1
och 2.
12 febr. 1938
Fig. 1. Helt motoriserad 5-kutters hyvelmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
