- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Allmänna avdelningen /
93

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 5 mars 1938 - K. A. Fröman 60 år, av G. Malm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Ti dskrift

5 MARS UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 9

1 9 3 8 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ÅRG. 68

INNEHA LL: K. A. Fröman 60 år. — "Naturens krafter till människans tjänst." — Några språkliga och typografiska
stötestenar för den tekniske skribenten, av tekn. dr J. Wennerberg. — Kvalitetskontroll vid rundstickning,
av civilingenjör H. Senneryd. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.

K. A. Fröman 60 år.

Tidén löper snabbt. Den yngling, som jag först
såg sysselsatt med att mäta de väldiga
makadamhögar i liörstrandshagen, vilka utgjorde
arbetsresultatet av den tidens arbetslösa i Stockholm (den
berörda tidpunkten ligger ca 42 år
tillbaka) är numera en äldre
gentleman, som den 6 mars fyller
60 år. Han har ju också hunnit
med åtskilligt på denna tid.

Efter genomgången examen vid
Kungl, tekniska högskolan år 1901
prövade den unge Fröman till en
början på uppgifter av olika slag
inom väg- och
vattenbyggnadsyrket i hemlandet. Efter ett par
studieår i Amerikas förenta
stater återkom han till Sverige 1906
och ledde därefter i ett par år
såsom arbetschef Trollhättans
kommunala arbeten. Därifrån kom
Fröman över till statens arbeten i
Trollhättan, blev först
avdelningsingenjör vid det pågående
kraftstationsbygget och följde sedan
med till Stockholm såsom överingenjörsassistent, när
undertecknad år 1910 blev överingenjör för
Vattenfallsstyrelsens byggnadsarbeten på skilda håll i landet.

Alltsedan dess har Fröman tillhört
Vattenfallsstyrelsen och gjort sin karriär inom densamma samt
är sedan 1919 byråchef för kanal- och fastighetsbyrån.
Såsom sådan är han den egentliga målsmannen inom
den centrala styrelsen för den del av landets
kanal-trafikväsende, som av olika skäl blivit knuten till
Vattenfallsstyrelsen.

Med den sega energi, som är honom egen, har han
ägnat ett intensivt intresse åt denna sin uppgift och
ej minst åt den del därav, som berör kanalernas
taxeväsende. Det har ingalunda varit ett lätt arbete, ty
av den uppblomstring av kanalväsendet, som man en
tid på sina håll trodde på och som satte spår i
tillsättande av den s. k. kanalkommissionen (verksam
under åren 1916—1922) blev det just ingenting. Den
inre sjöfarten mötte liksom järnvägarna under senare
delen av 1920-talet sitt öde i konkurrensen från
automobiltrafiken och har haft samt har alltjämt en svår
kamp att föra. Det skall dock konstateras, att
kampen har förts med ej ringa framgång framför allt vid
Trollhätte kanal ej minst tack vare ett intresserat och
duktigt arbete av Fröman och hans medhjälpare.

Med full förståelse för sammanslutningens idé tog
Fröman initiativet till ’bildandet av föreningen för
inre vattenvägar år 1928 för att hävda den inre
sjöfartens intressen, och under föreningens hela tillvaro
har Fröman varit den ledande
kraften inom densamma.

Till Frömans byrå har även hört
Vattenfallsstyrelsens
fastighetsförvaltning, och han har under årens
lopp förvärvat en
respektingivande kunnighet på
fastighetslagstiftningens snåriga fält.

Inom Svenska
teknologföreningens kamratvärld är Fröman mest
bekant såsom föreningens
mångårige sekreterare. Det är
undertecknad, som har hedern av att år
1915 vid den dåvarande
sekreterarens avgång ha fört honom till
denna plats, och jag är förvissad
om, att alla följande
föreningsordförande med mig enstämmigt
känna tacksamhet över den kraftiga
lojala och intresserade hjälp,
Fröman lämnat oss alla. Det har varit en
utomordentligt värdefull tillgång med denna fasta centralpunkt
i föreningens maskineri, där arbetet letts med gott
omdöme och förstånd samt reglerats med absolut
pålitlig precision.

Det kanske viktigaste är, om jag förstått rätt, att
Fröman i sitt arbete såsom sekreterare letts av
verklig hängivenhet för föreningen och dess mål. Vi
måste vara ense om, att det är en utomordentligt
svår uppgift att vara sekreterare i en sådan förening,
som består av medlemmar från många olika fack, av
gamla och unga och som med nästan fast periodicitet
bjuder på återkommande diskussioner om
föreningens organisation. Det fordras en mycket stor
portion takt, klar objektivitet och förståelse för
människor av olika slag och åldrar. Fröman har
motsvarat mycket högt ställda fordringar i dessa
avseenden.

De sextio åren ha ej på minsta sätt dämpat
Frömans energi, och med orubbad andlig spänstighet går
han genom livet, trofast i arbetet och i kamratskapet.

Alla enas vi på sextioårsdagen i en hjärtlig
hyllning till Fröman med tack för vad han verkat både
såsom ingenjör och på sekreterareposten inom
Svenska teknologföreningen. G. Malm.

5 mars 1938

93

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938a/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free