Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 5 mars 1938 - Några språkliga och typografiska stötestenar för den tekniske skribenten, av J. Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te kn i sk Ti ds kri ft
Några språkliga och typografiska stötestenar för
den tekniske skribenten.
Av tekn. dr J. WENNERBERG.
Att döma av de fel eller, mildare uttryckt, mindre
goda skrivsätt i logiskt, grammatiskt och
orto-grafiskt hänseende, som förekomma i
tidskriftsartiklar, firmornas interna meddelanden, brev m. m. av
tekniskt innehåll, är det vissa bestämda faror som
oftast lura på den jäktade teknikern-skribenten och
bringa honom till forsyndelser.
Dessa språkliga faror äro åtminstone delvis helt
andra än de som möta inom andra yrken, och
ävenledes ganska olika dem som spåras i skolungdomens
kriaböcker. Teknikerns yrke är internationellt som
få andra, och hans lyhördhet för modersmålets
finheter går därför lätt förlorad. Torra
maskinbeskrivningar och schablonmässiga offertbrev fostra just
heller icke någon sund stilkänsla.
Har man en gång fått uppmärksamheten riktad
på stötestenarna, är det emellertid i regel lätt att
undvika dem. Och därmed vinnes mera än vad
mången kanske är böjd att tro, ty en bristfällig
språkbehandling minskar lätt förtroendet för skribentens
kunnighet och omsorgsfullhet även i andra stycken.
Här nedan utställas en del mycket vanliga fel till
beskådande och lämnas kortfattade råd för deras
avhjälpande. Som var och en vet, finns i språkliga
frågor ingen absolut norm för vad som är rätt eller
bäst. Man måste sätta sin lit till språkliga
auktoriteter, och dessa äro icke alltid fullt ense inbördes.
De regler som här ges äro emellertid så påtagliga,
att det näppeligen kan råda någon tvekan om deras
giltighet.
"För att kunna inspektera lindningen måste kåpan
borttagas."
Vid infinitiv-uttryck av denna art, oftast inledda
med för att, genom att, är det nödvändigt att
infini-tivens tankesubjekt är detsamma som satsens subjekt
("subjektsregeln"). Ovan citerade mening skulle
alltså fullt utskriven lyda: "För att kåpan skall kunna
inspektera lindningen, måste kåpan borttagas", vilket
ju är nonsens. Korrekt skrivsätt är: För att kunna
inspektera lindningen måste man borttaga kåpan.
Eller: För att lindningen skall kunna inspekteras,
måste kåpan borttagas. Eller: För inspektion av
lindningen måste kåpan borttagas. Man kan alltså
rädda sig ur knipan antingen genom omskrivning till
gemensamt subjekt eller till två fullständiga satser,
eller också genom att ändra uttrycket så att något
subjektfordrande verb icke längre förekommer däri.
Man kan också införa det som formellt subjekt: För
att kunna inspektera lindningen är det nödvändigt
att borttaga kåpan.
Andra exempel äro:
"För att ej förväxlas med den gamla motortypen
måste vi ge den nya en annan beteckning" (bättre:
måste den nya få ...).
"För att få ett fullgott resultat böra dessa regler
noggrant följas" (bättre: bör man noggrant följa ...).
"Transformatorn måste upplyftas ur lådan för att
fastställa att lindningen ej blivit skadad" (bättre: Man
måste upplyfta...).
"Tillslagningen sker omedelbart genom att föra
handtaget åt höger" (bättre: genom att handtaget
föres...).
"Rörelseriktningen ändras lätt genom att växla två
kablar" (bättre: genom växling av..., eller: Det går
lätt att ändra rörelseriktningen genom att...).
Subjektsregeln är ingalunda inskränkt till
infinitivkonstruktioner av detta slag, utan gäller så ofta
tankesubjekt äro underförstådda. Den är för övrigt
endast ett specialfall av den allmänna regeln om
överensstämmelse mellan underförstådda och
utskrivna ord. Följande ordagranna citat, hämtade ur
en annons och ett affärsbrev, tala för sig själva:
"Efter genomgången reparation och utvidgning får
jag härmed inbjuda ärade Damer i min alltigenom
l:sta klass Damavdelning ... Vördsamt N. N.,
Frisörmästare."
"För arbetets utförande tillhandahålla vi montör
under 4 arbetsdagar. Pris Kronor... gällande fritt
R. inklusive emballering men exklusive kost och logi
för montören."
"Maskinens effekt kan ökas genom omlindning av
densamma."
Ordet densamma, använt på detta sätt, gör för det
första satsen mycket tung och skulle icke komma
ifråga i talspråket. För det andra är i exemplet dess
syftning minst sagt oklar. Om man skriver:
"Maskinens effekt kan ökas genom omlindning", låter det
kanske som om effekten skulle omlindas. Skribenten
har då tillagt "av densamma" för att få en annan
syftning, men har tydligen icke lyckats. Just detta, att
"densamma" skulle äga förmågan att enligt
skribentens önskan syfta på vilket föregående substantiv
som helst, oberoende av dess ställning, tycks vara en
ganska utbredd vantro. (Jämför sista ex. här nedan.)
Genom omlindning av maskinen kan dess effekt ökas,
eller: Effekten kan ökas genom omlindning av
maskinen (om "effekten" icke kan missförstås), är ledigt
och riktigt skriftspråk.
Utom när densamme, densamma, detsamma,
desamma äro starkare betonade och hava betydelsen:
samma som, böra dessa pronomen användas med
största sparsamhet. I regel kunna de utbytas mot
han, hon, den, det, de, eller denne, denna, detta,
dessa, eller också, om de föregås av preposition, mot
därav, därtill, därom ...
Exempel:
"Lindningen förstärkes genom stagning av
densamma." (Uteslut de båda sista orden.)
"Röränden skyddas medelst kring densamma lindad
väv" (bättre: medelst därom lindad väv).
"Vi åtaga oss reparation av maskinen, om
densamma är av vårt fabrikat" (bättre: om den...).
"Kåpan avskruvas från statorn, innan densamma
målas" (bättre: innan denna målas, om därmed avses
5 mars 1938
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
