Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 5 mars 1938 - Några språkliga och typografiska stötestenar för den tekniske skribenten, av J. Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
statorn; eljest: innan den målas, eller ännu tydligare:
Innan kåpan målas, avskruvas den från statorn).
"För att trots de ogynnsamma förhållanden, under
vilka maskinen arbetar, största driftsäkerhet skall
ernås, är det nödvändigt att densamma behandlas
med största omsorg." (I st. f. densamma måste stå:
maskinen.)
"Motorn är nu färdig, och kunna vi sända den
omedelbart."
Denna ordföljd är tyvärr mycket vanlig i
huvudsatser efter konjunktionerna och, samt, men, utan ...
Hos många tekniska skribenter uppträder den som
fullt utbildad mani. Men det skulle väl knappast falla
någon in att tala så här: "Jag var ute för att hämta
frisk luft, och hade jag just kommit till torget,
när...", utan man säger: ... och jag hade just...
Den som överskrift satta meningen bör lyda: Motorn
är nu färdig, och vi kunna sända den omedelbart.
Eller: Motorn är nu färdig, varför vi omedelbart
kunna sända den. Kortare kan sägas: Motorn är nu
färdig och kan sändas omedelbart. Men ofta söker
skribenten efter en mera rundad slutfras, när han
tillgriper den märkvärdiga ordföljden, och relativsatsen
med "varför" kan förmodligen tillfredsställa denna
önskan.
Andra exempel på felaktig ordföljd äro:
"Det är viktigt att lindningen omsorgsfullt torkas,
och sker detta bekvämast på följande sätt" (bättre:
och detta sker..., eller: vilket bekvämast sker...).
"Isoleringen var svårt bränd samt hade den delvis
förkopprats" (bättre: och hade delvis..., eller:
varjämte den delvis hade ...).
"Skärmen kan luta 60°, men bör vinkeln helst vara
mindre" (bättre: men vinkeln bör ... eller vid
starkare tonvikt på "helst": men helst bör vinkeln...).
"... och kunna vi offerera Eder..., och önska vi
honom framgång i hans nya..., men vilja vi
samtidigt påpeka..., och var detta hans sista ord." Brr!
"Det meddelades, att han stod just då i begrepp att
hemresa."
I att-satser och andra bisatser ser man ibland en
huvudsats-ordföljd, som gör satsen onödigt tung.
Bättre än ovanstående är otvivelaktigt: Det
meddelades, att han just då stod i begrepp att hemresa. I
huvudsats heter det visserligen: Han stod just då i
begrepp att hemresa. Men ofta måste en del ord
byta plats, när en huvudsats ändras till bisats. Det
heter: Det räcker ej. Om det ej räcker, ... Brytaren
är troligen sänd. ..., att brytaren troligen är sänd.
Lägger man i rubriksatsen större vikt på "just då",
kan man skriva: Det meddelades, att just då stod han
i begrepp att hemresa.
I följande exempel bör det med * märkta ordet
flyttas till (*).
"Respektive avdelningar torde därför iakttaga, att
det angives* på beställningssedeln eller särskilt
meddelande till verkstaden (*), hur debiteringen skall
ordnas."
"Då ordern blev* mot förmodan (*) placerad i
utlandet, förlorade frågan sin aktualitet."
"Detta tillgår så, att (*) först upplyftes motorn*
och (**) därefter avtagas kåporna**." (Fäster man
alldeles särskild vikt vid "först", kan ordföljden
behållas, men är eljest väl tung.)
"Sådana apparater för anslutning å kraftnät föras ej
å förråd."
Prepositionen å kvarlever i några få talesätt, "fara
å färde", "å andra sidan", "å min sida", "å bolagets
vägnar", och i vissa sammansättningar, såsom ånyo,
åberopa, åhöra, åverka, I normalt språk förekommer
den därutöver ej. Men vissa skribenter använda den
på det mest slösaktiga sätt, icke blott i stället för på
utan även i stället för i, av, över, till, om,... Den,
som riktigt fastnat i användningen av detta å, finner
alla andra prepositioner platta — speciellt finner han
på anstötligt — och följer däruti den lärorika
tidningen Grönköpings Veckoblads föredöme: "O tid,
hur rik å romantik!" På detta sätt avtrubbas så
småningom känslan för rätt användning av prepositioner
över huvud taget, till största förfång för
språkbehandlingen.
Rubriksatsen bör ändras till: Sådana apparater för
anslutning till kraftnät föras ej i förråd.
Andra prepositionsuttryck, där man ofta ser å
använt i stället för den här angivna, riktiga
prepositionen, äro följande:
På en ritning, på sid. 48, på
försäljningsavdelningen, normalt värde på strömmen, motor på 10 hk,
anbud på, en beställning på motorer, vid beställning
av motorer, order på, skada på 1. i en maskin, fel i en
lindning, nollpunkt i ett system, påkänning i, i
figuren, nötning av, bearbetning av, inspektion av, vid
mitten av 1. mitt på\ beskrivning av, över 1. på;
förteckning, lista, ritning över 1. på; hänvisning till,
linda band om.
I många fall kan man kringgå
prepositionssvårig-heten genom användning av genitivform eller annan
omskrivning, t. e. strömmens normala värde, normalt
strömvärde, 10 hästkrafters motor (10 hk motor),
maskinskada, lindningsfel.
"Strömmen påsläpptes på den till svarven
tillkopplade motorn."
Man säger korrekt: släppa ström på en motor
(obetonat på), släppa på full ström (betonat på), att
påsläppa full ström, strömmen påsläpptes. Vill man i
det sista exemplet även nämna motorn och skriver:
strömmen släpptes på motorn, får vid läsning ordet
släpptes lätt för stark tonvikt och vill då antaga
betydelsen: tappades. Skribenten har velat undvika
detta och därför valt det mera tekniskt klingande
ordet påsläpptes, varigenom han kommit till rubrikens
uttryck: strömmen påsläpptes på motorn.
Denna fördubbling av prepositionen är, om också i
många fall försvarlig, icke att rekommendera,
(Strängt taget rör det sig om likalydande adverb
och preposition.) Att skriva: "Strömmen påsläpptes
den svarven tillkopplade motorn", kan heller icke
kallas ledigt språk. Bättre är att söka andra
utvägar. Uttrycket "släppa ström på" (med stark
tonvikt på ström) har fått fäste i den tekniska
terminologien, och det går därför bra att skriva: Ström
släpptes på den till svarven kopplade motorn. Att
skriva "tillkopplade" i st. f. "kopplade" är nämligen
onödigt.
Här följa några andra exempel på olämplig
upprepning. De antydda förbättringarna äro icke att
betrakta som allmänt tillämpliga, utan få användas
med urskillning.
96
5 mars 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
