Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 5 mars 1938 - Några språkliga och typografiska stötestenar för den tekniske skribenten, av J. Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Olämpligt: Bättre:
"påskruva på" fastskruva på
"påbyggd på" sammanbyggd med, monterad på
"ifylla (olja) i" fylla (olja) i
"isätta i" insätta i
"tillkoppla till" (direkt)koppla till, ansluta till
"tillfoga till" (bi)foga till
"tillkomma till" tillkomma utöver (det sagda)
"frånse från" bortse från
"medverka med" samverka med
"Släpringmotor kontra kortslutsmotor".
Om ett ord närmare bestämmes genom
sammansättning med ett framför stående, enstavigt substantiv,
sker i allmänhet ingen förändring av de båda
sammansättningslederna. Ex. ringbredd, järnkam, filblad.
Undantagen från denna regel äro dock många; det
heter sålunda i sammansättningar: bruks-, kropps-,
rums-, skepps-, slotts-, ugns-... Och i vissa fall är
språkbruket vacklande, t. e. drift(s)-, vikt(s),...
Sammansättes denna första led ytterligare med ett
framför ställt ord till vilket tonvikten flyttas,
framtvingas i regel ett s mellan andra och tredje lederna.
Ex. släpringsbredd, gjutjärnskam, bågfilsblad. Det
heter alltså släpringsmotor och icke som i rubriken.
Om den andra sammansättningsleden från slutet
är ett flerstavigt substantiv, bli förhållandena mycket
mera komplicerade. Endast ett specialfall skall här
nämnas.
Är vid sammansättningar med endast två leder den
första ett tvåstavigt verbalsubstantiv på -ing,
inkommer alltid ett s i fogen: böjningsform, skärningspunkt,
hängningsstraff. I tekniska uttryck bortfaller ofta
-nings-, t. e. böjkraft, skärverktyg, hängbro.
Sammansättes nu första leden ytterligare, kommer man till
sådana uttryck som nedböjningsförsök,
avskärnings-kraft, upphängningsmetod; däremot är det omöjligt
att skriva eller säga nedböjsförsök, avskärskraft,
upp-hängsmetod.
Ordet kortsluta (jag kortsluter) kommer av det
verb, sluta, som betyder fullborda en krets eller
täppa till en öppning (jag sluter), och icke av det
sluta, som betyder upphöra med (jag slutar) och som
motsvarar substantivet slut. Man kan säga
slutnings-kraft, slutkraft (ibland tvetydigt), kortslutningskraft,
men icke: kortslutskraft. Det bör alltså heta
kortslutningsmotor (eller bättre: kortsluten motor). I
analogi med "bokslutsdag" skulle man kunnat säga:
kortsluts-, om man liksom "ett bokslut" kunde säga:
ett kortslut, vilket är omöjligt.
Sammansättningsleden kortsluts- har, liksom den
analogt bildade jordsluts-, haft ett visst stöd i
Svenska Teknologföreningens handböcker. Ur språklig
synpunkt måste den på ovan anförda grunder anses
förkastlig och kommer därför hädanefter enligt
särskilt beslut icke att användas i dessa eller därmed
besläktade publikationer.
"Kanalen skall göras möjligast kort och rak."
Om man tänker sig olika grader av de
kombinerade egenskaperna kort och rak representerade av
delstreck på en skala, och på denna ett märke sättes
på gränsen mellan det praktiskt möjliga och omöjliga,
innebär överskridandet av detta märke att
möjligheten går under noll. En rörelse bakåt från märket
betyder ökad möjlighet, och "möjligast" måste alltså
betyda en mycket låg grad av de ifrågavarande
egenskaperna.
Den skribent, som använder överskriftens
formulering, tror sig emellertid uttrycka en strävan mot
"märket", där möjligheten upphör. Uttrycket är alltså
felaktigt. Det bör heta: Kanalen skall ges den
kortaste och rakaste form, som är möjlig att utföra, eller
enklare: Kanalen skall göras så kort och rak som
möjligt. Superlativändeisen har placerats på fel ord.
Det skall av samma skäl heta på kortaste möjliga tid
och icke "på möjligast korta tid"; likaså i största
möjliga mån, icke "i möjligaste mån", icke heller "i
görligaste mån".
Dessa felaktigheter äro onödiga och böra icke
tolereras.
Subjekt i pluralis, predikat i singularis.
Numera anses det icke vara fel att i ledig stil
skriva pluralis av ett verb lika med singularis: den
kommer, de kommer. Men detta måste ske med
konsekvens. Dessutom inbjuder den tekniska språkstilen,
som av naturen är tyngd av ett visst ekonomiskt
allvar, icke till sådant frisinne.
Yi tekniker måste därför skilja mellan singularis
och pluralis även för verben.
Till de vanligaste felen hör, att ett passivt verb
står i singularis med ett efterföljande subjekt (det
logiska objektet) i pluralis. De nedan med * märkta
orden skola ändras till pluralis:
"På blanketten införes* maskinens alla erforderliga
data."
"Här skall* namnen på alla inom kontoret
sysselsatta tjänstemän antecknas." (Däremot går det bra
att skriva: Här skall antecknas namnen på ..., ty man
tänker sig lätt ett underförstått det: Här skall det
antecknas namnen ...)
Någon gång kan ett substantiv i pluralis, som icke
är subjekt men står nära verbet, locka till
pluralisform på detta: "Till de vanligaste orsakerna höra
lagernas nedslitning" (skall vara: hör).
Materiel, material, materialier.
Materiel betyder hjälpmedel, redskap (som man
dock inställer i en materialbod och låter en
materialförvaltare sköta). Material betyder antingen
detsamma som materiel eller också ämne, råvara; i pluralis
heter det material eller materialier.
Det enklaste sättet att komma ifrån dessa
hårklyve-rier är att generellt använda ordet material, lika i
singularis och pluralis. Man borde t. o. m. kunna
säga "rullande material". Aseas avdelning IM i
Stockholm heter numera Avdelningen för
installationsmaterial; för några år sedan hette den Avdelningen för
installationsmateriel.
Några stavnings- och böjningsfall.
Korrekt stavning enligt Svenska Akademiens
ordlista är: paraWeW (icke parallel eller paralell),
karakteristisk (men: karaktär), tvenne (av tve-).
Vid försvenskning av en hel del utländska ord har
stavningen av k-ljudet försvenskats: accumulator,
inkludera, vacuum, viskositet, reaktans, kapacitet,
kontroller.
5 mars 1938
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
