Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 12 mars 1938 - Kontrolltekniska krav på bokföringen, av Erik Swartling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Kontrolltekniska krav på bokföringen.
För titt kunna redogöra för de krav som böra
ställas på bokföringen, för att denna skall anses vara
fullständig och tekniskt sett betryggande, är det
nödvändigt att till en början fästa uppmärksamheten på
några av de svagheter, varmed den gängse bokfö
ringen brukar vara behäftad.
Som tidigare framhållits,1 rör man sig vid
ekonomisk redovisning medelst den dubbla bokföringen
med de fyra begreppen tillgångar, skulder, vinster
och förluster. Det skulle ju då kunna tyckas, att det
naturligaste vore att kontona på motsvarande sätt
uppdelades i tillgångs-, skuld-, vinst- och
förlustkonton. Ett konto skulle därvid komma att
redovisa t. e. de inkomster man haft av räntor och ett
annat skulle upplysa om ränteutgifternas totalbelopp
osv. Så förfar man emellertid, åtminstone fullt
konsekvent. endast undantagsvis. Vida vanligare är att
man har ett gemensamt konto, intressekontot, för
såväl inkomsterna av nämnda slag som för
utgifterna. På så sätt får man ett vinstsaldo eller
förlust-saldo som i bokslutet redovisas som en räntevinst
eller ränteförlust, vilket allt är av mycket litet värde
för den som har att analysera det ekonomiska
resultatet, av rörelsen.
Ännu betänkligare är då man använder ett
tillgångskonto, t. e. varukontot, vars enda uppgift
borde vara att redovisa lagerhållningen och det
inneliggande lagrets värde, även för att redovisa resultatet
av försäljningen enligt schemat:
tillgångs värde med sådana som hänföra sig till
resultatet av rörelsen o. d. Saldot på ett konto av det
slag som schema nr 1 är avsett att illustrera säger oss
i praktiken ingenting, varken om lagerbehållningen
eller om resultatet av försäljningen. Visserligen är
ifrågavarande exempel med avsikt så enkelt
uppgjort, att man utan vidare kan räkna ut både
vinsten och lagrets storlek, men då man rör sig med en
mångfald artiklar med varierande vinstmarginal, kan
ett sådant konto ej avslutas, förrän fysisk
inventering av lagret verkställts. Bruttovinsten å
försäljningen blir då till sin storlek beroende av det värde,
som vid inventeringen åsättes lagret, vilket också
framgår av ovanstående exempel, där vinsten av allt
att döma är 1 000 kr. för låg.
När förhållandena äro sådana att man måste
avvakta resultatet av inventeringen för att kunna
avsluta böckerna, har bokföringen givetvis förlorat allt
värde som kontrollorgan. Det förefaller oss
självklart att kassakontot skall utgöra en kontroll av de
kontanta tillgångarna, men lika självklart borde det
ju vara att varulagret och övriga tillgångar
kontrollerades på samma sätt. För att så skall kunna ske
måste redovisningen ordnas i analogi med
nedanstående schema nr 2.
Av ovanstående noteringar framgår med all
önskvärd tydlighet att varulagret skall ha ett värde av
3 000 kr., att självkostnaden för försålda varor är
7 000 kr. och att bruttovinsten av försäljningen är
Schema nr 1.
Varulager
Inköpt 10 000 st. à 1: — pr st. 10 000: — 14 000: — sålt 7 000 st. à kr. 2: — pr st.
Bruttovinst å försäljningen 6 000: — 2 000: — Lager enligt inventering
16 000: — 16 000: —
Konton som på detta sätt användas för flera
ändamål kallas "blandade" konton i motsats till de "rena"
kontona, som endast redovisa ett slags transaktioner.
Ett typiskt rent konto är kassakontot, vars saldo
alltid anger det belopp som kassabehållningen skall
uppgå till vid motsvarande tidpunkt.
Det säger sig självt att det ej är ägnat att öka
klarheten och överskådligheten hos den ekonomiska
redovisningen, om man på ett och samma konto rör
ihop uppgifter avsedda att visa växlingarna av en
i Se Tekn. tidskrift 1937, h. 20 och 25.
7 000 kr. Skulle det sedan vid inventeringen visa
sig att lagret i verkligheten endast är värt 2 000 kr.
får varukontot givetvis krediteras med ytterligare
1000 kr. och ett särskilt förlustkonto debiteras, men
då får man också av böckerna upplysning om,
varför lagret är mindre än det borde vara på grund av
gjorda försäljningar. Dessutom blir förhållandet
mellan självkostnad och försäljningsvärde oförändrat,
vilket är synnerligen viktigt då det gäller att
kontrollera sina kalkyler och försäljningens räntabilitet.
Helt annorlunda ställer sig saken med användande
av blandat varukonto. Som synes av schema nr 1
Schema nr 2.
Tillgångskonto
Varukonto
Förlustkonto
Lagerminskning
Inköp 10 000:— 7 000:— Försålda varors självkostnad 7 000: —
Vinstkonto Tillgångskonto
Försäljningskonto Kunders konto
14 000:— Inkomst av försäljning 14 000: —
106
12 mars 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
