Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsmötes- och jubileumsnummer - Arkitektur - Avdelning Arkitektur 50 år, av Hans Quiding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arkitektur
År 1910. I Stockholm hava uppförts Östermalms
läroverk av R. Östberg, Tryggs hus av E.
Lallerstedt, Hjorthagens kapell av C. Bergsten. I Borås
fullbordas rådhus och i Arvika en kyrka av I.
Tengbom och E. Thorulf. På Öland H. M. Drottningens
"Solliden" av T. Grut.
Sveavägens framdragande till Gustaf Adolfs torg
samt Slottsbackens ordnande debatteras.
År 1911. På stadsbyggandets område har efter
sekelskiftet skett stora förändringar. Efter att förut
under en lång tidsperiod gatusystemet, gatubilden
och den effektfulla placeringen av de allmänna
byggnaderna fångat huvudintresset, har man mera allmänt
upptäckt det väsentliga varmed en stad bygges,
bostadshusen och nyttobyggnaderna och börjat ägna
dessa stadsplanens element berättigat intresse. Med
den efter långvarigt förarbete utfärdade
stadsplanelagen av 1907 har öppnats möjlighet att erhålla
civilrättslig helgd och fastställelse å
stadsplanebestämmelser, anpassade efter omständigheterna i varje
särskilt fall och syftande att säkerställa lämpliga
förhållanden inom varje kvarter. De anglosachsiska idéerna,
företrädda av Howard och Unwin m. fi., inverka på
planarbetena. Trädgårdsstäder växa fram i
ytterområdena av våra större städer.
Omkring 1911 fullbordas i Stockholm Lärkstaden,
där en del kvarter upptagas av sammanbyggda
enfamiljshus enligt den brittiska vertikaltypen. I
andra städer givas liknande exempel.
Att de nya idéerna omfattas med livligt intresse
framgår tydligt av tidskriftens innehåll. En nära
sammanhängande fråga, nämligen om
"Stadsarkitekter i våra smärre städer", uppmärksammas också.
I. Tengbom, tidskriftens redaktör sedan flera år,
skriver i ämnet bl. a.:
"Den s. k. färdiga stadsplanen är icke färdig så länge
det icke sörjts för dess vidare bearbetande vid dess
utveckling i verkligheten. Härvidlag gör sig bristen på
arkitektonisk sakkunskap i våra smärre samhällen
ytterligt kännbar."
Grand Hötel Royal, Stockholm.
Plan av bottenvåningen och sektion. E. Stenhammar 1908.
År 1912. Olympiska spel i Torben Gruts Stadion.
"Vi hälsa i denna byggnad, fast jordad i våra fäders
mark, ett manligt verk av inhemsk konst", skriver R. ö.
Vid tävling samma år om ny teknisk högskola
segrar E. Lallerstedt.
Nordiskt arkitektmöte i Norge i full utrustning,
icke ens isyxa glömd.
År 1913 dryftas ett par viktiga planregleringsfrågor
i Stockholm. Efter tävling 1910 om
"Katarinatraktens ordnande", där Cyrillus Johansson är en av
första pristagarna, har stadens stadsplanekommission
vidare bearbetat denna fråga. Till "Ordnande av
uppfartsvägarna från Slussen till Södermalm" har stadens
byggnadskontor framlagt förslag. Ett annat förslag,
av C. Bergsten, förordas av samfundet S:t Erik och
överlämnas till staden.
I Saltsjöbaden har uppförts F. Bobergs
"Uppenbarelsekyrkan", smyckad med skulpturer av C. Milles.
Tävlingar bl. a. om bankbyggnad vid Gustaf Adolfs
torg i Stockholm, förändring av Jönköpings läroverk
till rådhus, folkskola i Kalmar.
Grand Hötel Royal. Interiör av Vinterträdgården.
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
