- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Allmänna avdelningen /
35(j)

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsmötes- och jubileumsnummer - Elektroteknik - Tankar kring ett 50-årsjubileum, av J. Körner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

ELEKTROTEKNIK

Redaktör. JULIUS KORNER

Tankar kring ett 50-årsjubileum.

Av J. KORNER.

Den allmänna utvecklingen.

Uppfinningarnas historia visar en växelverkan
mellan slump och sökande. I den mån utvecklingen
skrider framåt, minskar emellertid slumpens och ökar
sökandets andel i resultaten. Den populära
uppfattningen av uppfinnandets metodik var måhända i forna
dagar mer inriktad på det förstnämnda momentet.
De banbrytande idéerna ansågos mera som yttringar
av en självständigt arbetande intuitiv begåvning eller
inspiration än som resultat av ett målmedvetet och
ofta mödosamt arbete. Härigenom kommo de stora
upptäckterna och uppfinningarna såväl som deras
märkesmän att omgivas av en nimbus, som i hög
grad tilltalade fantasien. Dock torde det även under
tidigare skeden ofta förhållit sig så, att de till synes
överraskande framstegen föregåtts av mångahanda
fruktlösa försök och trevande framstötar på olika
vägar. Numera torde även den stora allmänheten
hava fått en nyktrare och mer verklighetsbetonad
uppfattning, vilken dock ingalunda behöver betyda
en underskattning av genialitetens insats i
utvecklingsarbetet.

Olika tekniska områden uppvisa emellertid rätt
stora olikheter ifråga om förutsättningarna för den
skapande utvecklingen. Väg- och vattenbyggnad,
mekanik och skeppsbyggnad gå tillbaka till antiken och
kunde byggas upp till en ej oansenlig fulländning
huvudsakligen på empirisk grund. Deras arbetsmaterial
är mera handgripligt. Kemien, av betydligt yngre
datum, förutsätter redan vetenskaplig forskning på
bredare basis. Egendomligast förefaller dock
elektrotekniken, i fråga om vilken själva grundvalarna voro
fördolda intill ganska sen tid och först måste i ordets
verkliga mening upptäckas. Och även när så skedde,
stod det icke för någon klart, att de till synes
oansenliga experimentella rönen av Coulomb, Oersted,
Ampere, Faraday och Hertz skulle kunna leda till
den utveckling vi skåda idag. Detta innebär ett
stycke underverk och ger i viss mån stöd åt den mer
romantiska uppfattning av det tekniska skapandets
natur, som jag nyss berört.

Elektrotekniken under 50 år omspänner den
egentliga industriella utvecklingen inom området. Må vi
erinra oss, att glödlampan, som utgjorde den unga
elverksindustriens hörnsten, kom i nämnvärd
utsträckning i bruk först omkring 1880-talets mitt, att
trefassystemet, som möjliggjorde kraftöverföring i
stort för allmänna och industriella behov, daterar
sig från tiden omkring 1890, att den för
kraftindustrien så betydelsefulla ångturbinen kom i bruk om-

kring samma tid samt att de epokgörande
uppfinningarna på det teletekniska området efter Bell’s
telefon samtliga tillhöra ett betydligt senare skede.

Frestande vore det måhända att närmare analysera
denna utveckling, men då detta ämne redan berörts
i en uppsats vid teknologföreningens 75-årsjubileum,
vill jag i stället med det förestående jubileet som
utgångspunkt anknyta några reflexioner av annan art.

Eddington påvisar i ett av sina arbeten den
grundväsentliga skillnad mellan våra rums- och
tidsbegrepp, att det senare står i visst samband med
entropilagen, medan det förra kan uppfattas och
behandlas rent matematiskt. Vi kunna räkna avstånd
positiva eller negativa efter behag, men vi kunna
aldrig sätta minustecken för tiden och rulla tillvarons
film baklänges, utan att det hela blir meningslöst.
Tiden har "pil". Som god einsteinian har Eddington
kanske ej dragit de fulla konsekvenserna av denna
skillnad, vilken enligt mitt förmenande är en svår
stötesten för dem som vilja hävda tidens relativitet
även ur filosofisk synpunkt. Men det är en annan
historia, som vi denna gång måste gå förbi.

"Vi kunna aldrig rulla filmen baklänges". Denna
reflexion ligger onekligen nära till hands, då vi
begrunda utvecklingen. Satsen är trösterik nog även
om det alltemellan i nuvarande trassliga värld kan
förefalla, som om framåtskridandet vore tvivelaktigt
nog på de flesta områden förutom på vetenskapens
och teknikens. Disproportionen mellan
landvinningarna på dessa områden och på de etiska domänerna ökar
alltjämt, och det är härav förklarligt, att moderna
profeter efter Spengler’s mönster se mörkt på
mänsklighetens framtid. Kanske får man dock räkna med,
att i världsutvecklingen verkar fördold en strävan
till jämvikt, som utesluter möjligheten av de mer
oroande eskatologiska perspektiven. Och det ligger
förvisso i vår makt att ytterligare stärka denna
strävan.

Vad framtiden bär i sitt sköte i fråga om
teknikens utveckling har varit föremål för en hel del
spekulationer alltsedan den tekniska erans
begynnelse. Entusiasmen och självbelåtenheten över de
vunna framgångarna voro kanske icke mindre under
järnvägarnas och ångfartygens första tid än i
våra dagar. En skillnad består dock däri, att vi
äro i tillfälle att grunda vår uppfattning av
framtiden på ett drygt sekels oavbruten industriell expan-

35

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938a/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free