Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsmötes- och jubileumsnummer - Elektroteknik - Tankar kring ett 50-årsjubileum, av J. Körner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
sion, varunder vi föranletts acceptera tekniken som
den viktigaste maktfaktorn i den sociala
utvecklingen. Dock har detta senare förhållande ännu icke
i alla sina konsekvenser vunnit erkännande. En stor
del av de svårigheter, som under tiden efter
världskriget gjort sig gällande i olika länder äro
säkerligen att tillskriva bristande anpassning av det
ekonomiska livets struktur efter de av teknikens
utveckling betingade förändringarna i balansen mellan
produktions- och avsättningsförhållanden. Vad den
politiska oron betytt som hinder för en sund
utveckling i alla avseenden behöver här ej närmare
framhållas.
För att nu anknyta till det elektrotekniska området
må vi först konstatera, att elektroteknikens roll i
samhället i alldeles särskild grad kan betraktas som
den tjänande broderns. Utnyttjandet av världens
kraftkällor i samhällets tjänst har möjliggjort en
tidigare oanad höjning av den individuella
produktionsförmågan, samtidigt som de elektriska
kommunikationsmedlen —- telegraf, telefon, radio — hava svetsat
samman den arbetande mänskligheten på ett sätt,
som under andra förutsättningar varit otänkbart.
Det är väl sannolikt, att utvecklingen även framdeles
kommer att i huvudsak förlöpa efter samma linjer.
Ännu finnas många olösta eller på mindre
tillfredsställande sätt lösta problem, och i fråga om
bearbetningen av redan kända områden återstår alltjämt
detaljarbete på alla håll med syfte att förbättra de
ekonomiska resultaten. Säkerligen komma emellertid
nya uppslag efter hand att bryta igenom, kanske på
ett lika förvånansvärt sätt som på sin tid
radiotekniken. Mot bakgrunden av de högintressanta
vetenskapliga forskningar som pågå t. e. på atomfysikens
område vore det säkerligen kortsynt att betrakta
uppfinningarnas era som avslutad, sedan man lyckats
förverkliga allt som Jules Verne på sin tid drömde
om — och åtskilligt därtill.
Teknik och vetenskap.
Man kan diskutera frågan, vad som i den moderna
tekniska utvecklingen är det primära, det praktiska
initiativet, som med vetenskapens hjälp skapar den
teori den behöver för att vinna nödig stadga, eller
de vetenskapliga upptäckterna, som, utnyttjade i
teknikens tjänst, utgöra framåtskridandets grundvalar.
I själva verket består mellan dessa faktorer en
ständig växelverkan, och det är måhända riktigast att
betrakta dem som likaberättigade parter.
En närmare granskning av de ledande
uppfinningarnas karaktär visar, hurusom än den ena, än
den andra principen haft övertaget. Man kan skilja
mellan empiriska och systematiska uppfinningar,
varvid man med de förra förstår sådana, som framträtt
mera spontant och ej krävt nämnvärt förberedande
vetenskapligt arbete, i motsats mot den senare
gruppen, som är karakteristisk för vår tid med dess inom
de stora industrierna på vetenskaplig grund
systematiskt bedrivna uppfinnarverksamhet. Man kan
även skilja mellan uppfinningar av utpräglat social
betydelse, såsom telefonen, automobilen, filmen,
radion etc. samt den enorma mängd av uppfinningar,
som gå ut på produktionsförbättringar inom
industrien och vilka var för sig kunna utgöra
betydelsefulla insatser i den tekniska utvecklingen, ehuru de
ofta nog äro helt undandragna den allmänna upp-
märksamheten. Från vilka utgångspunkter man än
analyserar uppfinningarnas rika fält skall man finna,
att framåtskridandet betingas såväl av tillämpning
av nya tekniska principer grundade på vetenskapliga
upptäckter, som på den kanske mer vardagsbetonade
strävan efter fulländning inom en given ram. Till
det senare området kan i mera väsentlig utsträckning
räknas förbättringar av material och arbetsmetoder.
Som exempel kan anföras glödlampan, som i fråga om
lystrådens utveckling kan betraktas som ett
material-och tillverkningsproblem. Samma gäller om den
moderna utvecklingen av våra elektriska maskiner. Inom
det mekaniska området har det högvärdiga stålet och
lättmetallerna — alltså rena materialproblem —
öppnat nya vidder för utvecklingen, och den moderna
flygtekniken kan anses i eminent grad betingad av
den nyare materialforskningens framsteg. Inom åter
andra områden, t. e. elektronrörstekniken, är det
utnyttjandet av nya vetenskapliga rön, som ännu är
den bärande grunden. Detsamma gäller i viss mån
även om den nyare strömbrytare- och
överspännings-skyddstekniken osv. Säkerligen måste även den
framtida utvecklingen bygga på en växelverkan i
samma omfattning mellan utnyttjande av nya
vetenskapliga principer och produkternas fulländning
genom systematisk materialforskning. Denna
utveckling erbjuder förvisso lockande uppgifter för nya
teknikergenerationer.
Emellertid må det vid begrundande av det
vetenskapliga arbetets roll i den tekniska utvecklingen
icke förglömmas, att teknikens mål är att skapa
ekonomiska värden, ett mål av uteslutande praktisk och
social art. Betydelsen härav blir snart nog uppenbar
för dem, som från de tekniska
undervisningsanstalterna övergå till yrkesverksamhet. Det kan dock
förefalla, som om större intresse borde även vid den
tekniska undervisningen ägnas denna viktiga del av
ingenjörens livsuppgift. I det praktiska livet är det
säkerligen endast ett fåtal, som få tillfälle göra sina
rent vetenskapliga insikter fruktbärande. Den
tekniska undervisningens uppgift är ej endast att
utbilda tekniska forskare, utan även dugliga
företagsledare och tekniska affärsmän. För vårt lands
industriella framtid är den ena gruppen likaså viktig
som den andra. Den ensidigt vetenskapligt inriktade
undervisningen kan lätt leda till likgiltighet eller
trångsynthet i fråga om allmänna spörsmål, som våra
dagars teknici ej kunna undgå att taga ställning till.
Att det i detta hänseende ej är sämre ställt än det är,
torde mindre bero på den tekniska utbildningens
beskaffenhet än på att en hel del teknici av intresse
och allmän läggning föranletts ändra sin inställning,
sedan den praktiska verksamhetens erfarenheter
visat det önskvärda häri. Icke dess mindre får det
anses som ett viktigt önskemål, att den tekniska
undervisningen måtte bättre anpassas till tidens krav
i detta hänseende.
Det elektrotekniska facket är genom sitt
egenartade grundmaterial kanske mer teoretiskt betonat
än de flesta andra. De elektriska teorierna i våra
dagar fängsla intresset i särskild grad, och det består
måhända en viss risk i att detta intresse hamnar i
ett rent matematiskt, vars kontakt med den tekniska
verkligheten blir allt lösare. Även om sådana mer
abstrakta studier i viss utsträckning hava sitt
berättigande, då de måhända förr eller senare bli av nytta
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
