Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsmötes- och jubileumsnummer - Elektroteknik - Tankar kring ett 50-årsjubileum, av J. Körner - Utvecklingstendenser inom kraftförsörjningen, av W. Borgquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
som av naturliga orsaker kunna bearbetas endast i
mer begränsad utsträckning. Redan denna
omständighet påkallar en intimare kontakt med utlandets
teknik, i främsta rummet de stora industriländernas.
Bortsett härifrån torde man i stort sett kunna anse
det för tekniken liksom för vetenskapen önskvärt att
vidmakthålla internationella förbindelser i så stor
utsträckning som nu rådande politiska förhållanden
medgiva. Detta kan anses utgöra ett betydande
bidrag till de allmänna strävanden mot mellanfolklig
förståelse, som i nuvarande kritiska tidsskede äro av
utomordentlig vikt. På detta område har föreningen
för framtiden en betydande uppgift att fylla.
Den elektrotekniska avdelningens historia utgör ett
gott belägg för betydelsen av det kollegiala
meningsutbytet i allmänna fackfrågor. Yi kunna i
protokollens hävder på ett intressant sätt följa de tekniska
framstegen liksom även de tekniska striderna — ty
sådana hava förekommit i icke oansenligt antal. I
kraftteknikens begynnelse var det antagonismen
mellan starkströms- och svagströmsintressen, vilka
senare ej med blida ögon motsågo perspektivet av ett
allmänt kraftnät över landet med ty åtföljande risker
för störningar av olika slag. Den första elektriska
lagstiftningen föregicks av omfattande och
intressanta meningsutbyten. Vattenfallsprocesserna upprörde
på sin tid de elektrotekniska kretsarna i särskild
grad. Deras avslutande kan anses markera den
svenska kraftindustriens stabilisering. Striden om
standardspänning för elektricitetsverkens
likströmsdistribution erbjöd även sina poänger, liksom den senare
upptagna frågan om växelström contra likström.
Trollhättans periodtalsfråga var ett intressant
intermezzo, som, sett i den senare utvecklingens ljus, visar
framsynthetens vanskligheter även i frågor som
synas eftervärlden självklara. Ett analogt spörsmål,
där utslaget stått sig bättre, var den svenska
järnvägselektrifieringens systemfråga.
Vid sidan av föredrag och diskussioner har inom
föreningen nedlagts ett betydande arbete på normer
och föreskrifter av olika slag. I den mån
verksamheten på dessa områden utvidgats har det befunnits
önskvärt eller nödvändigt att anknyta samarbete med
andra sammanslutningar, såväl inländska som
utländska. Den nuvarande standardiseringsorganisationen
är som bekant lagd på bred bas och innesluter alla
berättigade intressen.
Med den kraftiga expansion, som fortfarande
kännetecknar det elektrotekniska området, kan väntas en
motsvarande utvidgning av föreningens verksamhet
och uppgifter för framtiden. Dagens jubileum
betecknar den första etappens avslutning, ett intressant och
banbrytande skede, vars fortsättning säkerligen
kommer att erbjuda åtskilligt av spännande intresse.
Utvecklingstendenser inom kraftförsörjningen.
Av W. BORGQUIST.
Elektrotekniks redaktör har anmodat mig att göra
ett uttalande om den sannolika utvecklingen inom
kraftförsörjningen under den kommande
25-årsperio-den. Frågeställaren vet lika väl som jag, huru
vanskligt det är att säga något därom. Kraftbehovet och
kraftproduktionen hänga intimt samman med
näringslivets utveckling. Hur skall man kunna ge en syntes
av näringslivets utveckling för en relativt lång tid
framåt? Det kan svaras, att kraftbehovet dock är
oberoende av sådana skiftningar som att en industri
får sin verksamhet något begränsad medan en annan
expanderar. Kraftförsörjningen tycks vidare vara
omfattad med samma intresse i alla länder och
sålunda oberoende av inre maktförskjutningar.
Roosevelt och Stalin tyckas ha samma livliga intresse för
kraftförsörjningen. Kanske är det därför något
lättare att göra en prognos för denna än för många
andra näringsgrenar.
Att ett krig, i vilket det egna landet invecklas, kan
radikalt ändra alla förutsättningar, veta vi alla.
Trots alla mörka tecken hoppas vi dock bli
förskonade från ett nytt världskrig och framför allt ett
krig, som berör vårt land. Det är emellertid
märkligt, huru även kraftförsörjningen för varje år
alltmera påverkas av försvarssynpunkterna.
Numera betraktas även större uppfinningar och
tekniska framsteg ofta som störande ingrepp i
utvecklingen. Roosevelt framhöll energiskt vid
världskraftkonferensen, att vad världen nu behöver, det är
inte nya uppfinningar utan human engineering, dvs.
en nyorientering av samhället med tillgodogörande
för alla medborgare av de tekniska framsteg, som
redan gjorts. Ser man tillbaka på de senast gångna
25 åren, torde man icke kunna inom
kraftförsörjningen peka på några så radikala och
revolutionerande nyheter som inom teletekniken. Visserligen
har det på nästan alla områden gjorts stora
framsteg, maskiner och apparater ha fulländats både med
hänsyn till verkningsgrad och hållbarhet,
anläggningar och maskinenheter ha vad effekten beträffar
förstorats mångdubbelt, men utvecklingen har trots
hastigheten präglats av obruten kontinuitet. Jämväl
detta bidrager därtill, att man tror sig kunna
någorlunda bedöma, huru den närmaste framtiden kommer
att gestalta sig, och även om vi skulle göra en del
misstag, så äro dock de prognoser, som vi efter bästa
förstånd göra, den mest objektiva grundval vi ha för
en stor del av våra mest betydande arbeten, för
inköp och disposition av vattenfall, för utbyggnad av
större kraftledningar, för ombyggnad av äldre
anläggningar m. m.
Kraftbehov.
På anmodan av mammututredningens ordförande
gjorde jag år 1935 den i fig. 1 utvisade prognosen
rörande den sannolika elektriska kraftproduktionen
fram till år 1955 (^4-linjen). Trots min tro på en
fortsatt gynnsam utveckling av det svenska
näringslivet vågade jag icke räkna med att kraftproduk-
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
