Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsmötes- och jubileumsnummer - Elektroteknik - Utvecklingstendenser inom kraftförsörjningen, av W. Borgquist - Teletekniken i dag och i morgon, av Håkan Sterky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Även om man på många håll måste fasthålla vid
nuvarande huvudspänning av 220 voit, bör
förbruknings-spänningen i allmänhet höjas från 127 till 220 voit.
Framtiden torde därjämte komma att utvisa, att de
företag, som gått in för 380 volts huvudspänning, i
allmänhet gjort det bättre valet med undantag
naturligtvis för vissa specialfall. Sedan vi nu snart
reparerat gamla brister rörande föreskrifter, kontroll av
försåld materiel och av utförda anläggningar och
inriktat oss på en bättre utbildning av
montörspersonalen, finns det goda anledningar att revidera vår
inställning till 380 och 220 volts växelspänningen.
Slutord.
Är det vanskligt att spå om den kvantitativa
utvecklingen av kraftförsörjningen, så är det ännu
svårare att förutsäga, huru den tekniska utvecklingen
kommer att gestalta sig. De största svårigheterna
möter man nog dock, om man vill spekulera över,
huru kraftförsörjningen skall komma att organiseras,
och i vad mån vårt s. k. svenska system skall förete
samma proportioner i framtiden som nu mellan den
statliga, den kommunala och den enskilda
verksamheten. I den frågan torde kunna sägas, att tala är
silver och tiga är guld.
Teletekniken i dag och i morgon.
Av HÅKAN STERKY.
Vid Svenska teknologföreningens 75-årsjubileum
den 19 maj 1936 ägnade dess avdelning Svenska
elektroingenjörsföreningen sitt högtidssammanträde
åt ett par föredrag under den gemensamma titeln
"Frändskap och särdrag hos kraftteknik och
teleteknik".1 Dessa föredrag gåvo bl. a. en överblick i
ganska koncentrerad form över några inom
elektrotekniken under de senaste decennierna uppnådda
teoretiska och praktiska resultat av betydelse för nuet och
framtiden.
Efterföljande uppsats har till syfte att lämna en
översikt över vad vi hava att vänta inom
teleteknikens skilda verksamhetsområden under år som
komma.
Det är helt naturligt i hög grad vanskligt att
uppgöra prognoser för en teknik av så sent datum som
den elektrotekniska, för vilken allt tyder på att
kommande generationer skola få medverka till och
uppleva än mer revolutionerande händelser än de nu
verksamma ingenjörerna. Om detta gäller för
elektrotekniken i allmänhet äro svårigheterna att sia om
framtiden för teletekniken särskilt stora.
Elektronröret i tekniskt användbar form, den för
praktiska ändamål tillrättalagda fyrpolsteorien samt
vidgad kännedom om tillämpningen av lagarna för
den fria och den ledningsbundna elektromagnetiska
strålningen hava under detta århundrades början
skapat den nya telefonien och telegrafien, radioteknik
och television. Vilka elektrotekniska tillämpningar
av fysikens och kemiens storartade framsteg äro i dag
vid mitten av 1930-talet färdiga att framträda inom
vårt tekniskt-ekonomiska liv, medförande en
revolution av morgondagens teleteknik?
Skola framtidens elektronrör utrustas med katoder
av radioaktiva eller fotoelektriska material, så att all
tillförsel av elektrisk effekt för alstring av
erforderlig elektronemission blir överflödig? Komma
kol-kornsmikrofonerna att ersättas av elektrodynamiska
mikrofoner med permanenta magneter av hittills
oanade stålsorter? Och om så blir fallet, måste man
behålla centralbatterisystemet, hittills använt bl. a.
för mikrofonmatningen, blott för att man i
automattelefonsystemen med likströmsimpulser skall kunna
fjärrkontrollera väljare? Behöver nästa generation
i Teknisk tidskrift, Elektroteknik, 1 aug. 1936.
skriva brev, då telefonen och fjärrskrivmaskinen
blivit var mans egendom? Tyda icke många tecken
på att den elektriska ljudreproduktionstekniken nu
kommit så långt, att papper och reservoarpenna
komma att ersättas av cellulosaskiva och
graver-apparat? Ett så intalat ljudbrev, sänt per
nattflyg-post, kompletterar telefonsamtalet, når mottagaren
tillräckligt snabbt och är lika hållbart som forntidens
pergament. Skall "fjärrskådaren" av år 1950 klaga
på för enkla konfektionskläder i
televisionsprogrammen, så som radiolyssnaren av år 1938 utlöser sin
galla över dragspelsmusiken?
Frågor av denna typ skulle kunna uppställas i
sådant antal, att hela det till förfogande stående
utrymmet bleve fyllt. Avsikten med denna uppsats är
emellertid icke att ställa utan att besvara frågor. Då
jag i det följande skrider till detta värv, vill jag
förutskicka, att jag endast kommer att beröra några
aktuella problem inom teletekniken, till vilkas
lösning vetenskap och teknik redan nu lämnat praktiskt
och ekonomiskt lovande lösningar, även om mycket
ännu återstår att bearbeta.
Telegraftekniken.
Granskar man telegrafstyrelsens statistik för
antalet avgående in- och utländska telegram samt för
telegrafledningarnas sammanlagda längd under tiden
efter världskriget, skall man finna en mycket
markerad nedgång. Orsaken härtill är utan tvivel att söka
i den kraftiga ökning av telefontrafiken, som under
samma tid ägt rum. Möjligheterna att vid en
telefonförbindelse omedelbart kunna få svar på en fråga
och att med det talade ordet komma i omedelbar
kontakt med adressaten uppskattas högre än den större
säkerhet, som utväxlingen av telegram erbjuder.
Telegrafien har emellertid under det sista
decenniet berikats med nya apparater, s. k.
fjärrskrivappa-rater, som medgiva direkt skriftlig kontakt med
omedelbar svarsmöjlighet mellan tvenne med sådana
apparater utrustade abonnenter. I Sverige hava
sådana apparater införts i ganska blygsam
utsträckning, vartill orsaken kanske delvis är att söka i den
på ett tidigt stadium införda och pålitligt arbetande
nattp o stf lygt j änsten.
Det är dock uppenbart, att telegraftekniken inträtt
i ett helt nytt skede i och med införandet av fjärr-
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
