Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsmötes- och jubileumsnummer - Väg- och vattenbyggnadskonst - Söder-Telje Canal- och Slusswerks-Byggnad och Södertälje kanals ombyggnad, av Axel Ekwall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vag -och Vat tenbyggnadskonst
alnar på 10 timmar till 10 kubikalnar på 12 timmar
eller en prestation, som motsvarar 5,7 h/m3.
Under de senare arbetsåren, när schaktningen kom
ned till vattenytan, torde arbetsförhållandena ha
varit långt ifrån angenäma. Vid en diskussion i detta
ämne, då det påpekades, att manskapet nödgades
arbeta i "skodjupt" vatten och att soldaterna aldrig
fingo tillfälle att torka skodonen, då ju barackerna
saknade eldstäder, meddelade kommerserådet Santes
son, att han vid Göta kanals arbeten sett, huru
"karlar stått under arbetet i gyttja up på halfva
lifvet och dock varit vid lustigt mod".
Följande utdrag ur en inlaga till protokollen kan
belysa förhållandena:
"Huru föga båtande detta Arbets manskap var för
Canal-Arbetet, är af Dag-Rapporterna och
Repartitionerna än i denna stund lätt att finna, då af hela
Arbets-siyrkan ofta icke mer än 17 å 18 Man kunde förmås till
arbete och de tredskande ändå fingo full aflöning. Icke
heller mera gynnande för Canal-Arbetet var tillkomsten
af de Ryska krigsfångarna, hvilka ehuruväl med någon
mera arbetsförmåga begåfvade, dock med lika olust och
gensträfvighet, uträttade lika litet som de förra."–-
"Och när härtill lägges, l:o att en ganska stor del af
Canalgräfningen såvälsom Muddringen, måst beräknas
efter Skottkärrornas antal per Cubic famn, och att
igenom Arbetarnes kink och underslef, Postmännen sällan
kunnat förmå dem att lassa kärrorna så fulla, som de
efter anställd profgräfning vederbordt, eller dessa
underslef genom Befälets åtgärd någonsin stådt att
fulle-ligen ändra; 2:o Att för de vid Muddringarna ofta
förefallande Stenar i Canalen, Arbetarna alltid måst aflönas
såsom för full gräfning, icke efter den tids utdrägt, som
dessa Stenars upptagning fordrat; 3:o Att icke heller
alla underslef af Arbetarne, möjeligen kunnat
förekommas av Postmännerne, samt att äfven hos de sistnämnda
en och annan gång underslef blifvit yppadt m. m."
Slutligen meddelas några uppgifter om
kostnaderna jämförda med schaktningsarbeten i modern tid.
kr/m3
Lägsta kostnad vid 1807 års arbeten 0,94
Nukostnad under förutsättning av likartade
förhållanden och samma arbetsprestation
— timförtj. kr. 1,30 4,55
Handschaktning i Södertälje 1917—26 2,67
Maskinschaktning i Södertälje 1917—26
(exkl. transport) 0,75
Maskinschaktning i Malfors 1933—-34 0,64
i Sjöboda 1930 0,99
Utom jordschaktning utfördes en rätt betydande
bergsprängning. Det erfordrades ca 35 000 m3 sten
för släntmurarna och härav var vid 1811 års slut
ungefär hälften uttagen. Som tidigare nämnts,
slopades släntmurskonstruktionen, och stensprängningen
upphörde. Handlingarna giva för vissa tider rätt
så goda siffror, ur vilka man kan beräkna en del
tekniska data:
1807—11 Nuthl
Specifik arbetstid för
handborrning och skjutning h/nr’’ 7,9 3,4
D:o för maskinborrning, inkl.
lastning med handkran „ —- 2,6
D: o för maskinborrning
samt lastning med
grävmaskin (Stadsforsen 1937) „ — 1,2
Borrlängd m/m:! 0,7 —
Sprängämnesåtgång:
krut kg/ms 0,58 —
dynamit „ — 0,3o
Av denna redogörelse för arbetsförhållandena och
kostnaderna nu och för ca 100 år sedan framgår
tydligt, att arbetsprestationen vid rent handarbete stigit,
icke endast genom användning av bättre spadar,
skottkärror och vandringsplank, utan även genom att
bättre föda och höjd levnadsstandard medfört större
arbetslust. Då man betänker, att de vid kanalbygget
i början av 1800-talet anställda knappast voro så
avlönade, att de kunde föra en människovärdig tillvaro,
måste man dock säga, att särskilt de svenska
soldaternas arbetsprestation var god.
Att man numera aldrig behöver utföra
handschakt-ningsarbeten av större omfattning måste — på grund
av det därmed förenade hårda kroppsarbetet —
betraktas som en välgärning för arbetarna. Men även
för landet är detta förhållande av godo: om man icke
haft tillgång till nutida arbetsmateriel för stora
massarbeten, skulle det ha varit ekonomiskt omöjligt,
även med bibehållande av en mycket låg
levnadsstandard, att bygga om vare sig Södertälje eller
Trollhätte kanaler eller att utföra stora kraftstations
anläggningar, såsom Vargön, Malfors och
Karsefor-sen. Företag, vilka liksom dessa kräva stora
förflyttningar av jord och berg, skulle därför
överhuvudtaget ej kunna komma till stånd.
Det ofta hörda talet om att användning av
arbetsmaskiner tager bort arbetstillfällena är därför i
sådana fall helt oberättigat. Arbetarkåren har fått
en mera kvalificerad sysselsättning såsom
fackarbetare vid betong- och andra konstarbeten, såsom
maskinskötare på de stora "grovarbetarna" och —
som man mindre ofta hör folk betänka — vid
tillverkningen och underhållet av desamma. Dessa
maskiner skapa i sin tur arbetstillfällen, när de
möjliggöra realiserandet av storartade projekt både för
vårt lands kommunikationsväsende och för dess
kraftförsörjning.
Konstarbeten.
Efter behandlingen av dessa massarbeten skola
här nedan i korthet behandlas vissa konstarbeten.
Då det gällde utförandet av de egentliga
konstarbetena, dvs. slussen vid Södertälje, kom man in på
ett problem, som var synnerligen svårt att bemästra
för dåtida ingenjörer, särskilt som hjälpmedlen voro
primitiva.
Medan man i Trollhättan haft tillfälle att utspränga
slussarna i berg eller förlägga dem på berggrund, var
man i Södertälje hänvisad till en starkt vattenförande
grusås. Både konstruktionen och utförandet blev
därför ett synnerligen komplicerat problem. Efter långa
utredningar och företagna studieresor till utlandet,
framför allt England, hade man 8 år efter det
arbetena påbörjats utarbetat tre alternativa förslag
beträffande själva konstruktionen. Det för utförandet
tilltänkta materialet skulle antingen vara gjutjärn,
trä eller stenmurverk. För det förra ivrade Samuel
Owen och hänvisade till det goda resultat, som
vunnits med gjutjärnskonstruktioner för
vattenbyggnader i England. Träslussar hade tidigare kommit till
utförande i Sverige och även för vissa slussbyggnader
i England, speciellt i gruvdistrikten. Slussar av
stenmurverk hade kommit till användning vid den nyligen
fullbordade Trollhätte kanal.
Arbetsdirektionen för Södertälje kanal stod inför
ott svårt avgörande, då skilda meningar förfäktades
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
