- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Allmänna avdelningen /
130

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 26 mars 1938 - Tekniska föreningar - Elektriska klubben i Västerås, av E. W. - Insänt: En språklig diskussion, av Alfons Hedberg och J. Wennerberg - Sammanträden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Av årsberättelsen, som tillsammans med
förteckningen över medlemmar utgivits av trycket, framgår att
11 sammanträden hållits under 1937 och att antalet
medlemmar varit 392. Räkenskaperna visa att klubbens
behållning ökats med 563 kr. 52 öre och utgjorde vid årets
slut av allmänna medel 6 103 kr. 98 öre, av Edströmska
fonden 2 678 kr. 25 öre, och av disponibla medel från
Edströmska fonden 339 kr. 14 öre, eller tillsammans
9 121 kr. 37 öre.

Efter förhandlingarna hölls av professor Borelius, K.
Tekn. högskolan, ett intressant föredrag: "Moderna
föreställningar om elektricitetens ledning i fasta kroppar".
Talaren redogjorde för de teorier och experiment, som
blivit utförda på senare åren för att förklara
förhållandena i fasta kroppar, både sådana som kunna leda
strömmen och sådana, som äro oledade. De moderna
atomteoriernas bidrag härtill omnämndes och även
förhållandena i ledare vid mycket låga temperaturer behandlades.

Vid sammanträdet den 23 februari höll ingenjör
Gedda, Surahammar, föredrag över ämnet: "Järn och
järnlegeringar för magnetiska kretsar." Föredraget har
varit infört i Teknisk tidskrift 1937, häfte 45 och 49,
Elektroteknik häfte 11 och 12.

E. W.

INSÄNT

En språklig diskussion.

Med anledning av tekn. dr John "Wennerbergs artikel
"Några språkliga och typografiska stötestenar för den
tekniske skribenten" i häfte 9 av Teknisk tidskrift hava
vi emottagit nedanstående insändare:

Herr Redaktör.

Det är med synnerligt intresse jag i häfte 9 läst
ovanstående av dr Wennerberg författade artikel, sid. 95,
helst som jag dagligen bevittnar dylika fel i den text
jag läser eller har att granska.

Det är blott en sak till som skulle ha kunnat angivas
i artikeln, nämligen lämpligheten av att förkorta
pluralformerna av figurerna, sidorna, raderna osv. med figg.,
sidd., radd. osv. I engelska lexika användes dylik
dubbelskrivning av sista bokstaven i ett förkortat ord, men
man tycks i Sverige inte använda det. Jag för min del
använder dessa förkortningar, som underlätta läsningen.
I engelskan skrives pp. såsom förkortning för pages och
ff. såsom beteckning för flera på varandra följande sidor,
exempelvis: pp. 165 ff., som betyder "sidorna 165 och
följande" eller "sidan 165 och därpå följande sidor". Yi
använda ibland även förkortningen ff. efter sidans
nummer, men vi skriva "s. 165 ff.". Och vi skriva §§, när
vi mena "paragraferna".

Det skulle vara intressant att höra dr Wennerbergs
åsikt även om dessa förkortningar.

Högaktningsfullt
Alfons Hedberg.

På ovanstående inlägg, som dr Wennerberg tagit del
av, svarar han som följer:

De vanliga förkortningarna av språkord äro ju
resultaten av en mer eller mindre brutal stympning av de
fullt utskrivna orden, såsom fig. för figur, hr för herr.
Som en motsats, åtminstone i viss mån, stå de
mate-matisk-fysikaliska tecknen eller "symbolerna", sådana
som B för magnetisk täthet. Vid böjning av de ord, som
skrivas förkortade, låter man i regel förkortningarna bli
oförändrade eller antyder även böjningsändelsen, såsom
i hrr för herrar; för "herrarna" är det svårare att finna
en förkortning. Man skulle kunna tänka sig fgrr för

figurer, sdr för sidor, om det är nödvändigt att
pluralformen framhäves. Med de matematiska symbolerna
förfar man på annat sätt; tager man B ett antal (n)
gånger får man nB, för andra ändamål skriver man
B2 = B • B etc. Här har man lämnat det språkliga fältet
och kommit in på den matematiska symboliken.

Använder man tecknet § för paragraf har man
kommit till "hieroglyfernas" område, som påminner om det
matematiska. Att skriva paragrafer §er eller §:er är en
oskön blandning, §§ är det mera stil på. Skriver man
figurer figg. blandar man också ihop vanlig språklig
förkortning och en om den matematiska påminnande
symbolik. Det finns blott ett g i ordet figurer;
fördubblingen av slutbokstaven i syfte att ånge pluralis är
oförenlig med principerna för vårt skriftspråk.

Med undantag av D. D. K. K. H. H., "deras kungliga
högheter", och likande uttryck, som man någon gång får
se, användas sådana pluraluttryck icke i vårt land. Man
kan alltså icke stödja sig på hävd, om man önskar en
allmännare tillämpning av metoden.

Min personliga mening är att detta skrivsätt måste
undvikas. I de fall då det verkligen är av vikt att
framhäva pluralkaraktären kan man lätt finna
omskrivningar. Det kan ej hjälpas att dessa taga något större
utrymme i anspråk. Skulle det vara verkligt trångt,
t. e. i en tabell, och jag skriver för en publik som kan
antagas förstå sådana förkortningar, skulle jag nog
skriva s. 165 ..., om jag avsåg sidan 165 och därpå
följande sidor. J. Wennerberg.

SAMMANTRÄDEN

Svenska teknologföreningen.

Aktieägarna i Svenska teknologföreningens fastighets

a.-b. kallas till ordinarie bolagsstämma onsdagen den
30 mars 1938 kl. 10,30 å Svenska teknologföreningens lokal,
Brunkebergstorg 20 IV, Stockholm.

Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, kallas till ordinarie sammanträde
pä föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den
1 april 1938 kl. 19,30 precis. Ärenden: 1) Val av
justeringsmän. — 2) Inval. — 3) Inkomna skrivelser. —
4) "Landsbygåsautomatiseringens tekniska föintsättningar",
föredrag med demonstration av civilingenjör Hugo
Blomberg. -—• 5) "Landsbygdsautomatiseringen i
Sverige", föredrag av byrådirektör Harry Thunell. —
Supé och samkväm.

Avdelningen för Kemi och bergsvetenskap kallas till
ordinarie sammanträde fredagen den 8 april 1938 kl. 19,30
på föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, Stockholm.
Ärenden: 1) Val av justeringsmän. — 2) Inval. —
3) Inkomna skrivelser. — 4) "Bergsmannasynpunkter på
standardisering", föredrag av verkställande ledamoten i
Sveriges standardiseringskommission, bergsingenjör Folke
Lindgren. — 5) "Pä jakt efter malm, olja och vatten",
en kortfilm om geofysisk prospektering, diamantborrning
och vattenborrning med inledande orientering av
bergsingenjör Sven G. Petersson. — Supé och samkväm.
— Vid samkvämet har ingenjör Carl Möller lovat berätta
om sina äventyr som guldgrävare och guldmetallurg på
Tahiti och närliggande öar.

Tekniska föreningen i Gefle sammanträder till årsmöte
å Hotell Baltic måndagen den 4 april kl. 19,30.
Ärenden: 1) Protokoll justering. ■—• 2) Styrelsens berättelse
över verksamheten under år 1937. — 3) Revisorernas
berättelse över verksamheten under år 1937. — 4) Fråga om
ansvarsfrihet. — B) Val av styrelse och valnämnd för år
1938. ■— 6) Val av revisorer för 1938. — 7) "Gefleortens
industri och luftskyddet", föredrag med bilder av
disponent Ivar Lundbäck. — Efter sammanträdet
gemensam supé.

130

26 mars 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938a/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free