Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 9 april 1938 - Sveriges utrikeshandel i grafisk framställning, av Wilhelm Dahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
SVERIGES IMPORT AR 1936 1632,669 MILL. KR.
med vi hava att betala vår stora import. De sågade
trävarorna, som förr ensamma dominerade exporten,
äro nu som synes av diagrammet långt överflyglade
av trämassan och dess förädlingsprodukter.
Nästa stora exportvara är som allmänt bekant
järnmalmen, varav utförseln detta år kommit upp till
en höjd av 147 mill. Året förut nådde ej till fullt
100 mill.
Grupperna XV, XVI och XVII inbegripa hela
järn-och metallindustrien och gåvo tillsammans 435 mill.
Grupp XV upptager råvaror eller grovarbetade, men
även bearbetade varor, såsom diverse
järnmanufaktur, 51 mill., och kullager, 37 mill. Grupp XVI
innehåller mekaniska maskiner, 58 mill., diverse
elektriska maskiner, 22 mill., och särskilt elektriska
motorer, 13 mill., separatorer, 16 mill., osv. Grupp XVII
har en ståtlig post för fartyg på 42 mill. (utom
tonnage för inhemsk räkning!) och automobiler m. m.,
13 mill.
Anmärkningsvärd är grupp I, som visar, att vi
kunna exportera livsmedel för 76 mill. Men man
får även se på importsidan, då det upptäckes att vi
importera livsmedel för 43 mill.
Övergå vi nu till importdiagrammet, så är
textilindustrien med dess råämnen den största
varugruppen (XI) med dess 280 mill. Här gör man gärna
den reflexionen, att en import av textilarbeten för
129 mill. borde kunna nedbringas genom svensk
tillverkning. Grupp V "Mineraliska och fossila ämnen"
är den därnäst största med 265 mill. De båda första
posterna, stenkol och koks, ha vi ju sökt nedpressa
dels genom de elektriska vattenkraftverken, dels
genom att i största möjliga grad använda vårt in-
hemska bränsle, veden. Under år 1936 levererades
från statens, kommunernas och enskilda kraftverk
6 764 mill. kWh, som motsvarade en
bränsleförbrukning till ett värde av cirka 21 mill. kr. Huru mycket
kol som sparats genom den ökade användningen av
ved för ångpannor och värmeledningspannor kan icke
statistiskt avgöras.
Importen av bensin och brännolja, 60 mill. kr., lärer
väl komma att stiga ytterligare, den var 1935 50 mill.
•Grupp XVI, som omfattar den egentliga
maskinindustrien, "mekaniska och elektriska maskiner och
apparater", motsvarar för detta år nästan precis
exporten av samma varuslag: importen 131 mill.,
exporten 133,7 mill. Den grövre järnindustrien,
grupp XV, ger ett överskott till exportens förmån av
37 mill., således ej vidare imponerande.
I grupp II överraskar posten "frukter, bär" med
51 mill. Detta är dels färsk frukt: apelsiner,
bananer, äpplen, päron, vindruvor, dels torkad: plommon,
russin, mandel m. m. Däremot bör man kanske icke
förvånas över en kaffeimport av 41 mill.
Grupp VI, kemiska produkter m. m., går i sin
helhet till 144 mill. och har flera betydande
underavdelningar. Motsvarande exportsiffra är 46 mill.
I grupp IV lägger man märke till: tobak, 19 mill.,
vin, 9 mill., sprit, 6 mill., samt fodermedel, 19 mill.
I grupp XVII ingår automobiler med den väldiga
summan av 61 mill. En motvikt finnes på
exportsidan av 14 mill., som delvis också betyder
motorcyklar och velocipeder.
Även de mindre posterna inom de olika grupperna
förtjäna att tagas i betraktande, då de ge ett begrepp
om vår utrikeshandels mångsidighet och huru många
ig april 1938
149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
