Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 16 april 1938 - Om förverkande av rätt till gruva, av Oscar Fåhré
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
16 APRIL UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 15
o
1 9 3 8 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 68
INNEHÅLL: Om förverkande av rätt till gruva. — Ekonomisk översikt. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska
föreningar. — Rättelse. - Sammanträden.
Om förverkande av rätt till gruva.
Motto: Gruvlagstiftningens främsta
uppgift är att befordra bergsbrukets utveckling
och blomstring. Härigenom gagnas ock bäst
folkhushållet.
Vår nu gällande gruvstadga av år 1884, som trädde
i kraft den 1 januari 1885, är i åtskilliga
avseenden föråldrad ock företer en del brister i rättstekniskt
avseende. Den mest vägande anmärkning, som man
kan göra emot gruvstadgan, är tvivelsutan den, att
gruvägarens rättsställning är för osäker. Den
rättsliga proceduren alltifrån ansökningen om inmutning
och till dess inmutningsrätten vid utmålsläggningen
slutligen fixeras är förbunden med åtskilliga
osäkerhetsmoment. Det kan lätt hända, att rätten till gruva
förverkas genom underlåtenhet att iakttaga vissa
formföreskrifter eller fullgöra vissa prestanda. I flera
fall av förverkande av gruvrätt reagerar allmänna
rättsmedvetandet emot, att en ofta obetydlig och
kanske ursäktlig underlåtenhet skall föranleda en så
sträng påföljd som gruvrättens förverkande. Det
är i många fall ingen rimlig proportion mellan
försummelse och rättspåföljd.
Det har därför länge varit ett önskemål att stärka
äganderätten till gruva genom att ur lagstiftningen
borttaga ett flertal av de fall, som nu föranleda
förlust av rätt till gruva. Problemet gäller alltså
gruvrättens säkerställande, ett problem som, i motsats
till frågan om jordägareandelens ersättande med
kronoandel, har uteslutande praktisk men icke i
någon mån politisk betydelse.
Nedan skall redogöras för samtliga de fall, då
enligt nu gällande lagstiftning gruvrätt förverkas,
ävensom för de i det nya gruvlagförslaget ifrågasatta
ändringarna.
1. Inmutaren skall inom 60 dagar från mutsedelns
utfärdande låta kungöra densamma i kyrkan till den
församling, där det inmutade området är beläget.
Försummelse härav medför förlust av
inmutniifgsrät-ten, om annan begär mutsedel, innan kungörandet
sedermera sker. Emot detta stadgande kan bl. a.
anmärkas att kungörelse i kyrka nu för tiden är
ineffektivt och följaktligen ej fyller sitt ändamål.
Enligt gruvlagförslaget har skyldigheten att
kungöra mutsedeln överflyttats från inmutaren på
bergmästaren. Denne skall inom 60 dagar från det att
mutsedeln utfärdats sända meddelande om mutsedeln
och dess innehåll till Post- och Inrikes tidningar och
tidning i orten i och för annonsering. Kungörelse
i kyrka skall alltså hädanefter ej komma i fråga.
2. Inmutaren skall minst 14 dagar, innan något
arbete påbörjas å det inmutade området, lämna bestyrkt
avskrift av mutsedeln till markens ägare och
nytt-janderättshavare. Försummelse härav föranleder
förlust av inmutningsrätten och skyldighet att för genom
gruvarbetet förorsakad skada ansvara såsom för
åverkan. I rättspraxis har dock tillämpningen av detta
rigorösa stadgande inskränkts i så måtto, att ny
in-mutare, som icke är jordägare eller
nyttjanderätts-havare, ej ansetts behörig att påtala underlåtenhet att
delgiva jordägaren avskrift av mutsedeln. Vidare
har, där en nyttjanderätt icke varit intecknad och
inmutaren icke, såvitt visats, ägt kännedom om
densamma vid försöksarbetets påbörjande, hans
underlåtenhet att delgiva nyttjanderättshavaren mutsedeln
icke ansetts medföra inmutningsrättens förlust.
Enligt gruvlagförslaget skall inmutaren minst 14
dagar innan något arbete börjas bevisligen underrätta
jordägaren, respektive förvaltaren, samt
nyttjanderättshavaren härom. Underlåtenhet härutinnan skall
emellertid icke längre medföra inmutningsrättens
förlust, utan påföljden blir dagsböter.
3. Inmutaren skall sist 8 månader från mutsedelns
utfärdande hava börjat gruvarbetet. Är
inmutningspunkten belägen i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands eller Västernorrlands län, är tidsfristen 1 år.
Om detta s. k. börjarbete icke i rätt tid utförts,
förverkas inmutningsrätten.
Stadgandet har givit upphov till åtskilliga
processer. Då det föreskrivits allenast, att arbetet skulle
inom den stipulerade tiden påbörjas, men då icke
vare sig arbetets kvalitet eller kvantitet angivits, har
det varit hart när en trossats, att man kunnat, såsom
man uttryckt sig i Bergslagen, endast "vända en
tuva" för att hava uppfyllt lagens fordringar. En av
de ledande grundsatserna i gruvstadgan är emellertid
arbetsskyldigheten. Arbetet skall enligt gruvstadgan
avse verklig gruvdrift eller eljest vara av
beskaffenhet att kunna lända gruvanläggningen till nytta.
Rättsfallen gå också i den riktningen, att t. e. några
spadtag underkänts såsom tillräckligt börjarbete. Då
emellertid icke av rättsfallen framgår, huru mycket
arbete erfordras för att börjarbetet skall vara
behörigen fullgjort, kräver försiktigheten, att fullt
försvarsarbete utföres.
I gruvförslaget har föreskriften om börjarbete helt
slopats. Detta sammanhänger givetvis med
försvarsarbetets avskaffande, varom hänvisas till det följande.
Enligt gällande rätt har inmutaren, sedan mutsedel
16 april 1938
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
