Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 16 april 1938 - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger - Notiser - Felbilder vid magnetisk materialprovning, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ningar för dessa och konsumtionens begränsning för
täckande av krigsindustriens behov. Antalet sysselsatta
arbetare är 1,2 mill. större än för ett år sedan och de
arbetslösas antal 660 000 mindre.
Den franska produktionen har hållit sig ganska väl
uppe. Det nuvarande läget på den franska
arbetsmarknaden är däremot på grund av politiska förhållanden
synnerligen ovisst; de statsfinansiella svårigheterna äro
betydande.
Den svenska industriens produktion håller sig
alltjämt uppe på en tillfredsställande nivå, även om
sysselsättningen är mindre intensiv än vid rekordnivån i
oktober i fjol. Industriförbundets indextal för februari
var 119 mot 124 för förutnämnda oktober månad. Sedan
januari har någon nedgång icke ägt rum. Till
jämförelse kan nämnas att genomsnittet för hela 1937 var
120 och för 1936 108. Endast delindexet för papper och
massa för februari företer en fortsatt nedgång eller från
119 till 116 (vid toppnivån för okt.—nov. 123); järn- och
stålindustriens motsvarande siffra är oförändrat 116
(toppnivå okt. och nov. 125) och för maskinindustrien
oförändrat 133 (toppnivå nov. och dec. 136);
livsmedelsindustrien redovisade liksom under januari 110
(toppnivå sept—nov. 114). Textil- och andra
konsumtions-varuindustrier visa en stegring på en poäng till resp.
108 och 119 efter att ha nått toppnivå under resp. 3ept.
och okt. med 115 och 120. Såsom naturligt är, ha de
för den inhemska industrien arbetande industrierna
haft det bättre än de, som fått mera omedelbar
känning av tendensomslaget på de stora utländska
marknaderna.
Utrikeshandeln har haft en oförändrat betydande
omfattning. Exporten har uppgått till 134 mill. kr. mot
145 mill. under januari och 115 under februari i fjol,
under det att importen utgjort 147 mill. kr. eller 12 mill.
mindre än under januari i år men 14 mill. kr. mer än
under februari i fjol. Importöverskottet är sålunda
13 mill. kr. eller 5 mill. kr. mindre än under samma
månad i fjol. Såväl export- som importpriserna ha
fallit starkt under månaden. Svenska Handelsbankens
prisindex för exportvaror visar en siffra på 155 mot 162
för januari och exakt samma siffra som under februari
i fjol; maximum med 174 nåddes under aug.—okt.
Importprisnivå var enligt samma index för februari 111
mot 115 för januari och 116 för februari i fjol;
toppnivån 128 inträffade under maj—augusti i fjol.
Värdet av vår export av papper och massa sjönk från
28,9 mill. kr. under februari i fjol till 27,« mill. kr.
under sistlidna februari. Den kvantitativa minskningen
var betydligt starkare och särskilt betydande för
sulfatmassan. Skeppningen av dylik vara sjönk från 39 700
ton under februari i fjol till 26 000 i år. Nedgången i
skeppningskvantiteterna utgör för oblekt sulfit 20,7 proc.,
för blekt sulfit 21,2 proc., för mekanisk massa 5,5 proc.,
för tidningspapper 36,4 proc. och för omslagspapper
28 proc., allt jämfört med februari i fjol.
Trävaruskepp-ningarna ha hållit sig på i det närmaste samma nivå
som föregående år, såväl vad gäller kvantitet som deras
beräknade värde. Stegringen under fjolårets högsäsong
kvarstår alltså icke utan har helt försvunnit.
Järnmalmsexporten har hållit sig på en jämfört med i fjol
synnerligen tillfredsställande nivå, 0,95 mill. ton mot
0,83 mill. ton under februari i fjol. Detsamma gäller
järn- och stålskeppningen såväl ifråga om kvantitet som
värde. Maskinindustrien visar överlag vackra
februari-siffror, vilka genomgående äro högre än- de för februari
förra året och än de för januari i år på något enstaka
undantag när. Järnimporten företer en mycket
betydande nedgång liksom även införseln av ull. Importen
av maskiner har likaså gått tillbaka gentemot
föregående månad men är alltjämt omkring 30 proc. högre
än föregående år. De senaste järnvägstrafiksiffrorna
äro tillfredsställande jämförda med fjolåret. De
arbetssökandes antal hos A. K. var under februari 21 500 eller
9 500 mindre än ett år tidigare.
Riksbankens guldkassa fortsätter att stiga liksom
också affärsbankernas och riksbankens totala
behållning av guld och valutor. Sedelstocken har under
februari och mars stigit 59 mill. kr., medan motsvarande
siffra förra året var 46 mill. kr. Affärsbankernas stora
girobehållning hos Riksbanken har sjunkit 103 mill. kr.
under samma månader mot en stegring på 122 mill. kr.
i fjol. Affärsbankernas utlåning för februari företer
däremot en endast säsongsnormal stegring, medan
inlåningen nu gått ned 15 mill. kr., men i fjol steg 53
mill. kr. Även om sålunda en viss åtstramning ägt
rum, är penningmarknaden alltjämt utomordentligt lätt.
Levnadskostnads- och konsumtionsprisindex äro
praktiskt taget oförändrade, och detsamma gäller
detaljpriserna på livsmedel. Grosshandelspriserna visa en
svag fortsatt nedgång.
Filip Oberger.
NOTISER
Felbilder vid magnetisk materialprovning uppstå
ofta till följd av obetydlig påverkan medelst ritsning
av ytan med skarpa föremål eller annan
kallbearbetning. Som bekant har den magnetiska
materialprovningen på grund av sin enkelhet kommit till stor
användning för upptäckande av sprickor i maskindelar
av stål och liknande. I denna tidskrift ha tidigare
beskrivits dylika metoder (se t. e. sid. 505, 1936).
Metodiken är härvid att beströ det ställe som skall
provas med järnfilspån, som då under påverkan av
ett magnetfält samlar sig vid felställena på sådant
sätt, att sprickbildningar, vilka eljest äro omöjliga
att upptäcka, klart framträda. Emellertid har man
vid användningen av denna relativt nya
provningsmetod upptäckt några synnerligen överraskande
felkällor, för vilka redogöres av O. Holtschmidt i
VDI-Zeitschrift nr 29 1937. I ett fall rörde det sig om
en vevaxel av Cr-Ni-W-stål, som vid magnetisk
provning uppvisade tydliga fel, såsom framgår av fig. 1.
Trots noggrann undersökning kunde emellertid intet
fel i ytan påvisas. Efter upprepad läppning
framträdde felet med samma ’tydlighet. Då ett inre fel
möjligen kunde förmodas gjordes ett antal
röntgenfotografier med olika strålningsvinkel. Då icke heller
detta ledde till önskat resultat såg man sig nödsakad
att såga sönder vevtappen och underkasta densamma
en mikroskopisk undersökning. Härvid kunde
emellertid icke något som helst materialfel påvisas. Detta
resultat ledde till
antagandet, att felbilden
framkallats genom en av
läppningen
åstadkommen kalldeformering av
sådan verkan att en
magnetisk härdning
framkallats på dessa
ställen, varigenom
sålunda ett starkare
magnetiskt fält bildats,
vilket i sin tur framkallat
felbilden. Detta
antagande bestyrktes av på
liknande axeltappar
framkallade felbilder (fig 2
Fig. 1.
Magnetisk felbild pä
en vevaxel.
ig april 1938
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
