Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 23 april 1938 - Stockholms örlogsstationsfråga, av Harald Åkermark, Torsten Hagman och Harry Sandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
■ • ’i
Fig. 4. Stockholm från Mosebacke, slutet av 1700-talet.
Antagligen tillkom byggnaden dock först på 1630-talet.
Den tjänade ursprungligen som amiralitetshus, sedan
som riksarkiv och från 1705 som kasern. På bilden
framträder vidare den långa repslagarbanan, vilken
uppfördes på 1650-talet men som nedbrann redan
1679. Den ersattes då av en annan byggnad, det
nuvarande tyghuset. Till höger å bilden synas "gamla
magasinet", nu ombyggd till kasern III, samt de båda
byggnadslängor, som vanligen gå under benämningen
"Långa raden". Den östligaste längan torde enligt
en utredning av professor Martin Olsson vara den
äldsta av Skeppsholmens nuvarande byggnader,
tillkommen redan i slutet av 1500-talet. De båda
längorna tjänade tidigare som arsenal och tyghus; numera
äro de som bekant officersboställen.
I fig. 3 lägger man bland annat märke till den år
1666 byggda väderkvarnen. Denna försvann åter
under 1700-talet. I övrigt synas en del smärre
byggnader, smedjor och verkstadshus samt den de båda
holmarna omgivande bomkransen. Bron till
Kastellholmen torde även ha tillkommit
under 1600-talet. Kastellet uppfördes
1667 av Erik Dahlberg. Det var en
byggnad av samma slag som de ännu
kvarstående tornen Kronan och Lejonet
i Göteborg. År 1845 sprang kastellet i
luften vid en explosion i det där
inrymda krutlaboratoriet.
Såsom synes av fig. 4, jämförd med
de tidigare, ägde under 1700-talet icke
några större förändringar rum i fråga
om Skepps- och Kastellholmarnas
bebyggelse eller disposition i övrigt. Den
enda större nytillkomna byggnaden å
Skeppsholmen är den å holmens
sydligaste del belägna, som ursprungligen
tjänade som spannmålsmagasin och nu
är intendenturförråd. Av bilden framgår, att nu även
en del av Djurgårdsstranden, det s. k. Galärvarvet,
tagits i anspråk för flottans behov. Området uppläts
till flottan år 1722, och där uppfördes år 1752 ett
30-tal galärskjul.
De föregående bilderna visa en tämligen kal
terräng över holmarna, som dock vid sekelskiftet i detta
hänseende förändrades. Trädplanteringarna på
holmarna började 1792—93 och förtjänsten härav
tillkommer enligt uppgift i Ferlins Stockholm 1858
översten och riddaren K. W. Rosensvärd, som enligt
samma källa "under sin långa tjänstetid på
flera-handa sätt utmärkte sig för mycken vårdnad och
försköning av dessa båda holmar".
Fig. 5 är ganska belysande för de stora förändringar
i avseende å bebyggelsen, som ägde rum å
Skeppsholmen under förra hälften av 1800-talet. Under
ledning a,v den framstående arkitekten Fredrik Blom
uppfördes då på holmen flera större nybyggnader,
Fig. 5. Skeppsholmen från Mosebacke på 1860-talet.
23 april 1938
175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
