Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 30 april 1938. Specialnummer: Vardagsrationalisering - Belysningens anpassning efter arbetets särdrag, av Ivar Folcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig’. 3. Ändamålsenlig belysning av sprutlackeringsbox.
då belysningen kommer de för arbetet viktiga delarna
av bilen tillgodo.
I allmänhet försöker man så mycket som möjligt
undvika spegling av ljuset i blanka ytor. Sålunda
är t. e. det obehag, som är förbundet med läsandet
av anilinskrift, om ljuskällan är så placerad, att
ljuset reflekteras från skriften och in i ögat, väl
bekant (indirekt blandning, reflexbländning). Det finns
dock fall, där man avsiktligt kan utnyttja speglingen
för att förbättra synförhållandena. Detta sker t. e.
inom siden- och konstsilkesindustrien, där det
trådmaterial, som bearbetas, är blankt, dvs. har speglande
ljusreflexion. Över de vävstolar, som här användas,
anbringas långsträckta ljuskällor över arbetsytan på
sådant avstånd från denna, att arbetaren kan
iakttaga de olika trådarna tack vare speglingen i
desamma. Även vid granskning och kontroll av andra
blanka ytor utnyttjas avsiktligt speglingen på så sätt,
att man låter en ljuskälla med stor yta speglas i den
blanka ytan. De ställen av denna, som äro behäftade
med fel, reflektera vanligen ljuset diffust, varför de
tydligt kunna särskiljas från omgivande felfria ytor.
Denna granskningsmetod användes ofta för t. e.
blank plåt, glansigt papper o. d., varvid en anordning
Fig. 4. Tillsatsbelysning vid offsetpress.
Fig. 5. Reparation, smörjning, rengöring och översyn av
bilar underlättas av ett belysningssystem med lågt sittande,
på väggarna anbragta ljuspunkter.
enligt fig. 6 begagnas.1 I andra fall kan ett
granskningsförfarande underlättas genom att man
betraktar föremålen mot en genomlyst opalglasskiva, vilket
t. e. tillämpas inom glödFampsindustrien vid kontroll
av lystrådsspiraler samt okulärbesiktning av
färdig-monterade lampor.
Förbättrade kontrastförhållanden i arbetsytan
kunna även åstadkommas genom en speciell ljusfärg.
Denna metod för åstadkommande av bättre
synbetingelser har tidigare icke kunnat praktiskt
nyttiggöras i någon större utsträckning, beroende på
svårigheterna att framställa färgat ljus av god ekonomi.
I ocli med tillkomsten av de elektriska
urladdningslamporna (natrium- och kvicksilverlampor), vilka ha
en från de vanliga glödlamporna starkt avvikande
ljusfärg i förening mod god ljusekonomi (ljusutbytet
är 2,5—4 gånger så stort som för glödlampor av
samma watt-tal) har man numera erhållit effektiva
tekniska medel härför. Båda lamptyperna ha som
bekant linjespektra; natriumlampornas ljus innehåller
i huvudsak endast en linje, nämligen den gula s. k.
79-linjen (våglängden 5 890 ÅE), varför detsamma är
praktiskt taget monokromatiskt; kvicksilverljusets
synliga strålning är sammansatt av linjer i violett,
blått, grönt samt gult (våglängder: 4 047,
4 358, 5 461, 5 770 ÅE).
Urladdningslampornas speciella ljusfärg
har givit goda erfarenheter i en hel del
olika fall. Sålunda användas natrium- och
kvicksilverlampor inom glasindustrien för
ett flertal olika prov. I ett glasverk, som
tillverkar stora plattor av ornamentsglas,
är intagssidan på kylugnen utrustad med
en speciell belysningsanordning med
kvicksilverlampor (fig. 7). Det rör sig här om att,
upptäcka eventuella fel hos den utvalsade
och ännu rödglödgande plattan, innan den
tages in i ugnen för att långsamt avkylas,
vilka fel tydligt framträda i det blåvita
kvicksilverljuset. Detta prov göres för att
genast utgallra felaktiga plattor, så att
dylika icke i onödan belasta ugnarna.
1 W. Kircher, "Das Licht", h. 10, 1934.
186
30 april 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
