Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 30 april 1938. Specialnummer: Vardagsrationalisering - Metod för registrering och märkning av elektriska motorer samt centraler inom fabriksanläggningar, av Dan. Reimer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
gående utförande av märkningen, i sig innebär en
förutsättning och garanti, att märkningen kan hållas
à jour.
Centraler.
Kraftcentraler numreras från 1—29. Om
ytterligare nummer skulle erfordras (vilket är sällsynt)
skrives 1 A, 2 A, 3 A etc.
Ljuscentraler numreras från 30.
Ingen annan markering för att skilja kraft- och
ljuscentraler tillämpas. Exempel: central märkt med
C12.— kraftcentral, märkt med C35 = ljuscentral.
Med central avses endast matarkabelns
utgångspunkt i respektive kraftstationer eller motsvarande
ställen. Alla följande utgreningar av kabeln, såsom
samlingsskenlådor, avgreningslådor, T-boxar,
gruppcentrallådor etc., äro undercentraler.
Central märkes "C nr" Ex. C12. Undercentral
märkes "C nr-UC nr" (obs. målas tillsammans) Ex.
C12-UC1. Beteckningen Cnr-UCnr utgör ett
sammanfattande namn på allt som är sammanbultat och
tillsammans utgör en undercentral. Ändan av en
utgående kabel från en undercentral "kontramärkes"
med "UC nr" från den undercentral till vilken kabeln
går. En samlingsskenlåda i t. e. undercentralen
C12-UC1 är märkt UC5. Den utgående kabeln från
denna samlingsskenlåda går sålunda till
undercentralen C12-UC5. Se också fig. 2.
Betraktar man en undercentral vilken som helst
inom anläggningarna är det möjligt, även för icke
specialpersonal, att direkt av märkningen på
undercentralen erhålla följande upplysningar:
1) Om det är en kraft- eller ljuscentral. Dvs.
spänningen.
2) Till vilken kniv resp. huvudsäkring
undercentralen är ansluten i kraftstationen. (Detta är viktigt
bl. a. om vid olycksfall eller vid eldsvåda det skulle
gälla att lämna en snabb order till kraftstationen om
brytning.)
3) Vilken kabel som är matarekabel samt vilka
kablar som gå till andra undercentraler, och i så fall
till vilka undercentraler.
4) Vilka motorer som äro anslutna.
Till sist erhåller ovan beskrivna märkningsmetod
sin komplettering genom att det för varje central
upprättas ett enkelt kopplingsdiagram, se fig. 3.
Dessa diagram uppritas med blyerts på transparang-
CENTR AL S/z/2
àtl-1VA
MÄRKE BENÄMN/N-6 PLACERING ANMÅRKN.
/ C 12 KHIVSTHOMSTALLARE KRAFTSTATION BERGSBRO
7 C12 - UC! SAMLINGSSKENLÅDA VATBEREDN. Ci 5. ’
C12- UC2 5.5. •
4 C12- UC3 H 5.5. »
C12- UC4 GRUPPCENTRAL TORRBEREDN. S .S. "
f,
7
fl
9
10
II
n
13
14
15
Fig. 2. Kraftcentral.
Fig. 3. Kopplingsdiagram.
kopior av standardformat. Av dem tagas vitkopior,
som sammanfattas i en enkel pärm, vilken placeras i
den kraftstation eller omformarestation, varest
centralerna finnas. Som synes äro central och
undercentraler registrerade i en tabell på
kopplingsdiagrammet. Uppställningen av tabellen är likgiltig och
helt oberoende av, om undercentralen kommer
närmast intill eller längst bort i förhållande till
centralen. Ändring i den inbördes kopplingen dvs.
borttagning eller tillägg av undercentraler, medför
sålunda icke att hela serien av befintliga undercentraler
måste omnumreras. En nytillkommen undercentral
införes på nästa lediga rad i listan och erhåller på
så sätt sitt UC nr. Kopplingsdiagrammen avse
endast att generellt visa hopkoppling av central och
undercentraler samt kabelareor, men ej detaljer om,
var och hur kabeln framdragits i själva
fabrikslokalen. Detta är i allmänhet ej erforderligt, och
skulle i varje fall för ett ringa utbyte draga med
sig ett ojämförligt mödosammare och dyrbarare
ritningsarbete. (Beträffande jordkablar, som äro
nedgrävda i jorden, är saken en annan. De böra
dessutom obetingat införas i detalj på en karta.)
Beträffande användningen av
kopplingsdiagrammen är den ytterst enkel. Antag att det gäller att
snabbt lokalisera ett överslag eller jordfel, vilka
malörer ju vanligen inträffa i kabeländmuffar vid
in-föringar. Utgångspunkten är givetvis den central
eller undercentral varest en säkring har gått.
Montören läser här av C-numret, hämtar pärmen och slår
upp motsvarande blad, varest han har hela
kopplingen.
Dan. Reimer.
30 april 1938
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
