Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 30 april 1938. Specialnummer: Vardagsrationalisering - Typer och klichéer av konstmassor, av s. - Hårdhetsbestämning av de enstaka komponenterna i metaller och legeringar, av s. - Anmälningarna till Det 2: dra nordiska ingenjörsmötet i Oslo - Ahlsellska stipendiet - Insänt: Hjälpmedel vid kraftlinjebyggen, av Kaj Hansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekmsk Tidskrift
klichématerial av konsthartsprodukter. I en uppsats
i Papier-Zeitung nr 16/17, 1938 redogöres för de
resultat, till vilka man kommit genom användning av
konstgummimassor för ovanstående ändamål. Bästa
resultatet har erhållits med "Thiokol", vilket är en
gummiliknande produkt, som kan blandas med
rågummi för erhållande av lämplig plasticitet och i
övrigt fyllas och vulkaniseras på samma sätt som
gummi. För detta ändamål tillsätter man i regel
5—10 % rågummi och inblandar zinkoxid,
kimrök, kaolin, acceleratorer och stearinsyra på
vanligt sätt. Härigenom åstadkommes ett material,
som äger en sådan flytbarhet, att även de finaste
raster kunna återgivas på ett fullkomligt
tillfredsställande sätt. Vid avgjutningen
ytbehandlas matriserna med såplösning i sprit eller med
talk, på samma sätt som vid framställning av
gummistämplar. Vulkaniseringen företages pä
liknande sätt som är brukligt för gummi.
Klichéer framställda av Thiokol uppvisa stor
motståndsförmåga mot angrepp av diverse
lösningsmedel såsom bensin, olja, terpentin, sprit
o. d. Av detta skäl kunna dylika klichéer utan
olägenhet användas vid tryckning med gängse
tryckerifärger. I fig. 1 visas några klichéer, som
äro framställda av detta material och med vilka
enligt uppgift fullkomligt lika goda bilder
erhållas som vid användning av metallklichéer.
Slitstyrkan uppgives vara synnerligen hög och
klichéerna fördärvas icke vid lagring.
I samma tidskrift nr 19, 1938 redogöres för
användningen av trycktyper framställda av gjutbara
konstmassor. Det torde i detta fall röra sig om
konst-hartser av polystyroltyp, vilka i likhet med vanlig
stilmetall efter användningen kunna omsmältas, vilket
icke är fallet med de ovan relaterade vulkaniserade
gummiprodukterna. Enligt uppgift kunna dessa
konsthartsbokstäver framställas på fullkomligt samma
sätt som vanliga typer av stilmetall, varför man kan
använda nu brukliga linotyperingsmaskiner utan
egentlig förändring. På grund av den avsevärda
viktsskillnaden mellan konstmassa och stilmetall blir
transport och lagring billigare. Konsthartsmaterialet
väger endast ca % mot stilmetall, varför en avsevärd
viktsreduktion erhålles vid fram- och återgående
snällpressar, vilka härigenom kunna byggas
smäckrare än tidigare. Dånet och skakningen i
tryckerilokalerna blir även härigenom mindre.
På grund av sin elasticitet äro typer av konstharts
mindre utsatta för avnötning än typer av stilmetall.
Typerna hava redan provats i praktisk drift. Sålunda
utgavs nyligen ett häfte av tidskriften
"Vierjahres-plan" i en upplaga om 88 000 ex., varvid fyra sidor
voro tryckta med en och samma stilsats av
konstharts, utan att några olikheter mot övriga sidor, som
voro tryckta med stilmetall, voro märkbara. s.
Hårdhetsbestämning av de enstaka komponenterna
i metaller och legeringar är många gånger av värde
för att erhålla en uppfattning av metallens allmänna
hållfasthetskarakteristik. Genom att på brukligt sätt
polera och etsa den yta som skall undersökas, vilken
sedan ritsas med en diamant, erhåller man en skåra
vars utseende ger vissa riktlinjer för bedömandet
av de i metallen ingående komponenternas
(kristallkornens etc.) individuella hårdhet. Denna hårdhet
uppvisar emellertid icke alltid en bestämd relation till
den s. k. brinellhårdheten. I VDI-Zeitschrift nr 10,
1938 beskrives en ny provningsapparat med vilken
säkrare resultat i avseende på bestämningen av den
individuella hårdheten kan erhållas, därigenom att
härvid samma metod användes som för bestämningen
av den genomsnittliga hårdheten enligt Brinell och
liknande förfaranden. Såsom av fig. 1 framgår,
utgöres apparaten av en hållare, i vilken en s. k.
vickers-diamant d är fäst vid änden av ett i vertikalled
rörligt stift a, som påverkas av en fjäder b mot ett anslag
c med en kraft av 25—50 g. Vid hårdhetsprovningen
placeras det etsade slipprovet på ett mikroskopbord
och den partikel i provet som skall undersökas
injusteras, så att den kommer att befinna sig under
okulärets hårkors. Sedan mikroskopbordet sänkts
utbytes mikroskopets objektiv mot den ovan beskrivna
härdhetsprovaren varefter bordet åter höjes sä mycket
Fig’. 2. Intryck av provdiamanten i
ott perlitiskt gjutjärn, sett i ca 4.10
ggr förstoring.
att stiftet a nätt och jämnt avlyftes från anslaget c.
Detta kan exempelvis kontrolleras genom en
signallampa. Genom att åter utbyta hårdhetsprovaren mot
objektivet kan det intryck som diamanten
åstadkommit mätas medelst ett mikrometerokular, såsom visat
i fig. 2. s.
Anmälningarna till Det 2: dra nordiska
ingenjörs-mötet i Oslo ha till anmälningstidens utgång nått ett
antal av omkr. 1 000 herrar och damer
sammanräknade. Ledningen har beräknat kunna mottaga omkr.
1 500 deltagare och med anledning härav har
anmälningstiden t. v. utsträckts. Det är emellertid mycket
angeläget att anmälningar ske med allra snaraste,
särskilt med hänsyn till behovet att i god tid reservera rum
för uppehållet i Oslo. Observeras bör att alla
högskolebildade svenska ingenjörer äga rätt att anmäla sig till
deltagande i mötet.
Ahlsellska stipendiet för år 1938. Svenska
teknologföreningens styrelse har efter förslag av styrelsen
för avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst
beslutat tilldela civilingenjör Torsten Åström Ahlsellska
stipendiet för år 1938, 500 kronor, för att bereda honom
tillfälle att i England, Holland, Belgien och Tyskland
studera modern stadsbyggnad, speciellt anläggning av
s. k. trädgårdsstäder och därmed sammanhängande
kommunikationsspörsmål.
INSÄNT
Hjälpmedel vid kraftlinjebyggen.
Herr redaktör!
Såsom bidrag till Edert specialnummer om
vardagsrationalisering inom verkstad och industri tillåter jag
mig meddela följande:
1. Verktyg för bockning av staglina enligt bifogade
fotografier. Användningssättet framgår av fig. 1 a och b.
2. Schablon för fastställande av spänningsfall i linjer
utan avgreningar. För ifrågavarande spänning 40 kV,
Fig. 1. Apparat för
bestämning av hårdheten
hos de enskilda kornen 1
en metall eller legering.
JSfttfl
30 april 1938
229
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
