Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 7 maj 1938 - Den tekniska forskningen, av Sten Westerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
liga forskare), Vereinigte Stahlwerke A. G. Institut,
Dortmund, grundat 1927, som äger laboratorier för
kolkemi, metallurgisk kemi, silikatkemi, fysikalisk
kemi, fysik och teknologi, Studiengesellschaft für
elektrische Beleuchtung, grundat 1923 av AEG,
Auer-gesellschaft samt Siemens och Halske och många flera,
England.
I England har department of scientific and
indu-strial research, som inrättades 1916, varit av största
betydelse för den vetenskapliga tekniska forskningen.
Anledningen till grundandet av detta departement
varden genom kriget vunna insikten, att det
vetenskapliga grundlaget för Englands industri icke kunde
uthärda jämförelse med övriga länders. Målet var
dels att skapa forskningsinstitut till förmån för olika
industrigrupper, dels också att sörja för återväxten
av naturvetenskapliga forskare. Planen gick ut på
en centralisering av de materiella resurserna, på
samma gång som man strävade efter en
decentralisering av forskningarna.
Parlamentet ställde en summa av ca 18 200 000 kr.
till förfogande för organisationen av det nya
departementet. Denna summa skulle användas till
organisation av olika forskningsinstitut i samarbete med
vissa industrigrupper. De enskilda firmorna
sammanslöto sig i grupper och tillsköto för
driftkostnaders bestridande en viss summa i proportion till
företagens storlek. För varje inkommande summa
tillsköt staten lika mycket. Efter fem år minskades
statsbidragen: 1927/28 betalades sålunda av
industrien ca 2 700 000 kr. och av staten ca 1 100 000 kr.,
1919/20 uppgingo departementets utgifter till ca
6 300000 kr., varav 1080 000 kr. utgjordes av
ränteintäkter från millionfonden. Utgifterna visa sedan en
jämn stegring: 1921/22 ca 9,15 mill. kr., 1928/29 ca 12,5
mill. kr., 1935/36 15 mill. kr., 1936/37 16,1 mill. kr.
Departementet består av en förvaltningsavdelning
och ett råd, benämnt "advisory board". Den
sistnämnda liar ett växlande antal specialkommittéer för
bestämda forskningsområden, många uppdelade i
underkommittéer, till sitt förfogande.
Antalet forskningsinstitut, avseende bestämda
industrigrenar, uppgår till omkring 25. Anslutningen från
de enskilda firmorna växlar mellan 40—90 %. De
fördelar, dessa komma i åtnjutande av, äro i första
hand rätt att underställa forskningsinstituten
bestämda problem för undersökning, liksom att till
självkostnadspris få vissa undersökningar utförda, att
erhålla uppgifter angående undersökningsresultat och
förmånsrätt till patent, att begagna institutets
informationsbyrå m. m.
Utom dessa för vissa industrier avsedda
forskningsinstitut stå dessutom en del andra forskningsinstitut
under departementets förvaltning. Det viktigaste av
dessa är National physical laboratory, som grundades
redan 1900. Dess utgifter uppgå till ca 1 900 000 kr.
årligen. I detta institut utföras forskningar ej enbart
av allmän utan också av teknisk natur bl. a. rörande
luftfart och flygindustri, för vilket ändamål anslås
ca 500 000 kr. årligen. Dessutom finnas en Fuel
research station, en Building research station,
försöksanstalter för konservering av kött och frukt,
vidare ett institut för trä- och skogsforskning, ett
radioforskningsinstitut osv. Slutligen understöder
departementet även enskilda forskningar ehuru i
14 maj 1938
mindre utsträckning. Årligen utdelas sålunda
understöd till ungefär 50 forskare.
Medan den nu anförda delen av departementets
verksamhet under de första åren stod i förgrunden,
har man sedermera allt mer ägnat uppmärksamheten
åt den rena forskningen. I departementets rapporter
framhålles, att den allmänna forskningen i allmänhet
måste anses som den allra viktigaste för befordrandet
av den industriella utvecklingen. Målet är att sätta
studenter i stånd att under några år efter deras
examen få vidare utbilda sig under professorernas
ledning. För detta ändamål ha tvååriga
forskningsstipendier inrättats. Antalet dylika stipendier
uppgick 1917 till 64. Sedan dess ha siffrorna ökats år
för år, 1923/24 voro stipendiernas antal sålunda 291.
Under de följande åren sjönk antalet något, beroende
på de svåra tiderna, men höll sig omkring 200.
Årligen ha utbetalats mellan 550 000 och 900 000 kr.
1925/26 uppgick antalet studenter, soni kommit i
åtnjutande av dylika stipendier, till ungefär 700, varav
400 kemister.
En årsrapport, avseende år 1934, från the
Department. of Scientific and Industrial Research visar, att
under detta år det kooperativa forskningsarbetet
inom Englands industri snabbt utvecklats. Det
framgår av rapporten, att sedan år 1917 har staten
bidragit med 19 000 000 kr., medan industrien lämnat
34 000000. I de jämförelsevis få fall, i vilka det
varit möjligt att beräkna kassavärdet på det utförda
forskningsarbetet, framgick det emellertid, att den
årliga vinsten på pengar, som investerats i forskning,
var betydande.
Samtidigt framgick av rapporten, att man ansåg
en del av de förefintliga forskningsorganisationerna
vara för små, och även om deras arbete var
värdefullt, så var det icke möjligt för dem att med sina
dåvarande resurser angripa de fundamentala problem,
på vilka lösningen av industriens huvudfrågor till
sist måste bero. Redan år 1933 hade också ett ökat
statsbidrag ställts i utsikt.
Förenta Staterna.
En av de viktigaste faktorerna för den
vetenskapliga forskningens utveckling i USA är den rika ström
av penningar, som från privat håll flyter in till de
vetenskapliga institutionerna.
Antalet nuvarande privata stiftelser överskrider
siffran 200. Deras totala kapital uppgår till omkring
4 milliarder kronor eller ungefär lika mycket som
universitetens och colleges endowment funds.
Storleken av de enskilda donationerna växlar mellan
belopp på några få tusen dollar och sådana på 100—
200 millioner dollar. Varje år göras nya donationer.
1927/28 tillväxte sålunda det donerade kapitalet med
mer än 350 millioner kronor.
Här har endast berörts den privata insatsen för
forskningens främjande i USA. Detta betyder
emellertid ej att staten intet offrat för detta ändamål. De
statliga universiteten i USA förfoga nämligen över
högst avsevärda summor för forskningsändamål.
1927 användes 825 mill. kr. för vetenskaplig och
teknisk forskning i USA. Av dessa representerade
750 mill. kronor forskningar, som föranletts av
industrien, handeln, banker etc. Detta år bildar intet
undantag utan nämnes här endast såsom exempel på
storleksordningen av till förfogande ställda medel.
233
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
