- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Allmänna avdelningen /
247

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 14 maj 1938 - Om trafikunderlaget för en framtida tunnelbana i Stockholm, av J. Körner och Torsten Åström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

indüstri- ocli hantverksföretag ävensom vissa lokala
centra med större butiker o. d., men i stort sett
förrycker detta icke bildens allmängiltighet, speciellt
som en tydlig tendens finnes hos de större
industriföretagen inom denna innerstadens yttre ring att
lämna densamma. Frågan om olika företags
lokalisering inom Stockholm och deras koncentration till city
har närmare belysts i olika skrifter senare år. (Ex.
Ekonomisk-geografisk undersökning av Stockholm,
tryckt som stadskoll. bih. 51/1934.)

Till ytterligare belysande av detta spörsmål kan
tabell 2 tjäna. Densamma har framkommit såsom
resultat av en hösten 1936 genom Stockholms stads
fastighetskontors försorg verkställd lokalinventering för
in-dustri- och hantverksrörelse inom staden.

På fig. 2 visas den nuvarande
församlingsindelningen i staden.

Tabell 2. Industri och hantverk och dessas fördelning
på olika församlingar enligt lokalinventeringen hösten
1936.

Antal i företagen sysselsatta
personer

företagens förläggning 1 % av for- I % av
Summa saml.
mantalsskrivna totala
anta let i
folkmängd staden
Storkyrkan ........... 1615 15.6 2,3
Klara ................. 9 157 111,6 12,8
Kungsholmen ......... 3 835 11,6 5,4
S: t Göran............. 6 035 13,4 8,4
Adolf Fredrik ......... 5 616 34,7 7,9
1785 7,6 2,5
Matteus .............. 4100 7,8 5,7
Jakob ................. 5 018 70,3 7,0
Johannes ............. 4 969 22.8 6,9
Engelbrekt............ i 977 6.7 2,8
Hedvig Eleonora ...... 2211 9,9 3,1
Oscar ................. 1246 3,6 1,7
Katarina .............. 4 840 8,4 6,8
Sofia ................. 3 748 13,3 5,2
Maria ................ 2 582 11,1 3,6
Högalid .............. 4 095 10,5 5,8
Inre staden summa: 62829 13,9% 87,9 %
Brännkyrka ........... 4 421 14,1 6,2
Enskede .............. 650 2,9 0,9
Bromma .............. 3 595 9,5 5.0
Ytterområdena summa: 8 666 9,6% 12,1%
Total summa 71 495 13,1 % 100,o %

Sammandrag för inre staden.

Storkyrkan, Klara, Jakob ..................................22,1

Adolf Fredrik ............. ............... 7,9

Johannes ................................. 6,9

Gustav Vasa och Matteus ................................8^2

Kungsholmen och S:t Göran ............................13,8

Engelbrekt, Hedvig Eleonora och Oscar ... 7,6

Maria, Katarina, Sofia, Högalid ......................21,1

’Summa | 87,9 %

Av tabell 2 framgår exempelvis, hurusom
Vasastaden, dvs. i stort sett Gustav Vasa och Matteus
församlingar icke kunna sägas inrymma något mera
betydande antal arbetsplatser inom berörda kategori utan
äro att betrakta såsom typiska bostadsområden.

Såväl city som praktiskt taget samtliga äldre delar
av innerstadens bostadsområden uppvisa en
fortgående minskning av den därstädes bosatta
befolkningens antal.

Folkminskningen i city har sin förklaring
huvudsakligen i själva citybildningen, dvs. det alltjämt
ökade ianspråktagandet av forna "bostadslägenheter
för kontors- och affärsändamål m. m. ävensom i någon
mån i den fortskridande ökning av
bostadsrymlighe-ten, som förekommer jämväl inom detta område.
Folkminskningen i bostadsområdena beror till
alldeles övervägande del på sistnämnda förhållande, som
kan sägas innebära en självsanering av tidigare
iordningställda, enligt moderna krav för tätt bebyggda
stadsdelar.

Denna ökning av bostadsrymligheten, respektive
minskning av antalet pr bebyggd ytenhet bosatta
personer återfinnes inom hela den inre staden liksom
även inom vissa tidigare alltför planlöst och gyttrigt
bebyggda delar av ytterförsamlingarna och ger sig till
känna såsom en absolut minskning av
befolkningssiffran inom redan fullbyggda församlingar eller inom
stadsdelar, där över huvud taget
nybyggnadsverksamheten icke är av så stor omfattning, att inflyttningen
i de tillskapade bostadslägenheterna uppväger
uppluckringen av det äldre bostadsbeståndet.

Huru bostadsrymligheten, uttryckt i antal boende
pr 100 eldstäder i begagnade bostadslägenheter, under
de senaste decennierna ökat i Stockholm i sin helhet
och i de olika församlingarna framgår av tabell 3,
hämtad ur den av Stockholms stads statistiska kontor
utarbetade redogörelsen för allmänna
bostadsräkningen i Stockholm 1935.

Tabell 3. Boende pr 100 eldstäder församlingsvis vid
slutet av bostadsräkningsåren 1915—1935.

Församling 1915 1920 1925 1930 1935
Hela staden ....... 124,2 123.5 117,3 113,9 107,0
Storkyrkan ........ 117 118 116 113 102
Klara.............. 104 108 106 104 99
Kungsholmen^ S: t Göran j 139 138 127 108 132 100 127
Adolf Fredrik ...... 100 99 96 95 92
115 114 105 107 102
Matteus ........... 139 136 125 119 113
89 93 88 89 84
Johannes .......... 135 129 121 114 107
Engelbrekt......... 97 95 93 91 87
Hedvig Eleonora ... S8 87 88 88 85
86 86 85 83 81
Katarina \ 148 140 135 127
Sofia 1......... 171 161 147 136
Maria | Högalid / 143 143 133 115 141 109 132
Brännkyrka och En-
skede ............ 159 158 148 132 118
Bromma ........... 145 141 120 105 95

Som synes av tabellen ha samtliga församlingar,
ehuru i större eller mindre grad, blivit delaktiga i den
ökade bostadsrymligheten.

Befolkningsutvecklingen i
innerstadsförsamlingarna under tiden 1927—1936 framgår av fig. 3, där
församlingarna sammanförts i grupper, så att till en
grupp, närmast motsvarande city, ha förts
Storkyrkan, Klara, Jakob och Adolf Fredrik (egentligen
skulle till city hänföras endast södra hälften av Adolf
Fredrik) och till fyra olika grupper övriga, mera
bo-stadsbetonade församlingar, nämligen till den västra
stadsdelen: Kungsholms och S:t Göran, den östra
stadsdelen: Engelbrekt, Hedvig Eleonora och Oscars,
den norra stadsdelen: Matteus, Gustav Vasa och Jo-

14 maj 1938

247

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938a/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free