Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 28 maj 1938 - Tekniska museet, av B. Traneus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Den första av de Laval konstruerade
ångturbin-dynamon är ett annat intressant objekt.
Förbränningsmotorernas utveckling är rikt illustrerad i
samlingen av maskiner. Däremot finnas så gott som inga
vindmotorer — intendenten hänvisar på denna
anmärkning till Skansens väderkvarnar — och blott ett
par stycken elektriska maskiner. Detta senare beror
naturligtvis på att elektrotekniken och elindustrien
skall få en särskild sal i museet. Ett halvt dussin
automobiler ger en roande bild av utförandet för ett
par decennier sedan. Museet har för avsikt att då
och då växla om till andra biltyper ur sin ganska
rika samling, då utrymmet förbjuder att inhysa den
i dess helhet i maskinhallen. Däremot är
velocipedens konstruktiva utveckling fullständigt
representerad — men det tjänar föga till att fortsätta med en
uppräkning, som i alla fall ej kan bli fullständig.
För att härefter tala något om modellerna i
Tekniska museet, så har redan framhållits, att ett stort
antal av dem äro rörliga och kunna igångsättas av
besökarna medelst vevar, elektriska kontaktknappar
etc. Så är t. e. förhållandet med en modell av
Sveriges första ångmaskin, byggd av Mårten
Trie-wald enligt Newcomens system och uppsatt 1728
vid Dannemora gruva för drift av en pump. I samma
skala finns en centrifugalpump med direktkopplad
motor för samma uppfordringsmängd som
ångmaskinen — en drastisk illustration till teknikens
utveckling. I modell visas även flera vattenkraftverk,
såsom Krångede, Hammarforsen och Vargön. Det
sistnämnda är infogat i en modell över Vänerns
reglering, där vattnet rinner och turbinerna snurra mycket
illusoriskt. En annan modell återger Bromma
flygfält, vars olika signalljus kunna tändas. Modeller
av flygplan från olika tidsskeden väcka framför allt
den yngre publikens intresse. Den äldsta av dessa
modeller återger Emanuel Swedenborgs flygplan av
år 1716. Rekonstruktionen efter den ganska
svårbegripliga ritningen är i och för sig en prestation av
museichefen.
Fig. 4. Maria kyrkas tornur. I bakgrunden prov på
väggtavlor med förklarande text.
Ett par av denionstrationsapparaterna äro ävenledes
gjorda efter hans idéer, t. e. en anordning, som
illustrerar det varierande luftmotståndet hos kroppar av
olika form. En annan apparat visar synnerligen
åskådligt den fördelaktigaste anfallsvinkeln hos en
vinge resp. virvelbildningen vid felaktiga vinklar.
Mycket instruktiva äro vidare en del rörliga
apparater, som i schematisk form visa arbetssättet hos
olika slag av förbränningsmotorer.
Ett särskilt kapitel utgöra väggtavlorna i
maskinhallen. De giva besökaren en stor mängd tekniskt
Fig. 6. Genomskuret exemplar av de Lavals ångturbin från
1890-talets början. Det första tillverkade exemplaret finnes
också i museets samlingar.
28 maj 1938 265
Fig". 5. Poncelets hjul, övergångsform från vattenhjul till
turbin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
