Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 28 maj 1938 - Tekniska museet, av B. Traneus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig:. 7. Trehjulig automobil "Léon Bollée", med encylindrig,
luftkyld bensinmotor, år 1896.
Fig. 8. Emanuel Swedenborgs flygplan av år 1716.
vetande i mycket trevlig och lättfattlig form.
Tavlornas typografi, om man så får uttrycka sig —
texten består av synnerligen rediga och lättlästa
aluminiumbokstäver — måste anses förebildlig. Vad
innehålla då väggtavlorna? Ja, det är mycket
mångsidiga fakta, man där får till livs.
Några tavlor ge rent teoretiska upplysningar:
definitioner på fysikaliska enheter, sammanhanget
mellan vattenföringen, fallhöjden och effekten,
vattnets verkan på skövlar av olika form m. m. Andra
lämna historiska bilder och data: ångturbinens
föregångare, luftfartens och de motordrivna vagnarnas
historia, biltekniska data etc. Ett lustigt historiskt
dokument är en reproduktion av det första i Sverige
utfärdade körkortet, som härrör från 1902.
Väggtavlorna ge även en myckenhet statistik både i
siffer- och grafisk form. Sveriges bränsletillgångar
och bränsleförbrukning, dess kraftförsörjning och
vattenkrafttillgångar, motorfordonen i vårt land osv.
äro exempel på dylik statistisk framställning. Andra
tavlor innehålla kartmaterial, såsom Sveriges
kraftverk och kraftledningar, lufttrafikens utbredning i
Europa o. a. Mångsidigheten är dock ej uttömd
härmed. Ett par tavlor ge exempel på material
för flygplanstillverkning, andra innehålla
maskin-ritningar med siffror som hänvisa till omedelbart
under tavlorna befintliga montrer med numrerade
maskindelar.
Denna redogörelse, som dock är långt ifrån
fullständig, ger kanske ett begrepp om all kunskap, som
under bekväma förhållanden kan inhämtas från
maskinhallens väggar. Bekväma förhållanden, ja, ty
överallt i hallen äro utplanterade stolar av en
synnerligen funktionell form, som direkt inbjuder till
vila. Intendent Althin demonstrerar, huru stolarna
hopfällda ta minsta möjliga utrymme i anspråk och
omtalar, att konstruktionen är hans egen.
För att även ge någon annan vederbörande del av
lovorden, så bör kanske konstnären Jerk
Werk-mäster också nämnas. Hans säkra färg- och
form-sinne har avsatt spår överallt i museet.
Närmast i tur att iordningställas efter
maskin-hallen kommer museets järngruva samt avdelning
för bergshantering. En stor mängd material är
magasinerat och användes vid tillfälliga utställningar.
Museet har även en föreläsningssal, där
demonstrationsföredrag och filmförevisningar anordnas.
Ett särskilt kapitel är arkivet ocli boksamlingen,
som har ganska aktningsvärda dimensioner —
intendenten nämner siffran 7 000 hyllmeter. Denna
avdelning är synnerligen välordnad med studiesal,
forskarrum ocli åtskilliga nyttiga detaljer, som det
skulle bli för vidlyftigt att här omnämna.
Det torde få anses som tämligen givet, att Tekniska
museet skall vara förstklassigt utrustat i sådana
avseenden som belysning^ uppvärmning, brandskydd,
luftbehandling etc. Vad mera är: dessa avdelningar
äro genom glasväggar tillgängliga för besiktning och
utgöra därigenom en del av museets innehåll
samtidigt som de fylla sina rent praktiska funktioner
inom byggnaden.
Om vi till sist tillägga, att museet har en egen
verkstad, där modeller tillverkas, väggtavlor
monteras osv., så ha vi givit en så fullständig överblick
över den nya institutionen, som utrymmet tillåter.
Vill man samla sina intryck efter denna
rundvandring, kan intrycket blott bliva en känsla av
tacksamhet över att vi nu äga Tekniska museet och
att det står under en ledning, som lovar det bästa
för dess fortsatta utveckling.
Undertecknad skulle vilja begagna detta tillfälle
att till museets ledning framställa ett önskemål. För
att lämna museets besökare en mer allsidig
uppfattning om teknikens betydelse för vårt land, synes av
vikt, att den i huvudsak historiska framställning, som
museiföremålen ge, på lämpli gt sätt kompletteras
genom statistiskt material, ägnat att belysa den
industriella och ekonomiska utvecklingen. Siffror å
industriens tillverkningsvärde, exportens omfattning
och industriens andel däri, antalet arbetare inom
industrien, årsbeloppet av till dem utbetalta löner,
industriproduktionens fördelning på export- och
hemmamarknad, exportens värde per invånare i jämförelse
med andra länder osv. representera ett vetande, som
måste anses lika viktigt som de rent tekniska
uppgifterna. En sådan avdelning skulle alltså utgöra en
apoteos över industrien som faktor i den svenska
folkhushållningen. En faktor, vilken som bekant är till
den grad viktig, att man har rättighet påstå, att vi
ha industrien att tacka för vår höga ekonomiska,
sociala och kulturella standard. Detta är alltför litet
känt inom vårt folk. Ingen institution ligger närmare
till hands än Tekniska museet att bidraga till ökad
kännedom därom och därigenom alstra ökad
förståelse för, att vår industri måste värnas om istället
för att på olika sätt belastas till bristningsgränsen.
Mottot för denna ekonomiskt upplysande avdelning i
museet borde vara ett kort och talande slagord,
förslagsvis: Industrien är Sveriges styrka.
Avslutningsvis skulle undertecknad vilja uttrycka
sin förvåning över att Föreningen tekniska museet ej
2g0
28 maj 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
