Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 4 juni 1938 - Husbyggandet en ingenjörsuppgift, av G. Chatillon-Winbergh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
4 JUNI UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 22
1 9 3 8 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ÅRG. 68
INNEHÅLL: Husbyggandet en ingenjörsuppgift, av civilingenjör G. Chatillon-Winbergh. — Notiser. —
Litteratur. — Tekniska föreningar. — Personalnotiser.
Husbyggandet en ingenjörsuppgift.
Av civilingeniör G. CHATILLON-WINBERGH.1
Efterföljande framställning är i första hand ett
försök att belysa läget för dagen inom
husbyggnadsväsendet samt att påvisa föreliggande behov och
önskemål. Därvid komma väl en del uttalanden att
göras ganska tillspetsade, men detta får ses ur
synpunkten, att en agitatorisk verkan avsiktligt
eftersträvats, och orden få tas "cum granö salis".
Byggnadsindustriens nationalekonomiska betydelse.
Byggnadsproduktionen är en av landets
viktigaste näringsgrenar, både genom omfattningen av de
folkgrupper, som sysselsättas däri och ha sitt
uppehälle genom verksamhet inom produktionens olika
grenar eller vid de fabrikationer av råvaror,
utrustnings- och inredningstillbehör, vilket allt gör
byggnadsproduktionen till en nyckelindustri. Byggandet
fyller ju även ett alltjämt bestående och växande
behov av nyttigheter. Produktionsresultaten äro icke
konsumtionsartiklar i den bemärkelsen, att de
omedelbart eller snart förbrukas, utan de behålla sitt
bruksvärde för lång tid, för en mansålder eller mer.
Därigenom bli de utmärkta placeringsobjekt för
spar-kapitalet och bereda detta god och säker
ränteav-.kastning. En föreställning om
byggnadsproduktionens ekonomiska betydelse i vårt land får man av en
jämförelse mellan de olika produktionsvärdesummor,
som årligen åstadkommas inom de olika
näringsgrenarna. Enligt vad man kan konstruera fram ur den
officiella statistiken, som visserligen icke direkt
redovisar byggnadsväsendet, motsvarar den årliga
bostadsproduktionen här i landet ett årsvärde av i runt
tal 500 millioner kronor, medan, om all industriens
och även statens byggnadsverksamhet samt
byggnadsreparationsarbeten tilläggas, produktionsvärdet
går upp till över 800 millioner kronor. I Statistisk
årsbok för Sverige uppges salutillverkningsvärdet
inom olika industrier för året 1935 till de belopp, som
(avrundade) sammanställts i vidstående tabell.
Byggnadsväsendet står alltså i samhällsekonomisk
betydelse väl i jämnbredd med övriga tekniska
näringsgrenar.
Byggnadsproduktionen innesluter en mångfald av
tekniska ocli ekonomiska faktorer. Till själva
produktionen sluter sig dessutom en stor
förvaltnings-mässig apparat för skötseln och administrationen av
de färdiga byggnadsobjekten.
i Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens liögre
kurs i husbyggnads teknik den 4 mars och 4 april 1938.
Olika industriers salutillverkningars värde 1935 (enl.
Statistisk årsbok 1937).
1. Malnvbrytning ocli metallindustri.
Gruvor ................ ca 100
Stål. och metallverk ... „ 470
Mekaniska verkstäder .. „ 670
Skeppsvarv ............ „ 90
Fabriker ................ 300
Div................... „ 30 1 660 mill. kr.
2. Jord- och stenindustri.
(Kolgruvor, kalkbruk,
cementfabriker, tegelbruk m. m.) .. 180 „ „
3. Träindustri.
(Sågverk, snickerifabriker etc.) 400 „ „
4. Pappers- och grafisk industri.
(Pappersmasse. och
pappersfabriker, tryckerier) .......... 700 „ „
5. Livsmedelsindustri ........... 1 250 „ „
6. Textil- och beklädnadsindustri 600 „ „
7. Läder-, hår- och gummivaruin-
dustri ..................... 200 „ „
8. Kemisk-teknislc industri ...... 260 „ „
9. Kraft-, belysnings- och vatten-
verk ...................... 220
Tillsammans ca 5,5 milliarder kr.
Byggnadsindustriens
årsomslutning utgör .........i... ca 0,s milliard kr.
Organisatoriska svagheter.
Byggandet, vare sig det avser beredande av
bostäder eller lokaler för handel och näringar, omfattas
förvisso av ett mycket stort allmänt intresse. Snart
sagt alla känna sig sakkunniga på detta område. En
var har åtminstone genom sitt bostadsbehov
personlig användning för en byggnad och anser sig genom
det dagliga umgänget med detta objekt ha förvärvat
insikt om, hur ett hus bör vara beskaffat och inrättat.
Man vill gärna föreställa sig, att en sak, som i så liög
grad som byggandet omfattas av det allmänna
intresset, också skall genom tidernas lopp ha hunnit fram
till en teknisk och ekonomisk organisation, som
garanterar, att produktionsapparaten arbetar efter
ändamålsenliga och rationella linjer. Man borde även
i sådant avseende kunna förvänta sig en på
traditioner uppbyggd organisation med väl ordnad
samverkan mellan å ena sidan de medelsförsörjande
instanserna, banker, hypoteksföreningar,
försäkringsbolag och andra lånegivande och kapitalplacerande
inrättningar och å andra sidan producenterna,
byggnadsföretagare och entreprenörer, saint åter mellan
4 juni 1938
275
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
