Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 11 juni 1938 - Olika luftbehandlingssystem (Air Conditioning) och deras praktiska tillämpning, av A. Rosell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 5.
Vanligen använder man sig därvid av
lamellbatterier, eftersom värmeövergångskoefficienten på
kylmediets sida är väsentligt högre än på luftsidan. (En
viss försiktighet måste dock iakttagas med hänsyn
till risken för isbildning på lamellerna.)
Lamellbatterierna kunna matas antingen direkt
med det kylmedium, varmed kylmaskineriet arbetar,
eller med kylt vatten (eventuellt saltvatten) som
mellanmedium. Om kylmaskinerna arbeta med
ammoniak. måste den senare metoden användas, på
grund av de svåra konsekvenser som ett eventuellt
läckage annars skulle kunna få. Emellertid har man
på senare år i synnerliet i Amerika i mycket stor
utsträckning gått in för att använda freon
(diklordifluormetan) som kylmedium i
konditionerings-anläggningar. Freon är luktlöst och åtminstone i
gasform fullständigt oskadligt för människor. Även
i övrigt har det goda egenskaper som kylmedium,
om än en viss specialträning fordras för planering
och montering av en god anläggning.
Freonanläggningarna ha också börjat förekomma här i landet, och
man kan nog räkna med, att de i framtiden bli
vanligare även här.
Diagrammet i fig. 4 framställer ett typiskt förlopp
av kylning vid en konditioneringsanläggning, som
har till uppgift att medelst kyld friskluft hålla
temperaturen och fuktigheten i en lokal vid ett visst
önskat värde.
I samband med kylning sker i de flesta fall en viss
avfuktning, och då det gäller "comfort cooling",
alltså kylning med avsikt att skaffa människan ett
behagligt lufttillstånd, är ofta denna avfuktning den
viktigaste delen i processen. Den vanligaste
metoden för avfuktning är just att föra luften över en
kylyta där den önskade mängden vatten utfälles och
bortföres ur systemet. Därvid måste emellertid ofta
lufttemperaturen sänkas så lågt, att tillförsel av
värme (eftervärmning) kan vara. nödvändig för att
komma till en sådan temperatur, att den utan risk
för besvärande drag kan tillföras den ifrågavarande
lokalen. Detta kan synas oekonomiskt, men med
hänsyn till anläggningens reglering är denna metod
dock ofta den lämpligaste. I vissa fall kan
emellertid eftervärmningen undvikas, på så sätt att den
av-fuktade och nedkylda luften, innan den inblåses,
blandas med från lokalen återsugen returluft i sådan
mängd, att en lämplig inblåsningstemperatur erhålles.
Avfuktning kan även ske med hjälp av
adsorp-tions- eller absorptionsmedel. Gemensamt för de
olika metoderna av detta slag är, att vid vattnets
bindning ångbildningsvärmet frigöres, varför alltså
luftens temperatur stegras, samtidigt som absoluta
vatteninnehållet sjunker. Det kan emellertid
sänkas med hjälp av kylvatten av tämligen hög
temperatur, och om därefter luften ånyo befuktas, sjunker
temperaturen ytterligare tack vare bindandet av
av-dunstningsvärme. Metoden kan på så sätt även
användas för kylning. Förloppet vid luftens
tillståndsförändring i en anläggning utförd enligt denna
metod framgår av diagrammet i fig. 5.
I anläggningar där man har högre anspråk på
luftens renhet, måste luftfilter installeras. I den typ
av filter som för närvarande torde vara vanligast,
får luften genomgå en serie riktningsändringar, vilka
bringa dammpartiklarna i kontakt med en oljefilm,
som uppfångar och kvarhåller dem.
Riktningsändringarna kunna. åstadkommas genom att låta luften
passera mellan veckade plåtar, doppade i olja, vilka
ge sicksackformiga kanaler, eller exempelvis genom
flera skikt av sträckmetall likaledes inoljade.
Mindre filter utföras vanligen i form av ett antal celler,
som för hand kunna sköljas i olja eller något annat
u aum 1938
291
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
