- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Allmänna avdelningen /
295

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 18 juni 1938 - Varning för eterexplosioner, av John Tandberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Ti dskrift

18 JUNI UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 24

1 9 3 8 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ÅRG. 68

INNEHÅLL: Varning för eterexplosioner. — Studentexamens omläggning. — Om gruva som kreditobjekt. —
Utbyggnaden av Bromma flygplats. — Notiser. — Litteratur.

Varning för eterexplosioner.

Iden kemiska tidskriftslitteraturen förekomma
någon gång uppsatser, som behandla eterexplosioner.
Händelserna ifråga äro emellertid så pass sällsynta,
att risken lätt blir bortglömd eller obeaktad — intill
dess nästa fall inträffar. Det är som med slocknade
vulkaner, där grönskan och bebyggelsen sakta
spridas kring kratern — ända tills en plötslig eruption
vållar katastrof. Beklagligtvis tala de "klassiska"
läroböckerna1 i kemi endast om eterns eldfarlighet.
Vi läsa t. e. i Hollemans Lehrb. d. org. Chemie:

"Das Gemenge von Ätherdampf mit Luft ist sehr
explosiv; man muss daher vorsichtig mit Äther
ver-fahren und Arbeiten damit in beträchtlicher
Entfern-ung von jeder Flamme ausführen. Äther ist im
Laboratorium unentbehrlich zum Lösen und
Umkristalli-sieren vieler Verbindungen oder zum Ausschütteln
wässriger Lösungen."

Detta vet ju varje kemist och rättar sig därefter.
Men — det räcker ej! Även om man är aldrig så
försiktig med elden kunna likväl olyckor inträffa, ty
etern kan under vissa omständigheter explodera med
en fruktansvärd brisans — utan föregående
antändning. Man tillskriver denna art av explosioner
närvaron av vissa peroxider i etern, bl. a.
di-oxi-etylper-oxid CH3 • CH (OH) • 02 • CH (OH) • CH3 och polymer
etylidenperoxid (CH3 • CHOJj., medan åter vissa
andra peroxider anses vara ofarliga. Peroxider kunna
bildas, om eter, särskilt aldehydhaltig sådan, utsättes
för solljus eller får stå länge i beröring med luften.
För närmare detaljer, även beträffande eterns rening,
hänvisas till några utförligare uppsatser på annat
håll.2 Även andra etersorter kunna vara farliga, t. e.
d i-isopropyl-eter.3

Anledningen till denna varning är en beklaglig
olycka, som inträffade den 14 april 1938 på Lux’ la

1 I Karrers moderna "Lehrb. d. org. Chemie", 4 :e uppl.
1936, s. 119, finnas visserligen några eterperoxider upptagna,
och det nämnes, att etylidenperoxid har explosiva egenskaper,
men intet säges om hur eller när en explosion kan uppstå. —
Det är önskvärt, att läroböckerna klart och tydligt upplysa
om eterns farlighet i hithörande avseende.

2 Ramberg, Svensk kemisk tidskrift, 43, 305 (1931).
Dahlström, Svensk kemisk tidskrift, 41, 98 (1929). Brandt,
Chemi-ker Zeitung, 51, 981 (1927). Demus, Zeitschrift f. angew.
Chemie, 41, 426 (1928). Hassenbach, Zeitschrift f. angew.
Chemie, 1,1, 682 (1928). Hetzel, Zeitschrift f. angew. Chemie,
44, 388 (1931). Rieche, Zeitschrift f. angew. Chemie, 44, 896
(1931). Rieche o. Meister, Zeitschrift f. angew. Chemie, 49,
101 (1936).

3 Morgan o. Rickard, Chemistry and Industry 55, 421
(1936) beskriva en explosion, där en kemist i Manchester
fick båda ögonen förstörda vid slutet av en på vattenbad
utförd destillation av 100 cm3 di-isopropyl-eter.

boratorium i Stockholm, där en kemist, ingenjör T.
Landgren, var sysselsatt med att på vanligt sätt
destillera en liten kvantitet etyleter (ca 100 cm3), som
senast använts i en Soxhlet-apparat vid extraktion av
några gram av en teknisk produkt, bestående av
sågspån med en ringa -halt kristalliserad klorkalcium,
alltså en helt ofarlig substans. Etern upphettades i
en vanlig vidhalsad 150 cms sättkolv, ställd på en
elektriskt uppvärmd platta. Denna värmeplatta var
dimensionerad för 220 voit och hade 3 steg, men var
vid tillfället ansluten till endast 127 voit och ställd
på andra steget, vilket ger järnplattan en
maximitemperatur av ca 160°C. Arrangemanget hade dittills
under lång tid fungerat utmärkt. Ca 20 cm3 eter
återstod i kolven och ing. L. skulle just avbryta
destillationen, som mot slutet icke förlöpte alldeles jämnt,
då en fruktansvärd detonation inträffade. Ing. L.,
som fick otaliga splittror av kolven rakt emot sig,
blödde starkt över hela ansiktet och på händerna, men
värst av allt var, att glasskärvor hade trängt djupt
in i båda ögonen, så att synen försvann. — Den
oerhörda brisansen hos explosionen visade sig även på
annat sätt. Samtliga flaskor och kolvar, som stodo
i närheten, krossades. Ett bredvidstående
filtrersta-tiv av ek med två löst hängande glastrattar företedde
flera djupa hugg in i träet och trattarna voro spräckta
eller krossade. Fönsterrutor voro på 2,5 till 3,1
meters avstånd genomborrade med fina runda hål, ibland
utan någon egejitlig sprickbildning i glaset. De små
glasprojektilerna hade även med fina hål
genomborrat en vid fönstret löst hängande gardin. Hela
lokalen var översållad med en mängd, delvis blott
sandkornstora glasskärvor. Själva järnplattan var
belagd med en vit ring av hårt fastsittande
glaspulver. — Destillatet, ca 80 cm3, hade icke exploderat.

Kvalitativ kontroll av eterns renhet är lätt att
utföra. Några kubikcentimeter eter, som avdunstas i
en flat skål eller öppna handen, giva en relativt
svår-flyktig, oljeartad rest, om etern icke är ren, och denna
rest har en typisk lukt, som kan bli aldehydartat
stickande i större koncentration. Efter avdunstning
i handen märkes även, sedan den skarpa
aldehydluk-ten försvunnit, en annan lukt, som påminner om
lukten av färska valnötters gröna frukthöljen. — Några
kubikcentimeter utspädd svavelsur bikromatlösning,
som skakas med eter i ett provrör, ger blå färg åt
etern, om peroxider finnas närvarande. — Surgjord
jodkaliumlösning blir brun (av jod) ocli
titanisulfat-lösning blir gul under samma omständigheter. Ren
eter ger ingen av dessa reaktioner.

11 juni 1938

295

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938a/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free