Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 25 juni 1938 - Bostadshusets ventilation, av Åke Grauers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
värd förbättring i cirkulationsförhållandena, enär
just inströmningsmotståndet till lägenheterna är det
dominerande motståndet för luftcirkulationen.
Kännetecknande för systemet med ventilation genom
naturligt drag är sålunda i korthet:
bostadslägenheternas olika utrymmen erhålla särskild frisklufttillförsel
och separat utsugningskanal, som uppdrages till
skorstenskrönet.
Vissa olägenheter äro emellertid förenade med
detta system. Särskilt sommartid kan det nämligen
inträffa, att ytterluften blir varmare och alltså lättare
än kanalluften i byggnadens inre. Luftströmningen
går då i motsatt riktning mot normalt och s. k.
bakdrag uppstår. Detta fenomen kan även framkallas
vid tillfällen då stark vind är förhärskande. På
byggnadens lovartsida uppstår nämligen övertryck och på
läsidan undertryck, som kan bliva av större värde
än det undertryck, som råder i ventilationskanalen.
Vid det tillfälle då bakdrag inträffar, uppstå givetvis
stora obehag för de boende och särskilt kunna
förhållandena bliva olidliga, om evakueringskanalerna
icke uppdragas till skorstenskrönet utan å vinden
förenas till en gemensam utsugningskanal. Denna
kommer då att fungera som en blandningskammare, ui
vilken förskämd luft nedsuges till vissa lägenheter.
För att undanröja sådana missförhållanden måste
man sörja för att trycket alltid är lägre i
evakueringskanalerna än i lägenheterna. Detta kan säkrast
åstadkommas medelst fläktar, som antingen inpressa
frisk luft i lägenheterna eller genom
ventilationskanalerna suga ut den förbrukade luften från dessa. Ur
ekonomisk synpunkt är den senare anordningen
fördelaktigare och, då den giver tillfredsställande
luftomsättning enligt nutida krav, den hittills enda
till-lämpade i bostadshus. I princip skiljer sig härigenom
fläktventilationen icke från ventilation genom
naturligt drag, utan det är endast detalj anordningarna,
som bliva olika.
För ventilation genom naturligt drag har av
Stockholms stads byggnadsnämnd angivits följande
föreskrifter.
Kök och badrum skola betraktas som särskilda
enheter med såväl frisklufttillförsel som utsugning.
Till köken införes friskluften via skafferiet, som alltid
skall vara försett med friskluftventil, samt om
möjligt dessutom genom särskild springventil under
fönstret. Utsugningskanalen från köket, den s. k.
impipan, får icke förses med tättslutande ventil, för
det fall att gasspis förekommer och risk för
gasförgiftning sålunda kan uppstå. Till badrummet
kan friskluft intagas antingen genom särskild kanal
från ytterfasaden eller från ett för alla våningar
gemensamt intag i källaren. I det senare fallet
uppdragas samtliga badrumskanaler lämpligen genom
husets hela höjd, och varje kanal får upp till
badrummet tjänstgöra som friskluftkanal och från
badrummet till skorstenskrönet verka som
utsugningskanal. Mellan intag respektive utsugningsventil i
badrummet skall tät botten anordnas. Där
badrummet är försett med fönster behöver särskild
friskluftventil ej insättas. Bostadsrummen skola förses med
friskluftintag i form av springventiler under fönstren
och separat utsugningskanal.
I vissa fall, där kraven på lägenheternas ventilation
och de olika utrymmenas differentiering äro mindre
starka, kan dock en viss centralisering av utsug-
ningen medgivas, i
så måtto att luften
från tvenne rum
ut-suges genom samma
kanal. För
luftkommunikationen mellan rummen
anordnas härvid springor
över dörrarna.
För
fläktventila-tionsanläggningar i
bostadshus ha
likaledes meddelatsnor-malföreskrifter och
anvisningar. Även |
vid dessa
anläggningar skola kök
betraktas som
särskilda enheter och
sålunda förses med
friskluftintag o.
utsugningskanal. Däremot skola icke
friskluftkanaler
anordnas till
badrummen, när dessa i ventilationshänseende
sammanföras med invidliggande bostadsrum till en
enhet, där bostadsrummet förses med
friskluftintag och badrummet med utsugningskanal, samt
luftförbindelse dem emellan åstadkommes genom en över
badrumsdörren anordnad springöppning. Vid
fläkt-ventilation kan nämligen undertryck säkerställas i
utsugningskanalerna, så att risk för bakdrag från
badrummet till lägenheten undvikes. I övrigt ordnas
bostadsrummens ventilering på samma sätt som i
föregående fall genom springventiler under fönstren
och erforderligt antal utsugningskanaler. Då
emellertid, som nyss nämnts, undertryck erhålles i de
senare, kan en viss sammankoppling av dessa
medgivas, under förutsättning dock att denna utföres så,
att full garanti mot ljudöverföring från olika
utrymmen erhålles. Från det utrymme, som skall
ventileras, må sålunda i varje våning anordnas en bikanal,
vilken uppdrages en våningshöjd för att sedan
anslutas till en gemensam huvudkanal. Dock böra
rum, som äro belägna mot olika fasader, aldrig an-
Defalj av dörrspringa
Fig. 2. Ventilationsanordningar i moderna mindre
lägenheter vid mekanisk ventilation.
25 juni 1938
305
Fig. 1. Utsugningskanaler från rum
med badrum vid mekanisk
ventilation och vid ventilation genom
naturligt drag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
