Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 25 juni 1938 - Bostadshusets ventilation, av Åke Grauers - Utbyggnaden av Bromma flygplats, av Gösta Sundén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
samma. Varje slutet rum bör dock förses med
anordningar för luftväxling.
Finnes inom fastigheten sopnedkast, bör sopröret
förses med utsugningskanal, som vid ventilation
genom naturligt drag uppdrages över yttertaket och
gives en dimension av 30 X 30 cm. Vid mekanisk
utsugning anslutes ventilationskanalen, som i detta
fall bör ha en dimension av 13 X 20 cm, direkt till
fläkten. För att luftväxling skall erhållas i
soprummet måste friskluft tillföras. Kanalen för detta
ändamål bör emellertid icke ha större dimensioner än
10 X 10 cm för att förhindra, att lufttillförseln blir
så stor till sopnedkastet, att luft från detta utpressas
i trappan, när sopluckorna i trapplanen öppnas.
Särskilt vid mekanisk utsugning kan detta lätt inträffa,
enär undertrycket i trappan ofta är betydande. Vid
detta ventilationssystem böra därför reglerbara spjäll
insättas såväl i friskluftkanalen till soprummet som i
utsugningskanalen från sopnedkastet.
Som nyss nämnts, kan vid fläktventilation
undertryck uppstå i trapporna, vilket beror på att luft
från dessa genom otäta tamburdörrar insuges i
lägenheterna. Råder emellertid av någon anledning, t. e.
öppethållande av fönstren, högre lufttryck i någon av
lägenheterna, kan, särskilt om tamburdörren är öppen,
luft från denna lägenhet strömma ut i trappan. Av
denna orsak sprider sig icke sällan matos till
trapporna, vilket dock kan förhindras, om dessa erhålla
tillräcklig mängd ersättningsluft utifrån. Trapphus
böra därför nedtill förses med friskluftintag, som helst
skall vara så anordnat, att kalluften förvärmes av
radiator.
För garage gäller ungefär samma fordran på
luftomsättning som för bostadsventilation, nämligen att
utsugningskanaler skola givas en storlek av minst
1/1000 av golvytan, och att friskluftintag av samma
dimension skola forefinnas. Att observera vid
garageventilation är emellertid att utsugningsöppning skall
placeras intill golvet, så att de tunga, giftiga gaserna
från bilarna, som sjunka mot golvet, kunna bortföras.
Vid större garage skall ventilationsanläggningen
underställas yrkesinspektörens prövning.
Ventilationsanordningarnas inverkan på
byggnads-stommens utformning.
Slutligen skall i korthet anföras några ord rörande
ventilationsanläggningarnas inverkan på
byggnadsstommens utformning.
Uppföres byggnadsstommen med smäckra pelare
av betong eller järn, böra ventilationskanalerna
givetvis ej utföras av tegelmurverk, vilket under sådana
förhållanden blir både oekonomiskt och ur
belastningssynpunkt olämpligt. I dylika fall äro däremot
kanaler av eternit eller gips ändamålsenliga. Särskild
omtanke måste emellertid ägnas kanalernas
genomföring genom bjälklagen, set eltt erforderliga
håltagningar anordnas på ett konstruktivt riktigt sätt och
att kantbalkar inläggas, där så erfordras. Det är
därför av stor vikt att byggnadskonstruktören redan på
ritningarnas förberedande stadium inkopplas och får
tillfälle att samråda med arkitekten och
ventilationskonstruktören.
I normala bostadhus av 5 à 6 våningars höjd kan
emellertid vid fläktventilation, som bör förekomma i
förstklassiga hus, tegelmurverk inrymmande
ventilationskanalerna normalt användas såsom bärpelare,
utan att större utrymme ta,ges i anspråk än då mera
tunnväggiga kanaler begagnas. På grund av det
förhållandet att ventilationskanalernas antal och
huvudkanalernas storlek ökas med hushöjden, kunna
nämligen murpelarna göras tämligen smäckra och ändock
bliva tillräckligt bärkraftiga i de nedre, hårt belastade
våningarna. Murpelarnas utformning och kanalernas
förläggning bör emellertid i dylika fall icke anförtros
vare sig åt ventilationskonstruktören eller arkitekten,
enär dessa icke besitta nödig kännedom om
byggnadskonstruktionen i övrigt, utan överlåtas åt
konstruktören. En förutsättning för att denne skall kunna
lösa uppgiften är emellertid, att han är någorlunda
insatt i ventilationsfrågorna. De enkla grunder, som
gälla för dimensioneringen av bostadshusens
ventilationssystem, böra emellertid göra det möjligt för
konstruktören att utan ingående specialkunskaper i detta
ämne verkställa de förberedande uppskattningar av
ventilationsanläggningarnas omfattning, som
erfordras för ett rationellt ordnande av pelarsystemet i
ett dylikt hus. Då härigenom icke obetydliga
ekonomiska fördelar stå att vinna, vore det önskvärt att
byggnadskonstruktörerna i sitt arbete ägnade tankar
åt ventilationsspörsmålen i större utsträckning än
hittills skett.
Litteraturanvisningar.
Wirgin, Germund: Hälsovård, del I. 1931
Ericsson, Ivar: Några ord om ventilation, Föredrag: i
allmän hälsovård, hållna vid Svenska
Hälsovårdstjänstemanna-förbundets studiekurs i Stockholm 1932.
Romedahl, S.: Rationell ventilation av bostadshus,
Byggmästaren 1931, sid. 97.
Chatillon-Winbergh, G.: De nya ventilationssystemen för
bostadshus, Byggmästaren 1932, sid. 33. Fläktventilation
enligt Stockholms stads byggnadsnämnds anvisningar,
Byggmästaren 1937, sid. 324.
Kreüger, H. och Säger, J. H.: Ventilationskanaler ur
ljudisoleringssynpunkt, Byggmästaren 1932, sid. 101.
Roseli, A.: Luftkonditionering, Teknisk tidskrift 1935,
sid. 249. Om ventilation och luftkonditionering,
"klimati-sering", Byggmästaren 1935, sid. 51. Uppvärmning av
bostadshus med konditioiwrad luft, Byggmästaren 1936, sid 299.
Luftkonditionering i samband med industriell drift, Tidskrift
för Värme-, ventilations- och sanitetsteknik, oktober 1936.
Utbyggnaden av Bromma flygplats.
Med anledning av civilingenjör Einar Nordendahls
påpekande i sitt inlägg i föregående nummer av
Teknisk tidskrift beträffande min uppsats om Bromma
flygplats tidsenliga utbyggnad angives här nedan num-
Fig. 1. Bromma flygplats.
310
16 juli 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
