Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 2 juli 1938 - Et nordisk forskningsråd for teknikk og industri, av Reidar Lund - Det andra nordiska ingenjörsmötet i Oslo 1938, av Fmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
2 JULI UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 26
1 9 3 8 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ÅRG. 68
INNEHÅLL: Et nordisk forskningsråd for teknikk og industri, av ingeniör Reidar Lund. — Det andra
nordiska ingenjörsmötet i Oslo 1938. — Ekonomisk översikt. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar.
— Personalnotiser.
Et nordisk forskningsråd for teknikk og industri.
Av ingeniör REIDAR LUND, M. N. I. F.
I sin hilsningstale til Den Norske Ingeniørforening
ved åpningen av det 2. Nordiske Ingeniørmøte i
Oslo den 13. juni fremholdt direktor Sten
Westerberg betydningen av den tekniske forskning, og
videre at vi i Norden lå långt tilbake på dette felt,
hvorved vi stod i fare for å bli akterutseilet på flere
av industriens områder.
Det samme har gjentagende og sterkt blitt uttalt
i Norge og også i de øvrige nordiske land.
Tross alle disse varselskudd synes det som om vi
i Norden har vanskelig for å våkne til hel og full
förståelse av, at vi ikke lenger kan la denne store
og viktige sak drive videre fra år til år.
Der må snarest gåes over fra ord til handling,
og tidspunktet hertil er for tiden så naturlig og heldig
som vel mulig.
Årsaken til at vi står hvor vi står er sikkert, at der
ennu ikke er foretatt en virkelig aksjon for å reise
og fremme forskningssaken.
Dette siste kan gjøres på flere måter, og en av
disse er at Ingeniørforeningene i de nordiske land
samtidig og efter overenskomst gjør en innsats
med det for øie å skape en nordisk forskning
admi-nistrert av et nordisk forskningsråd for teknikk og
industri.
Innsatsen bør først og fremst bestå i, at de enkelte
ingeniørforeninger efter avtale samtidig retter en
henstilling til regjeringen i sitt land om å medvirke
til å skape en samlet, nordisk forskning og et nordisk
forskningsråd.
Dette råds opgave bør i første rekke være å frem-
legge en samlet översikt over de forskningsorganer
vi allerede har i Norden, og de midler som disse
organer disponerer.
Dernest de opgaver som disse organer for tiden
arbeider med, hvorunder der vil klarlegges om der
drives unødige dobbeltarbeider.
Videre bør rådet utarbeide en plan for den
frem-tidige forskning i Norden og utarbeide et forslag til
en naturlig fordeling av disse opgaver på de enkelte
land.
Rådet bør også utgi et tidsskrift, som til enhver
tid holder industrien underrettet om de opgaver som
er i arbeide, og videre de forskningsresultater som er
opnådd ute i verden og som har særlig interesse for
industrien i de skandinaviske land.
Initiativet til forannevnte aksjon bør tas av Sverige
eller rettere sagt av Svenska teknologföreningen og
av flere grunner, som er så naturlige at jeg ikke
skal gå nærmere inn på dem.
Jeg er ikke i tvil om, at en aksjon av forannevnte
art vil føre frem, da jeg vet at vi for tiden har månge
ingeniörer og industrimenn i Norden, som omfatter
saken med sterk interesse. Jag tror også at Svenska
teknologföreningen i direktor Sten Westerberg har
den rette mann til å lede en aksjon av denna art.
Han forstår saken i sin fulle dybde, og han er også
sikkert villig til å gjøre en virkelig innsats.
Der kunde skrives meget mer om denne sak, men
som föran nevnt gjelder det å komme over fra
ord til handling, for at kanskje en av de største og
viktigste saker i Norden idag skal bli fremmet.
Det andra nordis ka ingenjörsmötet i Oslo 1938.
Med strålande sol och nordisk, färgrik flaggskrud
på Karl Johansgate och "Vi Kan"-utställningen
hälsade Oslo deltagarna i det andra nordiska
ingenjörsmötet välkomna. Först som sist bör sägas att mötet blev
en mycket vacker succés för arrangörerna och för
Den Norske Ingeniørforening såsom organisatör. Allt
gick programenligt med osviklig precision utan att
deltagarna hade anledning känna sig jäktade, trots
den mycket omfattande arbetsordningen. Härtill
bidrog väsentligen, att de stora gemensamma mötena
begränsats till två, medan man i övrigt arbetade på
elva olika sektioner, där de olika fackmännen fingo
tillfälle dryfta sina specialfrågor i trängre kretsar.
Uppdelningen i fack erbjuder vid ett sådant allmänt
möte alltid vissa svårigheter, då ju gränserna facken
emellan äro flytande. I Oslo voro t. e. en del
väg-och vattenbyggare måhända tveksamma om, vilken
av de fyra sektioner, som behandlade deras
arbetsområden, de skulle ansluta sig till, och
representanterna för trä- och cellulosaindustrien hade kanske
4 juni 1938
315
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
