Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 9 juli 1938 - Byggnadsfinansiering, av Lennart Hellstedt - Om bors betydelse för växterna, av E. R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
eget bedömande och eget ansvar för vidmakthållande
i framtiden av det investerade kapitalet.
Reell förräntning.
I samband med frågan om finansiering av
fastighet på längre sikt bör i korthet även belysas den
reella förräntning av eget kapital och den ersättning
för eget arbete, som under nuvarande förhållanden
kunna beräknas genom fastighetens avkastning.
Man kan då som utgångspunkt framhålla, att de
årliga omkostnaderna såväl som de årliga
avskrivningsbeloppen växla efter fastighetens kvalitet på
samma sätt som bruttoavkastningen, vilken förut
angivits till 8 à 9 %, och vidare som tillräckligt kunna
beräkna, att vid en prima fastighet årskostnaderna för
drift och underhåll stanna vid 2 % av fastighetsvärdet
med ett avskrivningsbehov av 1 % under det att vid
sekunda fastighet underhåll och drift stiga till 21/2 %
och årliga nedskrivningsbehovet till 11/2 %. I båda
fallen kvarstår då som nettoavkastning 5 % på hela
fastighetsvärdet. Förutsätter man ett bottenlån upp
till 60 %, löpande med 3 % ränta, och ytterligare ett
lån mellan 60 och 75 % med 4 % ränta, så återstår
en till ca 10 % uppgående avkastning på den egna
insatsen. Denna avkastning av 10 % utgör såväl
ränta på eget kapital som ersättning för eget arbete
och förvaltning, och torde få betraktas som en för
närvarande visserligen mycket god men dock rimlig
gottgörelse.
Några allmänna synpunkter.
De regler och banor för byggnadsfinansiering, för
vilka här redogjorts, ha så småningom
utkristalise-rats och äro typiska för förhållandena i vårt land. I
andra länder, även i våra närmaste grannländer,
råder i mångt och mycket helt andra förhållanden, på
vilka dock här icke kan ingås. I stort sett torde
kunna sägas, att det system för byggnadsfinansieringen
som i vårt land utbildats är ganska väl avvägt, med
lagom lätt åtkomlig kredit till rimlig höjd. Att en
eller annan företagare på grund av bristande omdöme
eller hastiga konjunkturväxlingar går överstyr, är
en omständighet, som har full motsvarighet i andra
branscher. Att också en och annan oförsiktig
leverantör därvid kommit att sitta i knipa är i och för sig
beklagligt, men utgör ingen tillräcklig grund för
yrkande på statsingripande eller ny lagstiftning på
området. Även inom andra verksamhetsgrenar finnes
risk för leverantörerna, grossister och fabrikanter,
att vid otillräcklig prövning av köparens soliditet
utsätta sig för förlust. Icke heller synes anledning
föreligga att ställa alltför stora förhoppningar på
förbilligandet av produktionen genom att med tillhjälp
av något patenterat rationaliseringssystem söka
nedbringa dess nuvarande "over head expences". För
närvarande arbetar säkerligen denna
produktionsgren, som förut påpekats, med mindre kostnader i
detta avseende än de flesta andra
produktionsområden.
I detta sammanhang bör kanske också en
invändning göras emot den alltför vanliga, man kan nästan
säga vedertagna benämningen
"spekulationsbyggmästare", för den som sysslar med produktion av
hyresfastigheter för försäljning. Varje producent, som
tillverkar varor för avsalu, vilka icke på förhand äro
täckta av inneliggande order, är ju i samma avseen-
de spekulant. Den, som tillverkar cyklar eller
symaskiner, som han icke ämnar behålla för egen räkning,
utan avser att utbjuda till försäljning, är i samma
mån som en byggmästare, som producerar för
försäljning, spekulant, då ju även i dessa branscher
svängningar på materialmarknaden och i konjunkturerna i
övrigt tillför den del av produktionen, som sträcker
sig utanför orderstocken, gällande löner och
befintligt materialförråd, ett spekulativt moment.
Till sist må anföras att om också, som av den här
lämnade framställningen framgår, vissa traditionella
regier utbildats för byggnadsfinansieringen såväl vid
entreprenadarbeten som vid produktion av hyreshus,
så kräves dock, som också framhållits, av företagaren
på ett flertal punkter personligt utförda
undersökningar, personligt bedömande och beslut jämte
därmed följande ansvar. På grund härav bjuder
emellertid också den affärsmässiga byggnadsverksamheten
och dess finansiering rika tillfällen till personlig
insats för den som med goda kunskaper, parade med
tillräckligt friskt mod och tillräcklig ansvarskänsla
vill ägna sig åt denna näringsgren.
Om bors betydelse för växterna.
Mycken uppmärksamhet har under de senaste åren
ägnats åt de mera sällsynta elementen i jorden och
deras inflytande på växtligheten.
Bors verkan på växterna är på intet sätt jämförligt
med de vanliga gödningsämnenas. Dess natur är
snarare en stimulans för god växtlighet, och dess frånvaro
eller ringa förekomst 1 jorden kan vara orsak till
allvarliga näringsrubbningar hos vissa växter. Sådana
rubbningar variera från obetydliga minskningar i
avkastningen till följd av sjuklig växtlighet till allvarliga
sjukdomar, såsom förkrympt rot- och stambildning eller
förstörelse av inre vävnader, vilka sjukdomar slutligen leda
till växtens död. Den kvantitet bor, som erfordras för
normal växtlighet, varierar hos olika växter, men den
är alltid ytterst liten, trots den stora betydelse elementet
tydligen har för växtnäringen. I vattenodlingar är
optimum för koncentrationen vanligtvis mindre än 1 del
bor per 1 000 000 delar närsaltlösning, och de små
kvantiteter av elementet, som de flesta jordlager innehålla,
äro i regel gott och väl tillräckliga för växternas behov.
Av detta framgår, att behandlingen med bor endast är
tillämplig på sådan jord, som redan lider brist på
elementet, och att den huvudsakligen är av förebyggande
natur mot minskad växtlighet och sjukdom förorsakad
av dålig näring.
Brist på bor kan vara en följd ej endast av att
elementet saknas i jorden, utan delvis även av
förhållanden, vilka påverka dess inflytande på växterna. Sålunda
kan den mängd av bor, som upptages av växterna,
betydligt reduceras till följd av hög alkalihalt, hög
kalkhalt eller torka, förorsakad antingen av ringa nederbörd
eller av för stark dränering i sand- och grusjord. Sådana
förhållanden förvärra därför de dåliga verkningarna,
som bristen på bor framkalla, och betraktades förr som
den direkta orsaken till några av bristsjukdomarna.
Endast ett begränsat antal växter ha visat sig känsliga
för bristen på bor, och av dessa har betan väckt den
största uppmärksamheten, delvis på grund av dess
relativt stora behov av bor. På vissa platser lider betan av
en fysiologisk sjukdom kallad "heart rot" (hjärtröta),
och det har bevisats, att detta tillstånd kan förebyggas
genom tillförsel av borax i mängder om 0,3—0,4 kg per
m2, under det att mycket mindre kvantiteter — ca 0,oi
16 juli 1938
333
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
