Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 16 juli 1938 - Korrosionsskydd för järnstolpar, av K. F. Trägårdh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
16 JULI UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 28
1 9 3 8 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ÅRG. 68
INNEHALL: Korrosionsskydd för järnstolpar, av arbetschefen K. F. Trägårdh. — Individualism eller industrialism
i byggnadsbranschen?, av Sven A. Hanson. — Resolution vid det andra nordiska ingenjörsmötet i Oslo 1938
angående teknisk-vetenskaplig forskning. — Notiser.
Korrosionsskydd för järnstolpar.
Av arbetschefen K. F. TRÄGÅRDH.1
Idet följande skall redogöras för resultatet av en
undersökning beträffande korrosionsskydd för
järn-stolpar, vilken utförts inom Vattenfallsstyrelsen med
särskild tanke på den 220 kV kraftledning mellan
Ånge och Horndal, som styrelsen skall bygga under
de närmaste åren. På denna sträcka, som kommer
att ingå i norra stamlinjen Porjus—Västerås, skall
eventuellt användas järnstolpar, som med tillhörande
järnreglar få en sammanlagd vikt av ca 5 000 t. Om
denna järnyta skulle målas på vanligt sätt, skulle den
kapitaliserade målningskostnaden, räknat för en
period av 40 år, bli ca 13 öre/kg eller ca 650 000 kr.
Av denna siffra framgår, att det väl lönar sig att
lägga ned ett ganska stort arbete på att få utrönt,
vilken metod att skydda järnet mot rost, som är den
mest effektiva.
Vad som i det följande kommer att sägas om
järnstolpar, gäller naturligtvis även i tillämpliga delar
andra järnkonstruktioner såsom lyftkranar, traverser,
broar, staket etc.
I. Järndelar endast utsatta för atmosfärens inverkan.
För skyddande av järnkonstruktioner mot
atmosfäriska angrepp har man att begagna sig
huvudsakligen av följande möjligheter:
Användning av kopparlegerat järn samt målning
med oljefärger eller varmförzinkning.
A. Användning av kopparlegerat järn.
Praktiska friluftsprov för utrönande av sambandet
mellan korrosionen och järnets sammansättning ha
icke gjorts i Sverige i någon nämnvärd omfattning,
varför man vid bedömandet av denna fråga måste
lita till uppgifter i den utländska litteraturen. Dessa
äro emellertid så omfattande, att man av dem bör
kunna draga ganska bestämda slutsatser.
Dr Doeves i Düsseldorff har i Ståhl und Eisen
1928 redogjort för en del försök, utförda av Vereinigte
Stahlwerke, som provade ett trådnät, dels förzinkat
dels oförzinkat, i starkt aggressiv atmosfär. Nätets
ena hälft bestod av vanlig tråd och andra hälft
av kopparlegerad tråd. Förzinkningen var överallt
lika, men rostangreppen voro mycket olika, vilket
framgår av tabell 1.
Proven visade också, att den kopparlegerade, för-
i Sammanfattning’ av föredrag på
Ingenjörsvetenskapsakademien den 23 maj 1938.
zinkade tråden mycket senare missfärgas än den icke
kopparlegerade. Verkan av kopparlegeringen
inträder alltså icke först då zinken är borta, utan gör sig
märkbar genom en ökning av hållbarheten hos
zinkskiktet. Detta, säger Doeves, bekräftar de stora
amerikanska försöken, och det är alltså mest ekonomiskt
att använda kopparlegerat järn. Han påpekar, att i
vatten äro förhållandena annorlunda.
Tabell 1. Korrosionsförsök i Tyskland.
(Ur Ståhl u. Eisen 1928.)
Försöks tid i mån. Stål [-Viktsförlust-] {+Viktsför- lust+} i %
Oförzinkad tråd ....... 21,5 0,03 % Cu 23
(Hamm) 0,23 „ 16
Varmförzinkad tråd ... 21,6 0,03 „ 12
(Hamm) 0,23 „ 7
Galv. förzinkad tråd .... 18 0,03 „ 281
(Ruhrort) 0,15 19,3
Doeves redogör vidare i Ståhl und Eisen 1928 för
en del försök i Amerika med 200 järnvägsvagnar,
som tillverkades så, att hälften av varje vagn
utfördes av vanligt stål och hälften av kopparlegerat
stål (Cu = 0,18 %).
Omålade vagnar voro efter 2 år betäckta med lös
rost av ljus, gulbrun färg på de icke kopparlegerade
delarna, medan däremot de kopparlegerade delarna
uppvisade ett tätt fastsittande rostöverdrag av
rödbrun färg. De förra hade mycket starkare och
djupare fräthål.
Färgen på målade vagnar var på de kopparlegerade
delarna mycket tätare och bättre fastsittande än på
de icke kopparlegerade delarna. Vid följande årliga
undersökningar bekräftades detta.
Doeves drager av försöken den slutsatsen, att man
med säkerhet kan säga, att koppar förlänger
livslängden med 33—50 %. En kopparhalt av 0,20—
0,25 % är tillräcklig härför.
De mest omfattande och säkerligen mest
tillförlitliga försöken äro gjorda i Amerika och beskrivas i
bl. a. "Proceedings of the American Society for
testing materials" 1929. Atmosfäriska prov i stor
skala igångsattes 1916 på tre olika platser: en med
industriatmosfär, en med inlandsatmosfär och en
med havskustatmosfär, alltså tre typiska slag av
atmosfärer, vilka i stort sett även återfinnas i
Sverige, men breddgraden för försöken motsvarar
närmast Madrids.
11 juni 1938
335
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
