Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 6 aug. 1938 - Svenska teknologföreningen. Extra allmänt sammanträde, av Fmn. - Insänt: Kan byggandet av hyreshus industrialiseras? av Gustaf Malm - Personalnotiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ningen med sång och M. Laurent, som är känd även
såsom musikälskare, föredrog suveränt ett par nummer på
flygeln. Fmn.
_INSÄNT_
Kan byggandet av hyreshus
industrialiseras?
Det gamla diskussionsämnet om de dyra
husbyggnadskostnaderna har på senare år allt livligare dykt upp i
fackpressen, ja, jämväl förelegat till behandling i statligt
kommittéarbete. En del orsaker framhållas, såsom
tomt-jobberi, spekulation, höga arbetslöner, irrationell
arbetsledning samt bristande standardisering och
massproduktion.
Om vi jämföra åttiotalets stora byggnadsverksamhet i
Stockholm med den nuvarande, skola vi med undantag
för arbetslönerna finna att nämnda bromsinrättningar
för billig byggnadsproduktion även då voro för handen.
Tomtjobberiet var då i enskilda händer och sådana ha
ju alltid ansetts vara mera företagsamma än statliga och
kommunala. Dessa senare, som nu komma med
åtskilliga utbud på tomtmark, få väl ej beskyllas för
tomtjob-beri. Vidare var det på åttiotalet ej mycket bevänt med
rationaliseringen, men jobberiet med färdiga hus var ej
oväsentligt under denna tid, då folkmängdstillväxten ofta
representerades av femsiffriga tal.
Även om man tager hänsyn till bostadshusens större
komfort i våra dagar så måste man ändock finna av
jämförelse mellan byggnadskostnaderna nu för tiden och
under åttiotalet att de stegrats i högre grad än det
allmänna prisläget kan betinga.
I Teknisk tidskrift, häfte 28, 1338, är under rubrik
"Individualism eller industrialism i byggnadsbranschen"
införd en roande amerikansk jämförelse mellan
byggnadsindustri och bilindustri, som kan vara lika roande
att närmare bena upp.
Artikelförfattaren framhåller inledningsvis att en
sänkning av arbetslönerna med 25 % skulle inverka med
mindre än 5 % på hyresbeloppen. Denna beskärning av
resultatet är måhända väl kraftig och får nog sättas till
åtminstone 7 %. Arbetslönernas inverkan är emellertid
större, ty deras reduktion skulle nog ej stanna vid 25 %
om de skulle bringas i samma relation till
industriarbetarlönerna, som de hade på åttiotalet.
Huvudorsaken till de färdiga husens höga
framställningskostnad anser författaren av nämnda artikel ligga
i det individualistiska sättet för husens framställning
och han synes vara av den uppfattningen, att om ett
tjugotal punkthus, eller så, uppföras identiskt lika varandra
med en och samma planlösning, framlagd av en ingenjör,
inriktad på industriell produktion, så skulle problemet
vara löst.
Ja, till sådant resultat kommer man efter godtagande
av ovannämnda skämtsamma amerikanska
parallellteckning av en privatmans bilbyggande om denne skulle
förfara på sådant sätt, att han uppgör ett program för bilens
beskaffenhet och vänder sig till en arkitekt för
uppgörande av huvudritningar och ritningar till alla detaljer
och därefter låter tillverka bilen genom entreprenör,
underentreprenörer, leverantörer, fackföreningskontroll,
arbetsmonopol för visst arbete o. s. v.
Hela denna parallell är ju överflödig. Lika klart som
att en bil framställes genom serietillverkning i ett otal
automatmaskiner av delar, som sammanlöpa i en
monteringshall, från vilken den färdiga bilen rullar ut på egna
hjul, lika klart borde det vara att husbyggets väggar,
bjälklag, puts, målning m. m. ej kunna löpa på band till
montageplatsen, utan så yrkeskunnigt som möjligt
måste åstadkommas på platsen av yrkeskunniga hantver-
kare med användande av material och delar, som ej arc
specialtillverkade just för den hustypen. Här kan man
ej såsom vid bilindustrien tala enbart om
massproduktion. Aldrig så idérika ingenjörer kunna ej här
eliminera uttrycket arbetets utförande.
Under sådana förhållanden spelar det ingen roll om
våningsplanerna äro olika i det nämnda tjugotalet
punkthus. Härigenom fördyras ej byggnadsdetaljerna.
Vägg- och takputs, parkettgolv m. m. betinga ej ökad
kostnad om en individuell anpassning sker vid
komponerandet av våningsplaner och dessutom vinnes den
fördelen, att staden blir beboelig, vilket kan betvivlas bliva
fallet om en ingenjör, "inställd på massproduktion",
skulle skriva ut ett recept.
Om sålunda hinder ej föreligger att åstadkomma viss
variation i lägenhetsstorlekar inom ett och samma eller
intill varandra liggande hus till förhindrande av
uppkomsten av klassbetonade stadsdelar (vilken olägenhet
det nuvarande byggandet synes motverka) så är det
därför ej meningen att någon uraktlåtenhet skall visas, när
det gäller begagnande av standardtillverkade
inredningsdetaljer för kök, kapprum, garderober o. d.
Standardtillverkning av fönster- och dörrsnickeri,
foder och golvsocklar lönar sig som bekant ej. Det räcker
om arkitekten tillser att minsta möjliga antal typer och
profiler förekomma inom en och samma byggnad för att
livslängden hos ett hyvelstål skall utnyttjas vid
uthyv-lingen av profilerna.
Då arkitektundervisningen vid K. T. H. helt säkert ej
försummar här berörda ämne kan förväntas en viss
utökning av standardiseringen t. e. med avseende på
trappor, med tillhörande räcken, för att här nämna detaljer,
som kunna förbilligas genom masstillverkning.
Att mera väsentligt nedbringa byggnadskostnaderna,
torde dock ej vara möjligt med bibehållande av
nuvarande standard. Om sålunda kan betvivlas möjligheten
av något "rationellt" recept för billigare
bostadsbyggande i storstäderna så synes mig detta förhållande ej vara
allt för beklagansvärt, då storstädernas tillväxt ej kan
vara något nationellt mål. Däremot synes större
uppmärksamhet böra ägnas åt lantbrukets bostäder, vilka
böra förbättras, dock utan kopiering av storstadslyx.
Gustaf Malm.
PERSONALNOTISER
Kungl, maj :t har den 30 juni förordnat följande personer
fr. o. m. den 1 juli: ingenjören Axel H. Hedvall att t. v.
vara specialingenjör av 3 :e graden vid mariningenjörkåren,
kraftverksdirektören Karl-Gustaf Ljungdahl att t. o.
inden 30 juni 1939 vara överdirektör vid statens
vattenfallsverk, byrådirektören Ivar E. Hedenblad att t. o. m. den 30
juni 1939 vara kraftverksdirektör vid statens
vattenfallsstyrelse, undervisningsrådet O. Ryno Lundquist att t. o. m.
den 30 juni 1939 vara avdelningschef å skolstyrelsens
yrkesskoleavdelning, e. o. hydrografen Sten E. Emfors att vara
förste statshydrograf vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt.
Kungl, maj :t har vidare den 30 juni utnämnt och förordnat
t. f. byrådirektören Nils P. Malm att fr. o. m. den 1 juli
vara kommerseråd och chef för kommerskollegii elektriska
byrå.
Kungl. Järnvägsstyrelsen har konstituerat och förordnat
e. o. underingenjören John B. Frostberg att fr. o. m. dera
1 juli vara underingenjör vid S. J. med placering t. v. vid
huvudverkstaden i Östersund.
in memoriam
Civilingenjör Per Deurell, f. 1880, avled i Södertälje den
19 juni 1938.
Civilingenjör Nils Pålsson, f. 1875, avled i Stockholm den
29 juni 1938.
Civilingenjör Carl Hjalmar Lundin, f. 1868, avled 1
Stockholm den 26 juni 1938.
Civilingenjör Axel Bertil Låftman, f. 1877, har avlidit
i Wilmington, Del., TJ. S. A.
374
20 aug. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
