- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Allmänna avdelningen /
378

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 13 aug. 1938 - Arseniken och dess användning för träkonservering och växtskyddsmedel, av A. G. Paul Palén - Framställning av skär-, slip- och polersand för marmorindustrien, av Eric Hönig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 2 Impregneringsmedlets inträngning i furu (1) och
gran (2).

Fig. 3. Angrepp av pålmask (Teredo) på oimpregnerat (1),
Zn-arsenatimpregnerat (2) och Cr-arsenatimpregnerat
virke (3).

kalla impregneringslösningen påföres, då en
genom-trängning av hela splintveden med
impregneringslösningen erhålles. Se fig. 2. Behandlingen äger rum
i öppna kar av trä med invändig plåtbeklädnad, vilka
under ångningsperioden täckas av ett löst pålagt
trälock. Lämpligen använder man tvenne kar, som
arbeta växelvis, så att, när det ena står under ångning,
det andra är fullt med impregneringslösning, vilken
efter fullbordad upptagning pumpas över till det
första karet, sedan ångningen är avslutad. Virkesbyte i
kar nr 2 äger därpå rum och proceduren upprepas.

På detta sätt impregnerat virke har prövats även
mot termiter och pålmask (Teredo) med hittills
synnerligen goda resultat. Se fig. 3.

Metoden har redan fått en god spridning i Sverige,
där f. n. ett tiotal anläggningar i olika delar av
landet äro i drift eller under byggnad.

Beträffande det ofta framförda påståendet, att det
skulle vara förenat med stora risker att använda
arsenikföreningar som träkonserveringsmedel på grund
av deras stora giftighet, bör påpekas följande. Ett

skydd mot rötsvampar och träförstörande insekter
kan endast uppnås genom en giftverkan hos
impreg-neringsmedlet. Alla dylika innehålla därför gifter,
ej minst kreosoten, och i de flesta länder äro
impregneringsmedel tillåtna, som innehålla betydligt
kraftigare och minst lika farliga gifter som de i den här
beskrivna metoden använda arsenaten, t. e. sublimat
och fluorsalter. Emellertid har Bolidens
gruvaktiebolag genom experter låtit grundligt utreda denna
fråga, och deras utlåtande ger vid handen, att inga
som helst risker förefinnas.

En annan synpunkt på impregneringsproblemet är
den ekonomiska. F. n. kan impregnering med arsenik
enligt Bolidens metod utföras till en kostnad, som
ligger under hälften av kostnaden för
kreosotimpreg-nering, vilket ännu så länge är det vanligast
förekom-kande impregneringssättet. Detta förhållande har
utsikter att stå sig på grund av den stora omfattning
framställningen av s. k. konsthartser fått, vid vilken
kreosoter och liknande föreningar äro viktiga
utgångsmaterial.

I början av mitt föredrag nämndes, att ca 75 % av
världskonsumtionen av arsenik användes till
insekti-cida medel för växtskydd. Ehuru på detta område en
omfattande och lång erfarenhet föreligger, så att till
synes intet nytt där skulle vara att hämta, ha våra
undersökningar emellertid även omfattat detta fält
och resulterat i en nyhet, som snart torde vara färdig
att sändas ut på världsmarknaden. Ett av de
viktigaste, hittills brukade skyddsmedlen för fruktodlingar
är blyarsenat, vilket även här användes i stor
utsträckning särskilt för besprutning av äppelträd. I
Amerika har emellertid en kraftig propaganda förts
mot detta medel, ej så mycket för dess
arsenikinnehåll som för dess blyhalt. Bly är nämligen realiter
ett mycket farligare gift än arsenik. I England har
mycket stränga toleranser på både arsenikhalten och
blyhalten satts för importerad frukt och detta träffar
särskilt hårt de stora äppeldistrikten i staterna
Oregon och Washington, vilkas bästa kund England varit.
För att råda bot för detta har man sökt finna någon
ersättning för blyarsenatet men hittills utan
framgång. Det har lyckats oss att framställa ett blyfritt
preparat, som enligt hittills gjorda prov tycks kunna
bliva en fullgod ersättning för blyarsenatet.
Preparatet undergår nu i sommar en tredje fältprovning för
att verifiera och kontrollera de goda resultat, som
uppnåtts under tvenne föregående somrar, och en
fabrikation i halvstor skala är redan igångsatt.

Utom ovannämnda saker ha våra forskningar
omfattat andra användningsområden för arsenik, vilka
falla utom ramen för denna framställning. Bland dem
kunna nämnas framställning av metallisk arsenik med
tanke på dess användning i legeringar, medel för
bekämpande av ogräs m. m.

Framställ ning av skär-, slip- och polersand för

marmorindustrien.

Att av natursand sådan den förekommer i våra
grusbankar framställa förstklassig skär- och slipsand
har i långa tider varit synnerligen besvärligt och
kostsamt. Författaren till dessa rader fick under sin kon-

sulterande verksamhet för några år sedan av ett av
våra ledande företag inom denna bransch i uppdrag
att utföra undersökningar och konstruera fram en
lämplig mekanisk sållningsanordning. Efter en hel

378

16 juli 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938a/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free