Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 27 aug. 1938 - Svenskbyggda broar i Iran, av Sven Klingberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vattenfritt genom att de undre lagerplattorna
placerats på från fundamentplattorna framspringande
konsoler. Stålbågarna färdigmonterades i land,
varefter varje båghalva seglades ut på pråmar. I
stålbågarna upphängdes medelst 7/8" bultar
formställningen för betongbågarna på sätt, som i princip
angives av fig. 16, varjämte så mycket av ställningarna
för farbanekonstruktionen färdigställdes att en
provisorisk brygga för framforsling av betongen kunde
byggas. I samband med formsättningen för bågarna
lindades de enskilda stängerna i stålkonstruktionen
med 2 mm rundjärn.
Gjutningen av bågarna utfördes med användning
av det s. k. ballastförfarandet (system Spangenberg).
Ballasten påfördes formställningen i form av
sandsäckar, vilka successivt avlägsnades allt efter som
gjutningen framskred. Härigenom undvekos
spänningsvariationer och deformationer i
stålkonstruktionen under gjutningen, som i likhet med brons
överbyggnad i övrigt utfördes med vibrering.
Farbaneplattan, som spänner emellan de på
pelarna upplagda balkarna och alltså har en spännvidd
av 5,0 m, har en maximal tjocklek vid mitten av
28 cm.
Spann V—VI är ett fritt upplagt balkspann i
betong med en teoretisk spännvidd av
25,0 m och är avsett att på
Mianpochté-sidan utgöra motsvarighet till
klaff-spannet vid Khazian-sidan och sålunda
åt byggnadsverket i dess helhet
förläna en viss symmetri. De två
balkarna, som ha en höjd räknat från
däckets underkant av 2,20 m, ha erhållit
sin utformning med särskild tanke på
att nedbringa egna vikten till ett
absolut minimum. Yid mitten ha de sålunda
endast en tjocklek av 30 cm och äro
nedtill försedda med en 1,05 m bred
fläns, avsedd att inrymma
huvudarme-ringen, som utgöres av 27 st. 38 mm
armeringsjärn per balk. Flänsen avtar
från en punkt ca 4 m från spännets mitt linjärt i
tjocklek mot upplagen, under det att livtjockleken
från en punkt 6 m därifrån linjärt tilltager mot
upplagen, så att balkarna vid upplagen erhålla
rektangulär sektion med en tjocklek av 60 cm.
Skjuvarme-ringen har utom genom byglar ernåtts genom att
en del av huvudarmeringsjärnen successivt införts
mot balkens centrumlinje och bockats upp i
balkliven. Huvudarmeringsjärnen ha genomgående
skarvats medelst pågängade skarvhylsor, och skarvarna
ha som regel för att neutralisera gängningens
sektionsminskande inverkan förlagts på sådana punkter,
där spänningen i armerings järnen varit låg.
De beräknade betongdragspänningarna bli givetvis
vid ett dylikt tvärsnitt betydande. Genom
vibre-ringen kunde emellertid en viss förhöjning i betongens
draghållfasthet påräknas, och några sprickor ha icke
kunnat iakttagas i den färdiga konstruktionen. För
att i möjligaste mån minska de extraspänningar, som
skulle uppkomma genom balkflänsarnas utböjning i
sidled vid rörlig last å körbanan, ha de två
balk-flänsarna sinsemellan uppstagats med tvenne
trans-versaler 25 X 27,5 cm.
Balkspannet har sina fasta lager på pelare VI och
sina rörliga på pelare V. De rörliga lagren äro ut-
395
Sektion B—B.
Fig. 12. Gatubro, Khazian-Mianpochté. Sammanställning.
Sektion A—A.
Sektion G—C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
