Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 10 sept. 1938 - Till frågan om gaturegleringar och trafikreglering i hårt belastade trånga gatunät, av T. William-Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1. Kv. Jericho, nuvarande tomtindelning.
r
Fig. 2. Kv. Jerichö, föreslagen tomtindelning.
att fördela trafikuppgifterna mellan olika gatustråk
på sådant sätt, att ett rationellt utnyttjande av
gatu-marken verkligen kan åstadkommas. I såväl det
ena som det andra fallet gäller självfallet, att den
enskilde fastighetsägarens berättigade intressen icke
få trädas för när, men i båda fallen gäller även, att
för det helas intresse måste det enskilda intresset
vika. Som bekant har hävdandet av denna senare
grundsats med tillhjälp av nya stadsplanelagen vid
saneringen av bostadskvarter lett till orättvisor i
fördelningen av bördorna och inhöstandet av
vinsterna, som icke av rättsmedvetandet kunna tolereras
och som försatt de för stadsplaneväsendets utveckling
ansvariga myndigheterna i ohållbara situationer.
Man torde allmänt vara överens om, att dessa
missförhållanden icke kunna rättas till utan en
komplettering av gällande lag. Vid en sådan komplettering
böra även här berörda frågor vederbörligen beaktas.
Om ljus och luft äro primära hänsyn vid disposition
av bebyggelsen inom ett bostadsområde, för vars
tillgodoseende det allmänna anses ha rätt och
skyldighet att ingripa reglerande i den enskildes fria
förfogande över sin egendom, så gäller samma sak för
genomförande av en rationell trafikorganisation i
ett cityområde. Om en samverkan av enskilda för
att bära kostnader och komma i åtnjutande av
fördelarna av bostadskvarterens sanering anses kunna
påkallas av det allmänna för att underlätta
saneringarnas genomförande, är detta i ännu mycket högre
grad fallet i ett cityområde, där de ekonomiska
värden, som stå på spel och det allmännas engagement
för regleringarna äro så mycket större.
Inom nedre Norrmalm är den normala gatubredden
8 à 10 m, men ett stort antal gator har genom den
senaste tidens regleringar fått en normal bredd av
16 m fastställd i stadsplan. Då dessa regleringar
successivt genomförts, måste stadsdelens gatunät i
stort sett betraktas som definitivt och affärslivet och
trafiken måste rättas därefter. Vissa av de sålunda
breddade gatorna ligga så till, att de, samtidigt som
de äro goda affärsgator, inbjuda till genomfart på
längre distans. Även om dessa gator, som nedan
skall påvisas, på ett någorlunda tillfredsställande sätt
komma att kunna motsvara trafikens och affärslivets
krav, uppställer sig frågan hur utvecklingen kommer
att gestalta sig i de icke breddade gatorna. De
kunna uppenbarligen lika litet som nu ge utrymme
för lokal rörelse jämsides med någon avsevärd
genomgångstrafik och de kunna icke —• som senare
skall klarläggas — inordnas i ett lämpligt
trafikregleringssystem. Vill man bevara deras
funktionsduglighet i det moderniserade cityområdet, vilket
med hänsyn till ett effektivt utnyttjande av
gatu-arealøn är nödvändigt, så torde ingen annan
möjlighet stå öppen än att fördela trafikuppgifterna mellan
de breddade och icke breddade gatorna på sådant
sätt, att de förra överta varutransporterna och den
genomgående automobiltrafiken, de senare
gångtrafiken, cykeltrafiken och ev. den lokala
persontrafiken med automobiler.
I stort sett ligga de breddade och icke breddade
gatorna så till, att om fastigheterna gå tvärs igenom
kvarteren, få de på- ena sidan tillträde till en breddad
gata och på andra sidan till en smal. Som exempel
visas här Kv. Jericho mellan Lästmakaregatan
(breddad) och Jakobsbergsgatan (icke breddad). Med
nuvarande tomtindelning, fig. 1, är det icke möjligt
att genomföra den fördelning av trafiken mellan
gatorna som tomtindelningen enligt fig. 2 skulle
möjliggöra och som skulle innebära, att fastigheterna finge
den sammanlagda gatubredden, 16 + 9 = 25 m, till
sitt förfogande — således samma som i Kungsgatan
— i stället för den ena 16 och den andra endast 9.
Det har sitt intresse att i detta sammanhang
studera äldre förebilder. Vid nyanläggningen, i nära
anslutning till renässansens idealstadsplaner, av
Christianshavn på
Ama-ger, mitt emot
slottsholmen i Köpenhamn i
början av 1600-talet,
tillämpades systemet
med tvärs igenom
kvarteren gående tomter,
fig. 3, säkerligen i
avsikt att kunna hålla en
förnämligare karaktär
på de utåt,
företrädesvis av främlingar och
kunder frekventerade
gatorna än som var
möjligt i servisgatorna
till handelshusens
magasinsbyggnader.
I stort sett kunna
liknande synpunkter
anläggas på en modern affärsbebyggelse. Ett gott
exempel härpå ger den nybyggda fastigheten
Kungsgatan 37 i Stockholm — där f. ö. Tekn. tidskr. har
sina redaktionslokaler — som tillika har entré från
Oxtorgsgatan. Åt Kungsgatan upptas husets hela
fasad av butiker och entréerna till kontorsvåningarna
och en premiärbiograf. Det hade varit ett avsevärt
minus för denna fastighet, en onödig försämring av
trafikförhållandena i Kungsgatan och ett sämre
utnyttjande av Oxtorgsgatan om fastighetens
varutransporter även hade måst tagas från Kungsgatssidan.
■BRO-
-.Stranden
KONÜLN^ 6 - KUMTILuClfcSGft^E
OVCRGADE MEDEN VANDET
TORVET
1 I
Fig. 3. Christianshavn.
Kvarter med genomgående tomter
efter Lorenzen : Christian XV :s
Byanlæg.
/oo/n
414
10 sept. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
