Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 24 sept. 1938 - Vänerns reglering, av Axel Ekwall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 12. Plan över det nya kraftverket vid Trollhättan.
visats den förutsatta belastningens
månadsmedelvärden i kW; dessa ha för resp. månader antagits vara
lika under hela den undersökta perioden, som omfat
tar åren 1911—1920, då typiska år med såväl
låg-som högvatten förekomma. Vidare hava ävenledes
uttryckt i kW utvisats månadsmedelvärdena av de
andelar i kraftproduktionen, som komma från tre
olika komplex av kraftstationer, nämligen dels
Mota-laströmsverken samt Älvkarleby och Näs i Dalälven,
dels Stadsforsen, Norrfors, Sillre jämte viss inköpt
kraft, dels Porjus. Skillnaden mellan
belastningskurvan och den mycket ojämna kurva, som anger de
angivna kraftverkens produktionssumma, skall
upptagas av Götaälvsverken, samt i den mån dèssa icke
bliva tillräckliga, av Västerås ångcentral. Denna har
för närvarande en effekt av 140 000 kW, varav ca
100 000 kW äro disponibla för koleldning och
kontinuerlig drift under längre tid. Det framgår av det
underst å figuren visade diagrammet över
vattenståndet i Vänern, att en kraftig sänkning av detta
skulle hava ägt rum under vintern 1914—1915 samt
1915—1916, och att för uppfyllande av
lågvattenbestämmelserna ångkraft måst tillföras under dessa
båda vinterperioder. Även vintern 1912 skulle en
betydande sänkning hava inträffat av Vänerns
vattenstånd, dock utan att komplettering med ångenergi
hade erfordrats.
Den rikliga vattentillgången i Norrlandsälvarna på
somrarna kan vissa år icke till fullo utnyttjas, enär,
såsom ovan nämnts, regleringsbestämmelserna med
hänsyn till saltvattenförhållandena i Göta älvs nedre
del icke medgiva större inskränkning
av tappningen än till ett
månadsmedelvärde av 200 m3/s. Vidare måste på
grund av höga vattenstånd i Vänern
överskottstappning tillgripas vissa år
såsom 1912—1913, 1916, 1918, 1919 och
1920. Den sålunda resterande
belastningen på vattenkraftverken vid Göta
älv och Västerås har för de olika
undersökta åren angivits å ett särskilt
diagram, varvid erforderlig ångenergi
efter regleringen betecknats med helt
svart och överskottstappningen från
Vänern vid högvattenstånd med
vertikalt streckade ytor. Som jämförelse har
även inlagts krafttillgången i Göta älv
under oreglerade förhållanden och nuvarande
utbyggnad av Götaälvsverken. De rutade ytorna motsvara den
ångenergi, som, under oreglerade förhållanden men
med, samma förutsättningar i övrigt i fråga om den
totala belastningen och krafttillskotten från övriga
kraftverk, skulle ytterligare erfordras för
energibalansen. Samtidigt erhållas under sommarmånaderna
motsvarande mängder sekunda kraft, vilka betecknats med
snett streckade ytor. Av diagrammet framgår
Väner-regleringens betydelse för att göra kraften
tillgänglig, när den bäst behöves. I genomsnitt per år skulle
vid det tänkta belastningsstadiet kolförbrukningen
för kompletteringskraft ha utgjort 150 000 ton men
skulle genom regleringen nedgå till ca 30 000 ton,
motsvarande en besparing av 120 000 ton. Med
beaktande av värdet av den sekunda kraft, för vilken
avsättning under oreglerade förhållanden skulle
kunna erhållas, samt med hänsyn till den tid, som
kommer att förflyta, innan erforderliga utvidgningar
av kraftstationerna i Göta älv blivit utförda och
regleringens fördelar helt utnyttjade, beräknas
bruttovinsten f. n. bliva 31 mill. kronor.
Slutligen visas planläge och tvärsektion av den nya
kraftstation i Trollhättan, som efter förslag av
Vattenfallsstyrelsen blev beslutad av årets riksdag, som
härför beviljat 14 mill. kronor (fig. 12). Stationen
kommer att utnyttja fallhöjden, omkring 32 m, i tre
vertikala maskiner med vardera ca 50 000 bk effekt.
Vattenvägarna till denna station bli rymliga och
fallförlusten ringa, varför den nuvarande stationen med
en totaleffekt av omkring 140 000 kW huvudsakligen
Fig. 13. Sektion av det nya kraftverket vid Trollhättan.
432
10 sept. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
