Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 1 okt. 1938 - Några tankar om luftbehandling i industrilokaler, av Sven Hjertén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
nämnt ordet leverantörsintressen och därmed antytt
det kända förhållandet, att vissa utländska
leverantörer skurit åtskilligt guld på den brist på
sakkunskap och erfarenhet, som rått särskilt rörande
luft-befuktning. Man har rent av kunnat tala om
mode-riktningar för anläggningarnas utförande, och under
olika perioder ha metoderna med direkt
tryckvatten-insprutning, befuktningsfläktar med och utan
fördelningsrör, centralanläggningar etc. under lockande
fantasinamn i tur och ordning reklamerats som allena
saliggörande. Det enda oföränderliga var
temperatur- och fuktdiagrammen med spikraka horisontella
registreringslinjer, som ofelbart åtföljde prospekten.
Att verkligheten är mera krokig, ha nog de flesta
småningom fått erfara. En samling objektiva,
praktiska anvisningar skulle nog därför fylla ett verkligt
behov, om man också måste utgå från att allt flera
företag, vilkas storlek icke tillåter dem att hålla
fast anställd sakkunnig personal, i dessa långt ifrån
enkla frågor komma att anlita utomstående opartisk
sakkunskap i den mån sådan finns att tillgå.
För att flyktigt belysa den ekonomiska innebörden
i valet av det ena eller andra systemet för
luftbefukt-ning må det kanske tillåtas att räkna igenom ett
enkelt exempel, som visserligen återger ett något
schematiserat fall men dock visar tendensen.
Vi antaga, att det är fråga om en vävsal med ca
400 vävstolar och utgå från följande förutsättningar:5
I salen av människor och maskiner
utvecklad värme ................ 130 000 kcal/h
Temperatur utomhus ............................22°C
Rel. fuktighet utomhus ........................50 %
Önskvärd temperatur inomhus............22°C
„ rel. fuktighet inomhus________70 %
Det tillsatta vattnets temperatur .... 0°C
Ingen annan värme tillföres salen än den ovan
angivna (samt den ingående luftens).
Ur ett diagram för fuktig luft, t. e. Molliers,2
erhåller man följande data för luften:
värmeinnehåll . ,,,
kcal/kg torr luft ^
räknat från 0°c S,kS t0" luft
Utomhus ................... 10,4 8,5
D:o fuktad till 100 % ........ 10,4 11,2
Inomhus .................... 12,5 12,0
Den luftmängd, som erfordras för att bortföra det
i lokalen alstrade värmet, är
130 000
62 000 kg/h
12,5—10,1
eller ca 52 000 m3/h. Av den vattenmängd
62,0 (12,0 — 8,5) = 217 kg/h
1 Vid planering av en luftbehandlingsanläggning
undersöker man naturligtvis i realiteten olika för fabriken
ogynnsamma klimatsituationer och kostnaderna för att bemästra
dem, samt väljer sedan med hänsyn till de olika
situationernas sannolika frekvens.
2 Zeitschrift d. Vereines deutscher Ingenieure 1923 nr 36.
som måste tillföras den utifrån inblåsta luften, kan
högst
62,0 (11,2 — 8,5) = 167 kg/h
tillsättas vid själva inblåsningen, exempelvis i
härför utbildade varmluftsapparater. Härvid sjunker
emellertid den inblåsta luftens temperatur till 15°C,
vilket torde nödvändiggöra användning av
distributionsrör för att ej störande drag skall uppstå. Den
felande vattenmängden kan man få ut genom att
utföra anläggningen för en större luftmängd än den
inblåsta, så att rumsluften cirkulerar genom
apparaterna. Den behövliga kapacitetsökningen uppgår till
1 000 • [I7 = 33 300 kg/h
13,b—12,o
eller ca 28 000 m3/h, om även cirkulationsluften
fuktas till 100 %. Den sammanlagda luftmängden blir
80000 m3/h, vilket för den behandlade lokalen, vars
volym bör vara omkring 10 000 m3, utgör 8
luftväxlingar i timmen. En så kraftig ventilation
påkallas givetvis icke tillnärmelsevis av de fysiologiska
faktorerna. Den erforderliga drivkraften för
fläktarna torde uppgå till 35 à 45 hk.
Betänker man, att vävsalen ur värmesynpunkt
verkar som en torkkammare, så framstår det som
naturligt att endast fukta upp den inblåsta luften till
lokalens 70 %, varvid temperaturen blott sjunker till
18,5°C och fördelningsrör torde vara onödiga, samt
att därefter i själva salen sätta till det vatten, som
behövs för att kompensera det i lokalen alstrade
värmets torkande inverkan. Härvid kunna för
inblåsningen små billiga och enkla varmluftfläktar
användas, och den behövliga kapaciteten blir 52 000 m3/h
med ett sannolikt drivkraftbehov av högst 5 hk. För
vattentillsättningen kunna användas dysor med
komprimerad luft, anbragta över fläktaggregaten samt
ute i salen. 30 à 40 stycken torde räcka, med en
kompressor på 10 à 12 hk. Anläggningskostnaden
blir en bråkdel av det förra alternativets, sannolikt
ej över en tredjedel. Skillnaden i kraftkostnad torde
vid 2-skiftsdrift uppgå till omkring 3 000 kr. om året.
Inverkan av det värme, som alstras i och av
luftbehandlingsaggregaten, har ovan för enkelhetens
skull försummats — vilket man i praktiken givetvis
ej får göra. Tar man med det, blir skillnaden i
anläggnings- och driftskostnad större.
Det skulle gå utom ramen för dessa rader att
diskutera de olika utförandenas tekniska för- och
nackdelar. Nämnas får kanske dock, att det sistnämnda
i praktisk drift givit tillfredsställande resultat.
En jämförelse mellan detta system och en
centralanläggning skulle ge ett liknande resultat.
Det behandlade fallet avsåg en lokal, där
föroreningarna i luften äro mindre besvärande. Om det
däremot finns mycket damm, ställer sig saken
annorlunda, och de ökade kostnaderna för
centralanläggning och mycket stor luftomsättning kunna då vara
motiverade av denna omständighet. Av vikt synes
emellertid vara, att de olika ändamål, som
luftbehandlingen skall tjäna, hållas isär och att man
klargör för sig, vilka faktorer det är som i varje särskilt
fall bestämma behovet. Endast härigenom når man
fram till den mest rationella utformningen av sin
luftbehandling. Sven Hjertén.
1 okt. 1938
445
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
