- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Allmänna avdelningen /
484

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 22 okt. 1938 - Notiser - Gummits vattenbeständighet, av Brt. - Natriumsilikat som korrosionsskyddsmedel i vattenledningsvatten, av Brt. - Litteratur - Insänd litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

NOTISER

Gummits vattenbeständighet. Gummi är icke, som
man kanske i allmänhet föreställer sig, fullkomligt
vat-tenbeständigt. Det kan i enlighet med diagram, fig. 1 och
2, upptaga aktningsvärda vattenmängder, sannolikt en
följd av såväl adsorption som absorption. Detta vatten
inverkar bl. a. på gummits ledningsmotstånd och
dielektricitetskonstant. Gummits benägenhet att upptaga vatten
är därför av största intresse för elektriska industrier,
vilka använda gummi för isolationsändamål.

Vid Bell Telephone Laboratories, New York, hava
ingående undersökningar utförts beträffande denna fråga.
Gummiplattor av olika tjocklekar och kvaliteter hava
nedsänkts i kärl innehållande vatten eller vattenånga,
och viktökningen har bestämts efter olika tider.
Försöken visa, att vattenupptagningen sker enligt formeln

där c = viktökning i % efter tiden t,

Ci — „ „ % „ „ h.

I ett dubbel-logaritmiskt diagram erhålles
följaktligen ett rätlinjigt samband mellan viktökning och tid
(fig. 1).

Exponenten n ligger oberoende av gummits tjocklek
och kvalitet vid cirka 0,5, om gummit utsättes för vatten
eller mättad vattenånga, och ekvationen ovan får den
förenklade formen

— V?

Fig. 1. Samband mellan vattenupptagning, tid och
provdimensioner.

t O, o
B, O
t. o

4.0

ii

t O

oa

o,*

0.4

7 10 50 100 300

17d i dygn

Fig. 2. Samband mellan vattenupptagning, tid och relativ
fuktighet.

Vid lägre fuktighetsgrader minskar n hastigt enligt
fig. 2. Redan vid en relativ fuktighet = 0,76 är
vattenupptagningen som synes ytterst ringa. (Ind. and Engn.
Chem. 30, 410, 1938.) Brt.

Natriumsilikat som korrosionsskyddsmedel i
vattenledningsvatten. Att en tillsats av natriumsilikat
under vissa förhållanden minskar
vattenledningsvattnets korroderande förmåga är i och för sig ingen
nyhet. Man har exempelvis tidigare med framgång
använt ett dylikt förfarande för att förhindra
blyförgiftning vid vattenledningssystem med blyrör.

Någon nämnvärd praktisk betydelse vid
anläggningar med järnrör har dock icke metoden fått förrän
under de senaste åren.

Nyare undersökningar hava emellertid visat, att
silikatmetoden äger vissa fördelar gentemot de mera
vanliga metoderna (spec. kalktillsats). Den ökar ej
såsom kalkningen hårdheten hos vattnet. Den är
vidare relativt okänslig för variationer i råvattnets
sammansättning. Detta senare förhållande är av
särskilt stor betydelse. Det medför nämligen, att den
analytiska vattenkontrollen blir obehövlig, vilket
innebär att vattenverket kan arbeta automatiskt med
mycket ringa tillsyn.

Kemikaliekostnaden belyses av följande kalkyl:

En normal tillsats är 28 delar natriumsilikat pr
mill., vilket — vid en daglig förbrukning av 400 liter
vatten pr person och dag — medför en
kemikaliekostnad av 36 öre pr person och år.

En kalkning av vattnet ställer sig visserligen ur
denna synpunkt betydligt billigare, men de ovan
relaterade fördelarna medför likväl att metoden i
många fall är lönande, speciellt vid mindre
anläggningar med mjukt vatten.

Försök i praktisk skala visa, att
rostningshastig-heten i vattenledningsrören kan reduceras till en
bråkdel genom tillsats av natriumsilikat till vattnet. I ett
fall sjönk exempelvis järnhalten i vattnet (räknat som
Fe203) redan första dagen, då silikatförfarandet
infördes, från 2,3 till 1,0 delar pr mill. Sedermera
sjönk det ytterligare till 0,4 delar pr mill. CStericker,
Ind. and Engn. Chem. 36, 348, 1938.) Brt.

LITTERATUR

Insänd litteratur.

Grafiska symboler för ritningar till elektriska
bananläggningar 1938. Svenska teknologföreningens
liandiok 55. SEN 2Jt. Stockholm 1938. Distribueras av
Svenska teknologföreningen och Sveriges
elektroindu-striförening. 14 sid. Pris kr. 2: 80.

Standardisering 1937. Årsredogörelse av Sveriges
standardiseringskommission. Stockholm 1938. 80 sid.

Svenska telegrafverket. Historisk framställning.
2: a bandet. Det elektriska telegrafväsendet 1853—
1902. Av Hans Heimbübger. 518 sid.

Till ingen åtgärd? Missförhållanden inom statens
vägförvaltning inför regeringen. Av Gust. Johansson.
Stockholm 1938. Federativs förlag. 96 sidor.

Vejlaboratoriets Virksomhed. I. Tiden fra 1. April
1936 til 31. Marts 1937. Meddelelser fra
Vejlaboratoriet Nr 16. Köpenhamn 1938. I kommission hos
G. E. C. Gad. 109 sid.

Der Warne- und Kälteschutz in der Industrie, av
J. S. Cammerer. 2:a uppl. Berlin 1938. Förlag
Julius Springer. 315 sid., 118 fig. och 107 tabeller.
Pris Rm 28: —.

Tid i dygn

t "30°C
Relativ fuktighet*100 °j0
x=Provets tjocklek

484

29 okt. 1938 484

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938a/0610.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free