Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 29 okt. 1938. Specialnummer: Säkerheten på väg och gata - Trafikförseelser och trafikolyckor, av Sverker Groth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
går, Malmöhus län i spetsen med de flesta olyckorna,
närmast följt av Stockholms län.
Efterföljande tabellariska sammanställning över
den procentuella fördelningen år 1936 av olika slag
av motortrafikolyckor efter de lokala förhållandena
vid olycksplatsen torde vara av ett visst intresse.
Uppenbart är emellertid, att de jämförelser mellan
olika olycksplatser, som i tabellen genomförts,
skulle ha varit av betydligt större värde, om de
varit grundade på beräkningar av
olycksfallsfrekvens i förhållande till trafikintensitet. Dylika
beräkningar ha emellertid icke varit möjliga att
åstadkomma.
Man finner, att siffrorna i tabellen genomgående
äro högre och i regel betydligt högre för grupperna
bred väg, rak väg och jämn väg än för deras
respektive motgrupper smal väg, krokig väg och backig väg.
Uteslutet är icke, att detta förhållande till någon del
kan ha sin orsak i högre olycksfallsfrekvens relativt
trafikintensiteten för vägar av förstnämnda
beskaffenhet än för övriga vägar. Säkerligen har man dock att
i första hand söka förklaringen i motortrafikens
avsevärt större intensitet på de breda, raka och jämna
vägarna. Bland procenttalen för de smala, krokiga
och backiga vägarna är särskilt det, som markerar
relativa antalet dikeskörningar jämförelsevis högt.
ehuru dock icke uppgående till 50 %.
Fördelningen av olyckorna eftersom sikten varit
fri, begränsad eller dålig utvisar, att omkring 65 %
inträffat å ställen med fri sikt, medan endast omkring
8 % inträffat, där sikten varit dålig. Även beträf-
fande de särskilda slagen av olyckor äro procenttalen
genomgående högst för fri sikt och lägst för dålig.
Tabellen utvisar också — i vad den rör vägbanans
beskaffenhet — att de olika slagen av
motortrafikolyckor, tagna såväl över ett som var för sig, voro
talrikast å de goda och fåtaligast på de såsom dåliga
betecknade vägarna. Vidare framgår, att olyckorna
till relativt största delen inträffat på grusväg.
Särskilt högt är procenttalet för grusvägarna i fråga om
dikeskörningar. — Över 80 % av olyckorna ha in
träffat på bar vägbana, medan vägbanan, där de
övriga ägt rum, varit snö- eller isbelagd.
Det övervägande flertalet olyckor av olika slag
inträffade vid dagsljus, nämligen i genomsnitt 72,5 %.
Medeltalet olyckor per dag under år 1936 var 33,8,
14,7 och 19,1 för resp. hela riket, landsbygden och
städerna. Av de olika månaderna av nämnda år har
augusti de högsta genomsnittstalen per dag, såvitt
angår riket i dess helhet (44,0) samt landsbygden
(22,0), medan maximum för städerna kommer på
september (24,2). Minsta dagsmedeltalet utvisar mars
månad beträffande såväl hela riket som
landsbygds-och stadsgrupperna var för sig (resp. 21,3, 7,7 och
13,6).
Ser man på förhållandena i hela riket under år
1936, visar det sig, att de flesta olyckorna komma
på lördagarna (19,9 %), medan söndagarna ha det
lägsta antalet (12,9 %). Lördagssiffran betecknar
maximum för såväl landsbygden som städerna i
fråga om både sommarhalvåret (april—september)
och vinterhalvåret. Minimum kommer i fråga om
och vägbanans beskaffenhet samt
ljusförhållanden
Hela
antalet
olyckor
D — ä — r — a —
[-Sammanstötning-]
{+Sammanstöt-
ning+} mellan
fordon
Påkörning av
fotgäneare
eller djur
Vägens ’beskaffenhet:
Bred väg ........................i 84,2 84,4 86,0 76,3 85,4 86,6
’Smal väg.........................; 15,8 15,6 14,o 23,7 14,6 13,4
Rak väg ..................................................46,9 39,4 76,3 45,9 53,4 72,i
Krokig väg..............................................16,7 14,0 7,9 43,2 26,6 12,3
Vägskäl ..........................| 36,4 46,6 15,8 10,9 20,o i 15,6
Jämn väg ........................| 84,9 84,9 89,4 80,3 82,5 j 86,6
Backig väg ............................................15,i 15,i 10,6 19,7 17,5 I 13,4
Fri gikt ................................................65,3 59,4 83,4 66,6 74,9 86,3
Begränsad sikt ...................i 26,5 30,3 14,4 27,i 21,0 11,1
Dålig sikt .......................1 8,2 10,3 2,2 6,3 4,1 2,6
Vägbanans beskaffenhet:
God ....................................85,4 86,5 90,1 69,2 85,6 85,6
Medelgod ..................................................12,9 12,o 9,2 | 27,2 12,3 12,2
Dålig ........................................................1,7 1,5 0,7 3,6 2,1 2,2
Grusväg ....................................................40,2 36,1 37,3 1 82,6 40,4 32,0
Gatsten ....................................................28,8 31,8 26,8 4,6 29,4 32,0
Cementbetong ........................................2,2 2,o 2,6 j 2,o 3,0 2,8
Asfaltbeläggning ..................................28,0 29,3 32,8 10,5 25,8 j 32,4
Annan beläggning ................................0,8 0,8 0,5 0,3 1,4 0,8
Vägbanan bar ........................................83,5 84,3 85,0 79,7 77,7 86,4
Vägbanan snö- eller isbelagd............16,5 15,7 15,o 20,3 22,3 13,6
Ljusförhållanden:
Dagsljus ..................................................72,5 77,7 65,o 57,4 58,8 69,6
Skymning ................................................4,9 4,4 5,0 7,6 5,7 4,5
Mörker utan vägbelysning ................9,o 5,5 11,9 31,5 12,9 7,1
Mörker med dålig vägbelysning .. 2,2 1,5 3,9 1,8 5,0 2,6
Mörker med god vägbelysning . 11,4__10^_14,2 1,7___17^6__lb,2
Nedkörning
i dike
Körning mot
träd, räcke, Annan art
husvägg el. dyl.
29 okt. 1938
493
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
