- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Allmänna avdelningen /
503

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 29 okt. 1938. Specialnummer: Säkerheten på väg och gata - Vägarna och trafiksäkerheten, av N. von Matern - Vänster- eller högertrafik? av A. Norlander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 6. Modern holländsk provinsväg med två cykelbanor.
Rabatten mellan körbanan och cykelbanan är 3 m bred och
regelbundet avbruten av parkeringsplatser.

Parkeringsremsor eller parkeringsplatser på
regelbundna avstånd utföras i Holland längs de nya
vägarna; de givas en bredd av 2,3 till 2,6 m,
motsvarande den största tillåtna fordonsbredden och
hård-göras icke mer än som behövs för att uppbära ett
stillastående fordon. Även i Amerika äro dylika
parkeringsremsor vanliga.

Förbigångs vägar (Bj-Passes).

Såsom olycksfallsstatistiksn visar, inträffar flertalet
trafikolyckor inom bebyggda orter. (61,6 % av
motortrafikolyckorna i Sverige år 1936 inträffade i
tättbebyggda samhällen). Det ligger då nära till hands
att leda den genomgående trafiken förbi platser med
stark koncentration av bebyggelse och trafik. Även
om den lokala trafiken i en sådan ort är den långt
övervägande, så innebär det dock en avsevärd
lättnad, om den genomgående trafiken, som dessutom
drives av en legitim önskan att snabbt komma förbi,
ledes på en förbigångsväg runt orten ifråga. Dylika
förbigångsvägar äro långt vanligare utomlands än i

Fig. 7. Infartsväg till Arnhem, Holland. Cykelbanor på en
sida, på stort avstånd från körbanan.

Sverige, där ett visst motstånd mot dylika åtgärder
tyvärr icke är så ovanligt. Yid en bilresa nyligen
genom Holland och Tyskland hade författaren
tillfälle studera, hur man på kringgående gator och
vägar systematiskt ledde trafiken förbi städernas tätt
bebyggda centra, för att icke tala om de stora
bilvägarna, som gingo förbi de stora städerna, ofta på
rätt betydande avstånd.

Det omfattande ämnet "vägarna och
trafiksäkerheten" är ingalunda uttömt med dessa synpunkter.
Åtskilligt kunde tilläggas. Vad som framför allt
kanske vore lämpligt att ytterligare framhålla är, att
trafikutvecklingen på vägarna ej bör betraktas som
avslutad. Ännu stiger trafikkurvan hastigt. Var vi
befinna oss på denna kurva är icke lätt att säga. Det
är därför klokt att planera för en fortsatt
trafikökning, antingen vi göra som holländarna, utföra
ombyggnader för en trafikmängd motsvarande dubbla
den nuvarande eller tillämpa en progressiv
utbyggnadsmetod, varvid i första byggnadsstadiet utrymme
reserveras för en fortsatt utbyggnad.

Vänster- eller högertrafik?

För och emot.

Av kommendörkapten A. NORLANDER.

För många år sedan, det var visst vid sekelskiftet,
gjordes en synnerligen ingående utredning i
Frankrike angående fördelar och nackdelar vid höger-,
resp. vänsterkörning. I Frankrike gällde då som nu
högerregeln, men röster hade höjts för att efter
engelskt mönster övergå till vänstertrafik. (Att
särskilt märka är, att vid tiden för denna undersökning
utgjordes körtrafiken så gott som uteslutande av
hästfordon.) Vänstertrafikens talesmän förebragte
bl. a. följande skäl för sitt förslag:

1. Människan är i allmänhet högerhänt, vilket
bl. a. innebär, att en kusk håller piskan i höger hand.
För att fritt och elegant kunna manövrera detta
tecken på sin värdighet sitter han på kuskbockens

högra sida, vilket vanligtvis är liktydigt med, att
han har sin plats på högra sidan av vagnen.

Detta förhållande gör, att, om vagnen framföres
på körbanans vänstersida (vänstertrafik), kusken vid
en gatukorsning får betydligt bättre överblick över
trafiken på den korsande gatan än vid högertrafik.
(Fig. 1, c > d). Ju smalare gatorna äro, dvs. ju
större bredd det egna fordonet upptager i
förhållande till den korsande gatan B, desto mera
framträdande blir fördelen vid vänstertrafik och
olägenheten vid högertrafik, då kusken sitter till höger.

2. Om man vidhåller förutsättningen, att kusken
är placerad till höger på fordonet, så gott som kräver
trafiksäkerheten vänstertrafik vid omkörning av

29 okt. 1938

503

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938a/0629.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free