Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 19 nov. 1938 - Rälsbusstrafik vid Statens järnvägar, av K. H. Sandström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
80 passagerare. 5 sittplatser äro anordnade i bredd
mot endast 4 hos den 2-axliga. Toalettrum samt
särskild rökavdelning äro anordnade.
Maximihastigheten är 90 km/tim. Motorn är densamma som hos
deri 2-axliga, nämligen 130 hkr Scania-Vabis, men
avsikten är den, att när en kraftigare motor om ca
160 hkr av detta fabrikat såsom avsett är kommer
i marknaden, insätta denna i de 4-axliga rälsbussarna.
Rälsbussarnas inre överensstämmer i stort med
landsvägsbussens inre utformning.
I likhet med landsvägsbussen är rälsbussen avsedd
i huvudsak för
personbefordran och därför icke
lämpad för transport av
några större godsmängder.
På taket är anordnad en
trall, där godset stuvas och
övertäckes med en
presenning, en anordning, som
ju icke kan komma till
användning på elektrifierade
linjer. Å sidorna anordnas
skidställ på sådana linjer
där så erfordras och i vissa
fall upp- och nedfällbara
bagagehållare på gavlarna.
I övrigt stuvas godset
in i förarhytterna. Där dessa utrymmen äro
otillräckliga och så med hänsyn till tidtabellen kan ske,
medföres en mindre släpvagn för gods, varvid dock
med nuvarande släpvagnskonstruktion
maximihastigheten måste nedsättas till 70 km/tim. För närvarande
äro dock under tillverkning större godssläpvagnar,
som även utrustas med postkupé. Dessa släpvagnar
erhålla ett sådant utförande att nyssnämnda
maximihastighet torde kunna höjas.
Rälsbussens begränsade godsutrymmen göra, att
den ordning, i vilken rälsbussen får tagas i anspråk
för transporter, måste regleras. Sålunda gäller att
i första hand befordras resande och resandes
handresgods, därefter inskrivet resgods och därefter
expressgods och paketgods i mån av tillgängligt
utrymme. Ilgods och enstaka fraktstyckegods
medtages endast, då erfarenheten givit vid handen, att
plats icke på sträckans efterföljande del kan behöva
tagas i anspråk för resande och resgods.
Rälsbuss-tågen annonseras också med tillägget: "Begränsat
antal platser. Resgods medtages endast i mån av
tillgängligt utrymme."
På rälsbussen är det samma enkla bemanning som
på landsvägsbussen. Föraren tjänstgör samtidigt som
tågbefälhavare, och det är således endast en man på
tåget i stället för som vid ångdrift vanligen tre man,
vilket ju medför en avsevärd driftkostnadsbesparing.
Rälsbussföraren är i regel vid S. J. av stationskarls
eller trafikbiträdes grad och således utbildad till
trafiktjänst och därigenom förtrogen med de i
stationstjänst förekommande göromålen. Den för
räls-bussförartjänsten tillkommande utbildningen kan
sägas i stort sett svara mot den utbildning, som
fordras av en vanlig chaufför. Det finnes således vid
S. J. en rälsbussförargrupp, som verket kan hava en
mångsidigare användning av än vad som är möjligt
t. e. med lokpersonal, vars utbildning, ehuru mycket
mer omfattande, helt naturligt måste vara mer
specialiserad.
Den rena säkerhetstjänsten har förenklats i vad
gäller rälsbusstrafiken. På järnvägen få ju icke
tvenne tåg befinna sig på samma
tåganmälnings-sträcka, dvs. på linjen mellan tvenne bevakade
stationer. Med rälsbussarnas möjligheter till hastig
upp-bromsning behöver man icke fasthålla vid denna
bestämmelse, utan det är tillåtet att framföra ända till
tre st. rälsbussar efter varandra på samma
tåganmäl-ningssträcka. De få då gå på några hundra meters
avstånd från varandra. Denna möjlighet motverkar i
viss mån den nackdel rälsbusstrafiken har gemensam
med all annan busstrafik, nämligen den ringa
förmågan att upptaga belastningsspetsar. Rälsbuss får
vidare framföras omedelbart efter tåg på samma
tåg-anmälningssträcka, vilket, som jag senare skall visa,
möjliggör en användning av rälsbussen, som medför
stora fördelar.
Vidare får driftplats lämnas obevakad för rälsbuss,
även om de i vanliga fall för tåg fordrade
signal-och säkerhetstekniska anordningarna icke finnas på
platsen. Rälsbussföraren skall då vid infart på
stationen framföra rälsbussen med sådan försiktighet,
att han allt efter rälsbussens gång kan överblicka
tågvägen, dvs. se efter, att växlarna ligga rätt och
att intet hinder finnes i tågvägen.
Vidare tillåtes i vissa fall, att tågmöte på obevakad
driftplats får tagas med tre från vardera hållet
kommande rälsbussar, att tågexpeditör icke behöver
befinna sig på plattform vid rälsbussens in- och utfart
m. m. De fördelar i ekonomiskt avseende, som kunna
vinnas genom ovan nämnda förenklingar i
säkerhetstjänsten, stå klara för varje järnvägsman.
På grund av rälsbussens nyssnämnda goda
broms-ningsförmåga i förening med dess goda
accelerationsförmåga — beroende på relativt stort hästkraftantal
per ton tågvikt — möjliggöres inläggandet av täta
uppehåll med endast ringa gångtidstillägg, dvs. att
rälsbussarna äro väl lämpade för snabbgående
lokaltrafik. Vid S. J. utförda prov hava visat, att
tidsförlusten för nedbromsning och uppaccelerering av
en med 60 à 70 km/tim framförd rälsbuss uppgår till
blott 35 à 40 sek. samt att en med 80 km/tim
framförd rälsbuss kan i 10 °/00 medlutning bringas till
stopp på 150 m sträcka, vilket ju är helt andra siffror
än för vanliga tåg. Denna fördel hos rälsbussarna
utnyttjas också vid S. J. i stor utsträckning, och
hållplatser anordnas efter järnvägsförhållanden
mycket tätt. Dessa hållplatser placeras då av helt
naturliga skäl gärna vid banan korsande landsvägar, och
hållplatsanordningarna inskränka sig i regel till en
24 dec. 1938
545
Fig. 2. Rälsbuss för Statens järnvägar, 4-axlig typ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
