Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 19 nov. 1938 - Rälsbusstrafik vid Statens järnvägar, av K. H. Sandström - Årets nobelpris i fysik, av J. Tandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
uppehåll på samtliga stationer. Nu passerar
snälltåget mellanstationerna och körtiden är nedpressad
till 2 tim. 5 min. — således en tidsbesparing av
24 min. Mellanstationernas trafik tillgodoses på så
sätt, att resande från snälltåget till dessa stationer i
Mellansel taga plats i rälsbussen, som framföres
omedelbart efter snälltåget och gör uppehåll på alla
mellanstationer, vilka äro i stor utsträckning
obevakade, och därjämte å ett flertal enbart för
räls-busstrafiken inrättade hållplatser för att fördela ut
de resande från snälltåget. Men vad än bättre är,
rälsbussen samlar också på mellanstationerna upp
resande, som skola medfölja snälltåget, och hinner
trots alla uppehållen och samma maximihastighet
som för ångloken, på grund av att med den kan
hållas långt högre hastighet i stigningar och vid
igångsättning, fram till Vännäs innan snälltåget är
klart för avgång därifrån, och de resande kunna stiga
om till snälltåget.
Liknande kombination är genomförd för ett annat
snälltåg på den 144 km långa sträckan Jörn—Boden,
där en tidsbesparing av 34 min. erhållits.
Att på så sätt avsevärt förbättra körtiderna för
de verkligt långväga snälltågen på dylika ånglinjer
genom att å delsträckor komplettera tågen med små
rälsbussar, som följa omedelbart efter snälltågen och
både som fördelningståg och uppsamlingståg
tillgodose det lokala behovet mellan de större stationer,
å vilka snälltågen göra uppehåll, synes mig vara
bland de mest intressanta användningsformerna för
rälsbussar vid S. J.
Revision m. m.
Till slut endast några ord om revision o. d.
Liksom alla andra järnvägsfordon måste rälsbussarna
hållas i ett sådant skick, att de svara mot skäliga
fordringar på driftekonomi, trafiksäkerhet samt
tjänlighet för det ändamål, vartill de skola användas.
De skola därför med vissa intervaller undergå
översyn och revisioner. Vid mindre revisioner skall
motoraggregat med kraftöverföring insändas till en
särskild motorverkstad i Örebro, under det att
erforderliga arbeten på korg och ramverk med tillbehör må
utföras vid närbelägen privat verkstad. Revisioner
omfattande en fullständig nedmontering och
undersökning av fordonet i dess helhet ske alltid på
motorverkstaden i Örebro och efter en körd vägsträcka
av 200 000 km.
Innan jag slutar, vill jag icke underlåta framhålla,
att det finnes de, som anse att insättande av
räls-bussar innebär ett nedsättande av järnvägens värde.
Jag skall villigt erkänna, att så är förhållandet, om
detta i huvudsak kan anses vara en fråga om
bekvämlighet och utrymme i järnvägsvagnen. Vill man
däremot även värdesätta en järnväg efter det sätt
och med vad ekonomiskt resultat den tillgodoser
trafikanternas intressen, så synes mig rälsbussarna
snarare vara ett medel att höja järnvägens värde än
motsatsen. Vid S. J. hava åtminstone erfarenheterna
givit vid handen, att införande av rälsbusstrafik varit
till fördel såväl för statsbaneföretagets ekonomi som
ock för den trafikerande allmänheten.
Årets nobelpris i fysik.
Av fil. dr J. TANDBERG.
Årets nobelpris i fysik har tilldelats
professor Enrico Fermi, Rom, för hans
påvisande av nya radioaktiva grundämnen,
framställda genom neutronbestrålning, och
hans upptäckt av kärnreaktioner med
långsamma neutroner. — Kemipriset har
reserverats till följande år.
Fermi är ett namn, som sedan flera år strålat med
linjerikt ljus bland berömdheterna inom den fysiska
vetenskapen. Namnets bärare är ännu en relativt
ung man, född 1901, — dock redan år 1926 professor
i fysik vid Roms universitet. Hans första stora
berömmelse är knuten till arbeten av rent teoretisk art.
Hans säregna statistiska metoder för behandling av
vissa fysikaliska problem ha funnit tillämpningar på
flera områden, bl. a. metallernas elektronteori,
glödemissionen och hyperfinstrukturen hos optiska
spektra. Det är därför förvånansvärt, att en så
framstående teoretiker griper sig an rent
experimentella problem och även lyckas komma med stora och
oväntade nyheter, som röja en utomordentlig
experimentell skicklighet.
När Chadwick1 förklarat rätta naturen hos vissa
i Nobelpris 1935. Se vidai-e Tekn. tidskr. den 7 dec. 1935.
egendomliga iakttagelser, som gjorts av Bothe,
Becker m. fi., och med övertygande skäl visat, att
man hade att göra med de tidigare blott anade
neutronerna, då kastade sig stora skaror av fysiker
över det nya, oerhörda område, som upptäckts. Det
var som när Columbus visat vägen till Amerika, stora
skaror av erövrare strömmade till, och många vunno
ävenledes guld, ära och berömmelse. De segrar, som
vunnits under erövringen av atomerna, ha dock nåtts
med ädlare medel och blankare vapen än vad fallet
brukar vara vid geografiska erövringar, och bragden
skall ha sin ära därefter.
Redan på ett tidigt stadium av vår bekantskap med
neutronen lyckades Fermi och hans medarbetare —
en hel stab entusiastiska och ivriga unga forskare —
bringa i dagen ett häpnadsväckande rikt material av
nya erfarenheter. Såväl längre avhandlingar som
kortare notiser angående kärnreaktioner, med
tabeller över nyfunna grundämnesisotoper och deras
halv-omvandlingstider och strålningar m. m., porlade fram
ur italienska, engelska och tyska vetenskapliga
tidskrifter i en aldrig sinande ström. Det är tydligt,
att den italienska staten givit den unge forskaren
allt det stöd han önskat — och det har sannerligen
lönat sig. Exemplet manar till efterföljd.
548
’17 dec. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
