- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Allmänna avdelningen /
554

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 26 nov. 1938 - 1938 års luftförsvarsövning, av O. Sundell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Höjd

i km
6 r—

k.

Må/ef Strlk Lyapp
valbelyst öppnar hdr

\

Strlk •
söka \
och \ Lyapp
för- \
enas \ mäter
mot \
målet

Lysgräns

Ljudet lämnar
flygplanet

Lyapp 1
och strlk

8 9 10 km
avstånd till målet

Fig. 2. Förhållandet mellan ljudgräns och lysgräns vid
lvstrålkastare.

gärdet ett anfall med hela eskadern mot Stockholm.
Anfallet genomfördes enligt ledarens kommuniké med
tidtabellsmässig precision.

Nästa dag — den 8 sept. — började inom
Stockholms luftskyddsområde mörkläggningen i form av
inskränkt belysning och redan då gjordes en rad
erfarenheter av stort värde, vilka ledde till åtgärder
under följande natt. Stockholm skulle på
förmiddagen träffats av flyganfall, men som förut nämnts,
blev därav intet på grund av vädret.

Kl. 16,00 alarmerades Södermanland och kl. 16,11
bombades Katrineholm av 9 lätta bombplan.

På kvällen rådde klart väder över Stockholm och
dess närmaste omgivningar men regndis och
markdimma på eskaderns flygplatser. En grupp
spaningsplan ur F 2 (Hägernäs) samt några jaktplan, som
överförts till Bromma, insattes då mot Stockholm för
kontroll av mörkläggningen och för att bereda
luftvärnet någon övning.

För kontroll av mörkläggningen av fyrarna hade

6 spaningsplan tillfälligt ombaserats till Fårösund,
varifrån flygföretag insattes på förnatten och
efterhand dirigerades in mot Stockholm.

Sista dagen kl. 8,45 alarmerades Uppsalaområdet
och kl. 9,03 anfölls staden, som vid tillfället ifråga
försvarades av en automatkanontropp. Kl. 9,22
meddelades flyglarm inom Stockholmsområdet och
några minuter senare bombades L. M.
Ericsson-kon-cernens anläggningar i Sundbyberg. Detta anfall
möttes av både luftvärnseld och jaktförband i luften.
Något senare, omkring kl. 9,30, började rapporter
inlöpa söderifrån om att starka flygstridskrafter flögo
norrut i kustbandet och efter stambanan. Omkring
kl. 10,00 trädde luftvärnförbanden omkring Stockholm
i livlig verksamhet till att börja med mot
spaningsplan men senare mot en tung bombflottilj som anföll
centrum av staden, vidare mot en lätt bombflottilj,
som anföll militärstabsbyggnaden med en division och
centralstationen med en division samt slutligen mot
två divisioner, som anföllo Skeppsholmen. Även
jaktflottiljen kunde gå till anfall dels mot spaningsplanen
och dels mot delar av bombeskadern under dess
ut-flygning västerut.

Kl. 11,00 avbröts övningen.

Det har tidigare i olika sammanhang blivit
framhållet, att årets luftförsvarsövning givit många och

viktiga lärdomar. Kanske har den avslöjat flera
brister än förtjänster hos det luftförsvar, som under
övningen var i verksamhet, men detta var å andra
sidan ingen överraskning.

Luftbevakningen kom särskilt under de två första
timmarna den 6 sept. att sättas på ett mycket hårt
prov, och det uppstod en våldsam trafikanhopning,
som förde med sig avsevärda förseningar både ifråga
om mottagning av meddelanden och utsändning av
dylika. Den i det föregående omnämnda för sena
alarmeringen av Sörmlandsområdet var sålunda en
följd härav. Man har sökt och även funnit flera
samverkande orsaker härtill och det har därvid visat
sig, att felen huvudsakligen legat på det
organisatoriska området — bristande övning och rutin hos
personalen och måhända mindre lyckligt avvägda
instruktioner för verksamheten — men däremot icke i
tekniskt avseende. Förhållandena förbättrades dock
snabbt och redan andra dagen förlöpte
luftbevakningstjänsten i stort sett väl. Det finns blott i ett
fall ådagalagt, att en ort bombades utan föregående
alarmering, nämligen Oxelösund, men detta anfall
utfördes från havet, vid vilket förhållande
möjligheterna att meddela flyglarm i tid äro ytterligt små
till en ort med Oxelösunds ogynnsamma läge.

Under nattanfallen mot Stockholm var det för alla
åskådare uppenbart, att strålkastarna endast i ett
fåtal fall lyckades fånga flygplanen. Detta torde
åtminstone delvis ha berott på markdimma vid
strål-kastarplatserna. I några fall ha de för inriktningen
betydelsefulla lyssnarapparaterna störts av
siren-alarmeringen, som i några förorter av misstag pågick
långt utöver den föreskrivna tiden. Men det tekniska
förfaringssättet för strålkastarnas inriktning ger dock
icke hundraprocentig säkerhet för att inom lysvidden
uppträdande flygplan upptäckas. Denna inriktning
baseras på avlyssning av motorljudet (se fig. 2),
vilket innebär att ett flygplan på 10 000 m avstånd
i det ögonblick ljudet inregistreras av
lyssnarappara-ten har förflyttat sig en väglängd av omkring
3 000 m, därest planets hastighet är 100 m/sek. På
detta avstånd kommer alltså planet att befinna sig
omkring 3 km framför ljudet och för en observation
på t. e. 6 000 m avstånd blir flygplanets läge framför
ljudet omkring 1 800 m. Ljudets relativt låga
fortplantningshastighet har alltså orsakat en avsevärd
tidsförlust, som ökas ju mer flygplanens hastighet
närmar sig ljudets. Man nödgas att för
lägesbestämningen använda supponerade värden på fart, kurs
och höjd. Endast under förutsättning att flygplanet
går på något så när rak kurs finnes säkerhet för att
strålkastaren skall kunna fånga det.

Genom att utnyttja andra energiformer än ljudet,
t. e. värmestrålning, ultrakorta radiovågor e. d.,
skulle ovannämnda olägenheter bortfalla och
avsevärda fördelar vinnas. Dessa vågors praktiskt taget
ögonblickliga fortplantning skulle sålunda möjliggöra
en omedelbar riktningsbestämning, direkt användbar
för strålkastarens inriktning utan mellanstadier av
mer eller mindre osäkra korrektioner för ljudtid m. m.
Teoretiskt torde problemet icke vara orimligt. Dess
praktiska utformning för här antytt syfte väntar dock
på sin uppfinnare.

I anslutning till alla de förut omtalade
bombanfallen utspelades i de anfallna orterna
luftskyddsöv-ningar. Härvid utfördes skademarkering genom le:l-

554

26 nov. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938a/0680.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free