Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 26 nov. 1938 - Karl Ljungberg 70 år, av Folke Odqvist - H. I. Hannovers sista bidrag till den mekaniska teknologien, av Carl Benedicks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Karl Ljungberg 70 år.
Det är inte ofta Teknisk tidskrift upplåter sina
spalter för födelsedagshyllningar. Sker det någon
gång, kan man vara förvissad om, att det gäller en
svensk tekniker av mindre vanliga mått.
Den 22 november fyllde professor Karl Ljungberg
70 år. Han kan blicka tillbaka på en verksamhet
som ingenjör, lärare och teknisk forskare, som
sträcker sig nära 50 år bakåt i tiden och för ingen
del ännu kan anses a.vslutad. Det som sätter sin
särprägel på denna verksamhet är allsidigheten i
Ljungbergs utblickar, anmärkningsvärd för oss som
leva i specialiseringens tidsålder.
Här är inte platsen att uttömmande redogöra för
ju-bilarens insatser ens inom det fack, hållfasthetsläran,
som han företrädde i egenskap av professor vid KTH
åren 1924—36. Antydningsvis kan meddelas, att de
överspänna en period av teknisk utveckling, vars
hörnstenar markeras av de Lavals ångturbinskivor
på 90-talet och moderna bågbroar och radiomaster av
i dag. Därmed är emellertid icke universaliteten i
Ljungbergs tekniska gärning uttömd. Från början
me-kanist och t.o.m. förklarad professorskompetent i
ångmaskinlära (!) vid sekelskiftet har han som ingenjör
sedan mer och mer kommit att ägna sig åt
byggnadsfacket. Intresset för segelsporten förde honom tidigt
in på båtbyggnadstekniska problem, och hans
insatser på området hava blivit tillräckligt bemärkta
för att förtjäna ett omnämnande på denna plats.
Som tekniskt-vetenskaplig författare är Ljungberg
sedan länge välkänd för Teknisk tidskrifts läsekrets.
Han har emellertid även på kontinenten gjort sig
bemärkt som artikelförfattare i sådana tidskrifter som
Eisenbau, Bauingenieur m. fi.
Karl Ljungberg är känd som en orädd och
rakryggad person och har icke skytt att kläda skott för
sina åsikter, om så erfordrats. Även hans
motståndare måste emellertid erkänna, att han alltid fört
striden med blanka vapen. Till jubilaren gick på
högtidsdagen från hans vänner en tillönskan om
oförminskade arbetskrafter och oförtruten forskarehåg.
De minnas honom gärna i gemytligt lag med sin
välljudande bas tagande upp Pajazzoprologen, dymedelst
skänkande relief åt hedersnamnet, "Kalle Sjung"!
Folke Odqvist.
H. I. Hannovers sista bidrag till
den mekaniska teknologien.
När vid härvarande tekniska högskola professor G. A.
Sellergren, framstående tekniker icke minst å
textilområdet, i september 1920 avgick från professuren i
mekanisk teknologi, skulle det komma att dröja nära 17 år
innan någon ordinarie innehavare av professuren åter
tillsattes. Detta långa interregnum berodde på ämnets
enorma omfattning. Dit hörde: "gjuteriteknik,
mekanisk bearbetning av metaller och trä m. m., fibrer samt
deras mekaniska bearbetning (pappers- och
textilindustri), fabriksmässig framställning av tekniskt viktiga
produkter inom den mekaniska bearbetningens område
(fabriksindustri) och konstruktion av
verktygsmaskiner". Ämnet metallernas egenskaper hade tidigare
frånskilts (1899).
Ganska naturligt om kompetent företrädare för alla
dessa heterogena ämnen saknades!
Vid systerhögskolan i Köpenhamn fanns det
emellertid en man, som genom sitt tidigt påbörjade
författarskap dokumenterat sin sakkunskap på nästan alla dessa
områden, nämligen professor H. I. Hannover. När han
vid 76 års ålder den 9 september 1937 avled,1 hade han
bakom sig en utomordentligt omfattande produktion på
den mekaniska teknologiens område, såsom: Metallernas
och legeringarnas egenskaper ocli användning (1899),
Handbok i metallernas mekaniska teknologi (1913 och
senare), Textilindustri I, 1924; II, 1930,
Pappersfabrikation, tills. m. S. Smith, 1934. Talrika olika upplagor
av dessa, i undervisningen flitigt använda läroböcker.
Dessutom överlämnade han ett nästan tryckfärdigt
manuskript till den avslutande delen av
Textilindustri III, Vævning.
Några få timmar före sin bortgång bad han sin son
ingenjör cand. polyt. Aage Hannover — själv fackman
på området — att sörja för utgivandet av denna sista
del av ett arbete, till vilket han samlat material under
hela sina 43-åriga professorsgärning. På denna sista del
hade han koncentrerat sig sedan 1930. Var och en som
haft förmånen att se H. I. Hannovers familj på närmare
håll och beundra dess samhörighetskänsla inser, att
sonen ej skytt något besvär för att hans faders sista
stora arbete skulle i värdig form utkomma.
Undertecknad saknar varje kompetens att lämna en
sakmässig recension av boken, men han vill jämföra
arbetet med de något tidigare arbetena av H. I.
Hannover, beträffande vilka han äger sakkunskap.
Gemensamt med dessa är en påfallande ingående
förteckning av äldre och yngre litteratur, och detta såväl
för ämnet i sin helhet, som för dess skilda delar.
Påfallande är vidare en mycket stor klarhet i
framställningen — den nya volymens första bild, som ger
principen för en vävnad, är ett litet mästerverk av
tydlighet!
Sedan grundprinciperna givits, följer en synnerligen
intressant framställning av primitiva och äldre
väv-metoder. I litteraturförteckningen här frapperar
förefintligheten av ett stort antal svenska handböcker för
hemvävningen, vilka få gott erkännade.
Äldsta litterära belägg för vävningens historia äro de
homeriska dikterna; äldsta avbildningar av en stående
vävstol finnas på grekiska vaser från 5. årh. f. K.
Emellertid anges i ett tyskt specialarbete vävnadskonsten vara
mycket äldre, mera än 6 000 år gammal. Långt
dessförinnan kunde människan fläta, en konst som också har
sitt om ock korta kapitel i boken.
Det är emellertid icke meningen att fastna vid det
även för icke-fackmannen intressanta innehållet i boken.
Ehuru icke kompetent att bedöma det fackliga känner
jag mig frestad att säga som den grekiska filosofen, som
i Se nekrolog av märket W. i Tekn. tidskr. 16 okt. 1937.
560
26 nov. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
