- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Allmänna avdelningen /
565

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 26 nov. 1938 - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Eskilstuna, av E. H. - Tekniska föreningen i Helsingborg, av G. F. - Insänt: Kulblixtens natur, av H. Elger - Personalnotiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

rikanska läcker, innehållande bromerat och acetylerat
vinylharts visat sig hållbara.

Beträffande den praktiska användningen av
hårdför-kromning meddelades, att det i synnerhet är vid
mätverktyg som den stora hårdheten och slitstyrkan medför
stora fördelar och besparingar. Möjligheten att
reparera förslitna mätverktyg genom påläggning av krom är
ju särskilt värdefull. Men även för skär verktyg har
metoden ett visst användningsområde, t. e. för svarvstål,
fräsar, cirkelsågar, spiralborrar, gängtappar, filar etc.
Vid svarvstål har man iakttagit, att den minskade
friktionen mellan spånen och verktygets överyta är av
största betydelse för ett gott resultat. För övrigt har man
nått god effekt med förkromade dragskivor. Förslitna
axlar kunna repareras genom beläggning med krom på
lagergångarna. En jämn utfällning kan härvid ernås
genom att föremålet roterar i badet.

Delarnas rengöring före behandlingen är naturligtvis
viktig och ytan kan vara polerad eller vid tjockare
utfällningar fint sandblästrad e. d., då beläggningen fäster
särskilt bra. Beroende på ändamålet bör kromskiktet
vara några tusendels upp till 1 à 2 tiondels mm tjockt.

Vid smala verktyg, t. e. borrar klenare än 6 mm,
uppstår ofta vätesprödhet, som kan borttagas genom
upphettning i oljebad till ca 130 °C. Härvid kan också en
viss stabilisering av kromen och höjning av dess hårdhet
uppnäs. Metallen kan nämligen ibland delvis
kristallisera med hexagonalt gitter (4,o X 10—8 mm kantlängd),
men atomerna övergå så småningom från denna för
kromen instabila anordning till stabilt, rymdcentrerat
kubiskt gitter med en kantlängd, som är endast
tredjedelen av den nyss nämnda (=1,5 X 10—6 mm).

Det värdefulla och trevligt hållna föredraget
uppskattades syn- och hörbarligen av åhörarna (ca 75 personer)
och en livlig diskussion vidtog.

Efter diskussionen följde sedvanlig supé med
samkväm, varvid ordföranden ytterligare tolkade
föreningsmedlemmarnas tacksamhet mot föredragshållaren för
hans intressanta redogörelse för hårdförkromningen, en
process, som säkerligen kommer att få betydande
användning inom verkstadsindustrien i Eskilstuna.

E. H.

Tekniska föreningen i Helsingborg

sammanträdde fredagen den 14 okt. å Grand hotell i
Hälsingborg till sitt första sammanträde för arbetsåret.
Styrelse och revisionsberättelserna för föregående år
föredrogos, och styrelsen beviljades ansvarsfrihet. Föreningen
meddelade, att årets styrelse konstituerat sig med l:ste
baningenjör Bror Gudmundsson, Hälsingborg, som
ordförande och direktör P. E. Gummesson, Höganäs, som
vice ordförande. Till sekreterare och skattmästare
omvaldes civilingenjör G. Frang och till klubbmästare ban
ingenjör G. Johnsson. Årsavgiften bestämdes till 10 kr.
Vidare beslöts utdelning från understödsfonden med
300 kr.

Sedan en del övriga föreningsangelägenheter
behandlats överlämnades ordet till aftonens huvudtalare fil. dr
Nils Ambolt, Lund, som talade över "Moderna
geofysikaliska mätningsmetoder". Talaren omtalade principerna
för mätning av tyngdkraften och beskrev därefter äldre
och moderna gravimetrar.

Geolog Eklund beskrev därefter med hjälp av karta
över Skåne de tyngdkraftsmätningar, som utförts i
Skåne, och angav i stora drag var de största utsikterna
för erhållande av olja, gas och salt finnas.

Vid det efterföljande samkvämet gav ingenjör Collert
en beskrivning över seismografer av olika typer och
dessas användning i fält. Dr Ambolt gav därpå en livligt
uppskattad demonstration av kinesiska dräkter och
berättade sina reseminnen, illustrerade med ljusbilder,
från forskningsresor i Asien.

a. f.

INSÄNT

Kulblixtens natur.

Med anledning av ing. Schultz’ artikel i Teknisk
tidskrift, h. 41, ber jag få meddela, att jag varit
ögonvittne till ett kulblixtfall, som i sitt slag torde vara
ganska sällsynt och som omöjligt kan ha varit en
fysiologisk företeelse, dels emedan kulblixten kastade
utomordentligt skarpa slagskuggor, dels emedan över 100
pålitliga vittnen, däribland många elektroingenjörer, funnos.

Händelsen ägde rum för ca 4 år sedan utanför
allmänna kårhuset ("Mensa") intill tekniska högskolan i
Dresden. Husets bakre vägg utgöres till en stor del av
glasdörrar och fönster, som vetta mot en trädgård och
en stor åker bakom huset, varför kulblixten kunde ses
fullkomligt obehindrat.

’ Vid tillfället i fråga var jag sysselsatt med kortspel
och satt med ryggen mot fönstersidan. Plötsligt såg jag,
liksom alla andra närvarande, att det blev ljusare i
rummet och att stora skuggor blevo synliga på den mitt
emot fönstren liggande väggen. Jag, liksom alla andra,
såg ut genom glasdörren och iakttog en kulblixt på ca
100 m avstånd (!) ute på fria fältet. Avståndet kunde
på grund av diverse märken i terrängen lätt bedömas.
Kulblixten utstrålade ett så intensivt bländande, vitt,
ljus, att man nätt och jämnt kunde se rakt på den. Den
rörde sig långsamt över fältet med en hastighet av ca 5
km/h. Diametern var allra minst 50 cm, men
uppskattades allmänt till över en meter. På grund av det
bländande skenet var det dock svårt att någorlunda riktigt
kunna bedöma storleken. Efter 10—15 sekunder
exploderade den med en ytterst skarp knall, så att alla
fönsterrutor skallrade. Enär, inklusive undertecknad, flera
amatörfilmfotografer voro närvarande torde
uppskattningen av tiden vara ganska exakt (en längre
filmscen = ca 9—15 sek.). Om jag minns rätt kom ingen
vanlig blixt strax före eller efter kulblixten. Det var
dessutom ovanligt ljust ute, varför kulblixtens
ljusintensitet måste ha varit mycket stor för att kunna kasta
starka skuggor på så stort avstånd.

Fastän flera av vittnena till denna händelse hade
kameror med sig, tänkte tyvärr ingen på att fotografera
kulblixten. Denna tycktes f. ö. rotera mycket snabbt,
vilken iakttagelse dock kan bero på en synvilla.
Kulblixten tycktes sväva ett stycke över marken, dock kan
detta avstånd icke ha varit större än ca 1 m, emedan
terrängen bakom kulblixten utgjordes av en kulle, och
framför den befann sig ett trästaket. En väsentlig
felbedömning av dess höjd över marken eller dess avstånd
från åskådarna var därför icke möjlig. H. Elger.

PERSONALNOTISER

Kungl, maj :t har förordnat t. f. länsarkitekten C. Maune
Carlman att fr. o. m. den 1 nov. 1938 t. o. m. den 30 juni
1941 vara länsarkitekt i Kristianstads läns distrikt.

Kungl, maj :t har förordnat förste byråingenjören vid
vattenfallsstyrelsen, civilingenjören Hans Hartzell att från och
med den 1 oktober 1938, med stationeringsort i Stockholm,
vara vattenrättsingenjör å extra stat vid österbygdens,
Söderbygdens och Västerbygdens vattendomstolar.

Kungl, maj :t har den 22 september 1938 utnämnt och
förordnat docenten vid tekniska högskolan tekn. dr Johan
Hjalmar Granholm att från och med den 1 oktober 1938
vid Chalmers tekniska högskola vara professor i
byggnadsteknik.

Kungl, maj :t har utnämnt och förordnat:
till marindirektörer av 1 :a graden i marinen,
marindirektören av 2 :a graden vid mariningenjörkåren Abraham
Grimberg och Elis Gustaf Ludvig Lindberg;

565 26 nov. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938a/0691.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free