Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 10 dec. 1938 - Undersökning angående stabilitet hos timmerstaplar, av Gunnar Nilsson - Litteratur - Anmälan: Människan och maskinen, av Richard Smedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
lätt om man betraktar stapeln som en
vätskemassa.
Om stapelns höjd, i likhet med den enligt fig. 1,
är 12 m, den verksamma höjden — sedan
mellanlags-stockarnas dimension franräknats — är 10,3 m och
friktionsvinkeln är 5°, kommer vid den
vertikala fronten mot varje kar en horisontal
tryckintensitet vid botten = 2 250 kg pr m’- och vid
toppen = 0. Totala trycket mot ett kar är allt-
2 250•10 a-5 2
så =––––––-— — 60 000 kg, som strävar att
2
skjuta undan detsamma. Motståndet mot
utskjut-ning beräknas på liknande sätt som för
konstruktionen enligt fig. 1. Packningsgraden hos karen är
0,39 — på ytan 2 d2 kommer en stocksektion.
Volym-vikten ff är 0,39 • 900 = 350 kg pr m3. Hela tyngden
bos ett kar = 18 800 • B kg, där B är bredden hos
karet, som för enkelhets skull här antagits hava
rektangulär uppläggning.
Om friktionskoefficienten = 0,10 kan utskjutning
av karet ske på de understa mellanlagsstockarna, om
bredden B :
60 000
18 800-0,io
= 32 m.
Denna stora bredd kan givetvis ej praktiskt
ifrågakomma. I verkligheten förekommer också betydligt
större motstånd mot utskjutning än vad här räknats
med. Mellan de tvärliggande stockarna i karet och
underlagen brukar laftning förekomma, se fig. 3.
Beräkningen visar emellertid, att laftningen måste
anses vara av avgörande betydelse ifråga om
stabiliteten hos karet, varför särskild omsorg bör ägnas
denna detalj. Om karet gives en bredd normalt av
8 m skulle ett horisontaltryck av 45 000 kg återstå
att upptagas genom laftning. Om skuvpåkänningen
tillåtes uppgå till 10 kg pr cm2 skulle med 4 st.
underlagsstockar för vardera erfordras en skuvyta av ca
1100 cm2. Vid en bredd hos ytan av 10 cm skulle
sålunda erfordras en längd av ca 110 cm, dvs. att
laftning bör ske på minst detta avstånd från
stockarnas ytterändan
Risk för stjälpning av karen skulle kunna
ifrågakomma vid en bredd hos desamma av ca 5 m. Vid
en bredd av 8 m skulle då. tillräcklig säkerhet
förefinnas i detta fall.
Som inledningsvis framhållits torde säkerheten i
praktiken i regel bliva större, än vad dessa
beräkningar visat. Det synes emellertid vara uppenbart,
att några mera påtagliga extra säkerhetsmarginaler
ej ifrågakomma vid någon av dessa båda
staplings-inetoder. Stor omsorg och noggrannhet böra därför
iakttagas såväl vid val och underhåll av de stödjande
delarna som vid anbringandet av desamma samt
uppläggningen i övrigt av en stapel. Endast friska,
torra stockar böra användas till stag; uppsikt bör
hållas, att kättingar o. d. ej angripas av rost eller
på annat sätt förstöras; stapling bör ske med tanke
på bl. a. att förebygga sättningar hos upplaget.
Med dessa beräkningar har ej avsetts att slutgiltigt
ha behandlat problemet. Syftet har endast varit att
med ett par exempel giva några beräkningsgrunder,
som kunde vara praktikerna till nytta i aktuella fall.
LITTERATUR
Bokanmälan.
Människan och maskinen, vår värld vid början av
en ny tidsålder, av Geoeo Brochmaitn. Den svenska
upplagan redigerad av Otto Linton i översättning av
Ake Malmström. 2 delar, 26 X 18 cm. 429 sid., 401
fotografier. Centraltryckeriet, Helsingfors, 1938.
Bokförlaget Natur och kultur. Pris 19 kr. häft., 26 kr.
klotb., 35 kr. halvfr. band.
Samma dag referenten mottog de Brochmannska
volymerna med anmodan av professor Otto Linton
att yttra mig i Teknisk tidskrift, meddelade
tidningarna, att denne gått bort.
Linton var en av väg- och vattenbyggarnas främsta
kulturpersonligheter, och man förstår, huru tilltalad
han varit av idérikedomen i Brochmanns böcker. Man
spårar också den svenska insatsen i flera detaljer, som
vittna om Lintons livgivande personlighet. En kär
väns kanske sista önskan fullgöres sålunda.
I tjugofyra fristående kapitel tolkar författaren, vad
flertalet ingenjörer och många andra ha på känn men
ej kunnat bringa ordning i sammanhanget. Detta
logiskt uppbyggda verk, som omspänner allt
väsentligt för en nutidsmänniska, har fyllts med en rikedom
av kunskapsstoff och framställts i en utomordentligt
vacker språkdräkt.
Det är böcker, som man ej förmår sträckläsa — och
väl är det — utan det krävs stunder av besinning,
innan man går vidare. Ett annat anmärkningsvärt
förhållande är, att verket tycks passa snart sagt alla
åldrar och lämpar sig därför väl till högläsning, denna
förnämliga familjetradition, som vi väl böra vårda.
Egentligen skulle referenten kunna nöja sig med
att hänvisa till omslagets baksida, där förlaget sörjt
för en hurtig anmälan, men det vore att svika en väns
förtroende. Alltså, några intryck!
Den bärande idén överensstämmer med den
allmänna ingenjörsmoralen, att tekniken kan och bör
vara en mänsklighetens välgörare, men att affärsmän
och politici m. fi. ha en utomordentlig förmåga att
vända framstegen i ondo. Därmed är egentligen allt
sagt om boken, men det är den originella belysningen
av problemen och det sociala patos, som bär upp den,
vilka framtvinga ett omnämnande av några detaljer
ur de skilda kapitlen.
Inledningskapitlet, "Människan, maskinen —
ångesten", rullar upp den sociala tragedi, som följde på
ångmaskinens tillkomst 1780. Författaren betecknar
denna period som den första industriella revolutionen,
vilken ledde till ett nära 100-årigt slaveri för en stor
del av mänskligheten. Här avslöjas obarmhärtigt den
fatala lögnen "om den gamla goda tiden". Tilläggas
bör, att författaren låter ordet "maskinen"
symbolisera det tekniska systemet.
I "Ett barn kommer till världen" påpekar
författaren, att den tekniska utvecklingen gått så fort, att
man kan tala om revolution i stället för evolution, men
att vi nu stå inför ett nytt skede, framför allt
elektricitetens, där det gäller att skyndsamt anpassa
samhället för tekniken. I en fin analys skildras
människans utveckling från födelse till mandom, och huru
hon reagerar inför allt, som möter henne.
"Kampen mellan natur och civilisation" behandlar,
huru vi så småningom vunnit herrahälde över
naturen, först jorden, sedan skogen etc., men huru denna
makt kan missbrukas och framkalla våldsam reaktion.
Amerikanernas belägenhet är nutidens allvarligaste
exempel i detta avseende, men författarens stora
kunnighet ger oss även intressanta erfarenheter från äldre
tider.
24 dec. 1938
583
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>