Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 24 dec. 1938 - Region- och landsplaneringen i förhållande till industrien, av A. Lilienberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
För att komma till rätta med detta även mycket
viktiga problem är det önskvärt att i varje stad göres
en noggrann inventering av befintlig industri och
hantverk. En sådan inventering har nyligen skett i
Stockholm, där man inom hela stadsområdet och
även i trakter därutanför gjort fullständig statistik
över såväl större som mindre industri.
Vad de centralare delarna av staden beträffar
anger denna utredning: antal företag, arten av
företagen, antal sysselsatta, disponerad våningsyta.
Vidare har utretts var samtliga de personer bo,
som äro sysselsatta inom typiska såväl större som
mindre industrier.
Med tillhjälp av en sådan inventering är det möjligt
att skaffa sig en ganska tillförlitlig uppfattning om
vilka åtgärder som erfordras för tillgodoseende av
såväl större som mindre industri och hantverk, när
det gäller omformning och sanering av stadsdelar.
Den andre föredragshållaren, Pepler, gick något
mera i detalj beträffande landsplans uppgörande.
Utgående från ungefär de synpunkter, som jag ovan
framlagt, gjorde han bland annat en uppräkning av
de hänsyn, som böra tagas beträffande industrien vid
landsplans uppgörande. Dessa voro i sammandrag
följande:
Tillgång till råmateriel och avsättningsorter. Dessa
båda faktorer synas böra övervägas samtidigt, och
vars och ens betydelse varierar givetvis allt efter
arten av den färdiga produkten och av det råmaterial
av vilket den tillverkas. På det hela taget förefaller
det, att bland annat tack vare förbättrade
vägtransportmedel, det goda läget i förhållande till
avsättningsorterna numera ofta är den mera betydande
faktorn.
Med avseende på råmaterial innebär det tydligen
en fördel för industrier, som förbruka t. e. en stor
mängd kol, att vara belägna i närheten av ett
kolfält; för cementfabriker att ligga nära kalk- och
ler-fyndigheter osv. Men även om priset för varje
särskilt slag av råmaterial i regel är lägst vid dess
förekomstort, måste å andra sidan, om en industri
förbrukar flera skilda slag av råmaterial, den relativa
betydelsen av vart och ett av dem tagas med i
beräkningen. Där råmaterialet är tungt, är tillgången till
kanal eller sidspår från järnvägslinje av betydelse.
Om råmaterialet kommer från utlandet eller den
färdiga varan skall exporteras, kan närhet till hamn
vara till fördel.
Tillgång till tekniska nyttigheter. Det är till
fördel om vatten, elektricitet eller gas äro tillgängliga
till rimliga priser och i några fall är det
betydelsefullt att utan större svårighet kunna bliva av med
avfallsprodukter. Särskilt gäller detta flytande
avfall. Den vidsträckta fördelningen av elektrisk kraft
har gjort industrien mindre beroende av läge i
förhållande till kraftkällor.
Lämplig byggnadstomt för industri. Bortsett från
byggnadstomtens läge i förhållande till andra
industrier, marknader, råmateriel, kommunikationer,
tekniska anordningar osv. har man också att ta hänsyn
till frågorna om lämpligt markområde med
möjligheter till utvidgning, byggnadsgrundens beskaffenhet,
dränering, nivåförhållanden och i vissa fall även till
luftens renhetsgrad.
Tillgång till lämplig arbetskraft. Här bör
uppmärksammas såväl frågan om mer eller mindre
skickligt arbetsfolk som även balansen mellan manlig och
kvinnlig arbetskraft. Om för närvarande inom en
ort till övervägande del arbetskraft av det ena könet
tages i anspråk, kan det vara till fördel att till orten
införa andra industrier, som huvudsakligen
sysselsätta arbetare av andra könet, så att balans uppnås
mellan manlig och kvinnlig arbetskraft.
Kombinationer av industrier. Ingen industri är
fullständigt oberoende av andra industrier och varje
sådan tenderar att samla andra verksamhetsområden
i sin intressekrets. Sålunda kan den ena industriens
avfallsämnen eller halvfabrikat utgöra en annan
industris råmaterial och sådana industriers belägenhet
nära varandra kan därför vara en faktor av
betydelse.
Kommunalskatt.
Goda tomter. Lätt tillgång i industritomtens
närhet till goda och prisbilliga byggnadstomter,
utrustade med all erforderlig teknisk utrustning är
otvivelaktigt en betydelsefull faktor.
Goda bostäder med tilltalande omgivningar
tillmätas allt större betydelse.
Detta om industrien i förhållande till stads-,
region-och landsplaneringen. Det är uppenbart, att särskilt
i landsplaneringen måste ingå även alla de övriga
element, som för närvarande äro verksamma inom
samhället och varav dettas bestånd och utveckling är
beroende. Särskilt av vikt är givetvis vägväsendet,
och det är att hälsa med stor tillfredsställelse att vi
för närvarande i varje fall kommit så långt, att vi
ha under uppgörande en plan för rikshuvudvägar,
omfattande hela landet. Det hade emellertid varit
önskvärt om planen för dessa vägar hade uppgjorts i
samband med landets planläggning i övrigt, således i
samband med hänsynstagande till industriernas och
andra samhällsbildande faktorers nutida och framtida
belägenhet, utsparande av naturreservat och reservat
för fritidsanvändning m. m. Med andra ord, vi äro
i behov av ett organ, som får till uppgift att handha
vårt lands rationella ordnande för alla de olika
ändamål, som här skola vara verksamma. Jag upprepar:
hela landets rationalisering med hänsyn till
användningen av dess olika delar och transportförhållandena
dem emellan skulle bliva av samma ekonomiska
effekt för landets drift i dess helhet som
rationaliseringen av driften är det för industrien.
598
’17 dec. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
