- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Allmänna avdelningen /
608

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 31 dec. 1938 - Synpunkter på företagsamhetens fortsatta utveckling i vårt land, av H. Nordenson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Sköld i hans anförande vid ett industri jubileum i
våras, då han enligt Socialdemokraten bl. a. yttrade
följande med avseende på produktionens utveckling:

’’Huvudsaken är de enskilda individernas insatser."

–-"Det räcker emellertid icke att hålla det hela

gående. En växande verksamhet är nödvändig först
ocn främst för att tillfredsställa den ökade
folkmängden, men därutöver för att förbättra den allmänna
levnadsstandarden. Mest betyda även här de
enskilda individernas insatser."

Även om från samma läger alltjämt göras många
uttalanden, som peka i motsatt riktning, synes man
kunna konstatera att en viss gemensamhet i
uppfattningen börjar växa fram i de båda motsatta lägren,
nämligen om nödvändigheten för hela vårt samhälle
av en fortsatt gynnsam utveckling av den enskilda
företagsamheten.

Hur detta samarbete skall kunna etableras är
självfallet en ytterst svår och ömtålig fråga med hänsyn
till de djupa principiella motsättningar, som alltjämt
bestå, men den frågan uppställer sig med
nödvändighet. Det har därför synts mig av vikt, att man från
näringslivets sida söker klarlägga sin syn på detta
problem, och jag har därför soin ett första steg här
upptagit frågan om vilka faktorer i näringslivets
förhållande till statsmakterna, som äro ägnade att verka
hämmande och vilka som äro ägnade att verka
främjande på företagsamhetens fortsatta utveckling.

För att bättre kunna bedöma detta har jag sökt
analysera och klargöra de olika formerna av ny
företagsamhet samt de olika faktorer från statsmakternas
sida, som påverka utvecklingen.

Olika former av ny företagsamhet.

Man kan i huvudsak urskilja följande former av ny
företagsamhet — varvid jag naturligtvis med
företagsamhet avser ej blott produktion utan även
distribution och samfärdsel — även om gränserna för de olika
formerna äro delvis godtyckliga:

I. Utvidgandet av äldre verksamhet eller företag
och skapandet av nya enheter inom redan
förhandenvarande bransch (utvidgande företagsamhet).

II. Utvecklandet, förbättrandet och förbilligandet
av förutvarande verksamhet eller med ett ord
rationalisering, därvid främst sådan rationalisering
kommer i betraktande, som är förknippad med
kapitalinvestering.

III. Upptagandet av förut icke bedrivna
tillverkningar och rörelser, antingen efter redan utarbetade
— exempelvis från utlandet hämtade — metoder, eller
på grundval av uppfinningar och självständigt
utarbetade metoder (nyskapande företagsamhet).

De viktigaste på företagsamheten inverkande
statliga åtgärderna kunna sammanfattas sålunda:

1) Skatter.

2) Sociala förpliktelser.

3) Statlig monopolisering.

4) Statligt stödjande eller missgynnande av vissa
enskilda företag.

5) Tullar, handelsavtal, stämplar och acciser.

6) Annan restriktiv lagstiftning (jordlagstiftning,
sprithandelsbestämmelser m. m.)

Härtill kunna naturligtvis fogas ytterligare flera
faktorer, såsom exempelvis penningväsendets
stabilitet och förhållandena på arbetsmarknaden, där
statsmakterna i hög grad kunna inverka. Att jag ej sär-

skilt upptager dem beror på att de överhuvud
påverka all företagsamhet. Jag har fäst mig främst vi de
faktorer, som särskilt kunna påverka ny
företagsamhet.

För att kunna bedöma hur dessa olika faktorer
påverka företagsamheten, måste man göra klart för sig,
hur ny företagsamhet kommer till stånd.

Varje beslut härvidlag från en företagares sida
utgör ett bedömande av framtiden, såväl med avseende
på möjligheten att vinna avsättning för sina
produkter och tjänster, som ock med avseende på
kostnaderna för deras framställning och de priser som kunna
uppnås. Men denna framtidsbedömning blir i sista
hand en psykologisk fråga. Det avgörande beslutet
blir resultatet av en rad överväganden, som vart för
sig kan tala både för och emot. Det blir den
allmänna känsla, som är resultatet av dessa många
överväganden, som betingar beslutet.

Men därför är det också omöjligt att exakt angiva
verkningarna av den ena eller andra faktorn. Man
kan endast klarlägga hur olika faktorer verka på de
förhållanden, under vilka företagsamheten arbetar,
och hur de därför rimligen kunna tänkas påverka
företagaren i hans beslut.

När därför herr Wigforss inför påståendet att den
höga beskattningen hindrar näringslivets normala
utveckling svarar: "Någon siffra som kunde belysa
riktigheten av detta påstående vore nog i högsta grad
önskvärd. Hittills har man, såvitt jag kunnat finna,
icke kunnat komma fram med någon sådan", så tror
jag han ställer ett önskemål, som ej kan fyllas. Med
siffror kunna vi endast angiva utvecklingen av vissa
faktorer och förhållanden, som påverka de i
näringslivet sysselsatta människornas beslut, Men
verkningsgraden av faktorerna kan sannolikt aldrig uttryckas i
siffror.

Olika faktorers inverkan pà företagsamheten.

Jag övergår nu till att se hur olika faktorer verka
på de olika slagen av företagsamhet. Tiden tillåter
mig icke att här ingående behandla alla olika fall och
därmed sammanhängande problem, utan jag nöjer
mig med att här beröra några av de viktigaste och
hoppas, att den följande diskussionen skall
komplettera mina synpunkter.

Grupp I, Utvidgande företagsamhet. Alla
ovannämnda faktorer kunna påverka företagsamhet av
detta slag. I hithörande fall är emellertid frågan om
utrymmet på marknaden och den konkurrens som kan
vänta det nya företaget, den avgjort dominerande.
De nämnda faktorerna komma ju i stort sett att
drabba alla företag, även de förhandenvarande, i
ungefär lika grad som de nybildade.

Grupp II: Vid rationaliseringen gäller det i
regel att göra ett avvägande av kostnaderna för
driftens omläggande mot de därmed förenade
besparingarna. Avgörandet blir sålunda i hög grad beroende
av arbetslöner, ränteläge och avskrivningsmöjligheter.
De skilda faktorerna verka här mycket olika. Ett hot
om monopol eller statlig konkurrens eller
restriktionsåtgärder av ena eller andra slaget är
naturligtvis ägnat att skapa osäkerhet för ett företags
framtid och verkar därför hämmande. Skatter och sociala
bestämmelser, såsom exempelvis
arbetstidsbegräns-ning, äro däremot ägnade framtvinga ökad
rationalisering för att möjliggöra bördornas bärande. Då ra-

608

’17 dec. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938a/0734.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free